Dan Corneliusson

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Dan Corneliusson
Personlig information
Fullständigt namnMats Dan Erling Corneliusson
SmeknamnMr. 100%
Födelsedatum2 oktober 1961 (60 år)
FödelseortSverige Trollhättan, Sverige
PositionAnfallare
Seniorlag*
År
1978–1983
1983–1984
1984–1989
1989–1990
1990–1992
1993
1994–1995
Klubb
Sverige IFK Göteborg
Västtyskland VfB Stuttgart
Italien Como Calcio 1907
Schweiz FC Wettingen
Sverige Malmö FF
Sverige Qviding FIF
Sverige Karlstad BK
SM (GM)
Landslag
År
1982–1990
Landslag
 Sverige
SM (GM)
22 (12)
Uppdrag som tränare
0000–0000 Sverige Hönö IS
* Antal matcher och mål i seniorlag räknas endast för de inhemska ligorna.

Mats Dan Erling Corneliusson, född 2 oktober 1961 i Trollhättan, är en svensk före detta fotbollsspelare som fick sitt genombrott i det IFK Göteborg som år 1982 vann både SM-guld och UEFA-cupen. Han har ytterligare ett SM-guld, 22 landskamper och en skytteligatitel i Allsvenskan på meritlistan. Corneliusson blev senare proffs i Tyskland, Italien och Schweiz.

Karriär[redigera | redigera wikitext]

Dan Corneliusson växte upp på Hönö i Göteborgs norra skärgård tillsammans med fem syskon. Hans far var fiskare. Han började spela i IFK Göteborgs pojklag och reste på egen hand med cykel och spårvagn från Hönö in till Göteborg för att träna i IFK. 1979 följde debuten i IFK Göteborgs A-lag för den utpräglade målskytten. Efter en knäskada 1980 kom det stora genombrottet 1982.[1] Han var en viktig profil då IFK Göteborg vann UEFA-cupen 1982, SM-guld och Svenska cupen - själv blev han allsvensk skyttekung.

Det som anses vara hans kanske viktigaste mål i karriären är det berömda målskott inifrån målområdet som betydde 1-0 i finalen på bortaplan mot Hamburger SV i UEFA-cupen 1982. Corneliusson bildade då anfallspar med Torbjörn Nilsson i IFK Göteborg. Under samma tid gjorde Corneliusson värnplikten på Lv 6 i Göteborg som pjäsman och muckade strax efter UEFA-cupsegern.[1]

Corneliusson blev som 21-åring proffs i VfB Stuttgart som köpte honom för 1,2 miljoner D-mark[2] 1983 och gjorde under sin enda säsong i Bundesliga 12 mål då laget blev västtyska mästare.

Sommaren 1984 skrev Corneliusson på för Como Calcio som var nykomling i Serie A. Han gjorde mål direkt i debuten i bortamatchen mot Roma.[3] Men det blev bara ytterligare ett mål, ett segermål mot Avellino, den första säsongen i Italien. Säsongen efter, 1985-86 blev Corneliussons bästa med totalt 7 mål i Serie A. Han var då bara en läkarkontroll från att skriva på för Roma, där Sven-Göran Eriksson var tränare. Corneliusson hade bara en match kvar med Como, då han blev nersparkad av Sampdorias back Moreno Mannini. Corneliusson blev skadad och flytten uteblev.[4] Tiden i Como blev sedan sönderryckt av skador. Problem med en hälsena och knät gjorde att två av fem säsonger förstördes. Säsongen 1987-88 blev det totalt 6 mål, och i hans sista säsong i Como gjorde han 2 mål, och laget åkte ner i Serie B 1989. Det blev totalt 18 mål i de fem säsongerna i Italien.[5] Corneliusson spelade sedan en säsong för FC Wettingen i Schweiz, innan han kom hem till Sverige och spelade i Malmö FF.[6] Debuten kom mot Hammarby 2 september 1990, och han spelade sin sista match i Allsvenskan mot IFK Norrköping 11 oktober 1992. Det blev totalt 36 matcher och 9 mål i Malmö FF.[7]

Han varvade ner i Qviding FIF och Karlstad BK innan han slutade sin aktiva karriär.

Landslagskarriär[redigera | redigera wikitext]

Corneliusson debuterade i Sveriges A-landslag 11 augusti 1982 mot Norge. Första målet i landslaget kom mot Cypern i EM-kvalet 13 november 1982. Det blev bara 3 landskamper under Olle Nordins ledning.[8] Tommy Svensson tog över efter VM 1990, och Corneliusson gjorde sina två sista landskamper med inhopp i vänskapslandskamperna mot Bulgarien och Västtyskland hösten 1990, efter två års frånvaro från landslaget, mycket på grund av sina skador. Det blev sammanlagt 22 A-landskamper för Sverige och 12 mål.[9]

Efter fotbollskarriären[redigera | redigera wikitext]

Säsongen 2012 var han huvudtränare för division 5-laget Hönö IS.

Corneliusson medverkade i dokumentären Fotbollens sista proletärer (om IFK Göteborg) och i Mästarnas mästare 2013.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Webbsidor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

Företrädare:
Torbjörn Nilsson
Allsvenskans skyttekung
1982
Efterträdare:
Thomas Ahlström