Hönö

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hönö
Hönö-Öckerö
Tätort
Hönö kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Bohuslän
Län Västra Götalands län
Kommun Öckerö kommun
Distrikt Öckerö distrikt
Koordinater 57°41′27″N 11°38′59″Ö / 57.69083°N 11.64972°Ö / 57.69083; 11.64972
Area 612 hektar (2018)[2]
Folkmängd 9 137 (2019)[1]
Befolkningstäthet 14,93 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Hönö
Riktnummer 031
Tätortskod T4428[3]
GeoNames 2705075
Ortens läge i Västra Götalands län
Red pog.svg
Ortens läge i Västra Götalands län
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Öckerövägen, Hönö Klova.
Vindskydden för fågelskådning vid Kråkudden

Hönö är en ö och en tätort i Öckerö kommun i Göteborgs norra skärgård. Ön, som har flest invånare i kommunen, ligger söder om Öckerö i Västra Götalands län. Tätorten växte 2018 samman med den på Öckerö och bildade då en gemensam tätort benämnd Hönö-Öckerö.

Namnet Hönö har sitt ursprung i det fornvästnordiska ordet hein, som betyder brynsten och avser öns runda, avslipade hällar.[4]

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hönö har haft gott om odlingsbar mark och var i äldre tid en utpräglad jordbruksbygd. Fram till mitten av 1800-talet var bebyggelsen på ön koncentrerad till fyra byar: Hult, Heden, Röd och Gårda. Även fisket har dock varit betydelsefullt, 1945 fanns det 123 fiskebåtar stationerade på Hönö. Under andra världskriget gick åtta båtar förlorade, 27 fiskare omkom till sjöss och 53 fiskare kom att hamna som krigsfångar i Tyskland. Ön är även känd för Hönökakan som började tillverkas här 1904.[5]

Hönö var och är beläget i Öckerö socken och ingick efter kommunreformen 1862 i Öckerö landskommun. I denna inrättades för ön/orten 3 september 1915 Hönö municipalsamhälle (före 1933 benämnt Hönö-Klåva municipalsamhälle) som sedan upplöstes 31 december 1959.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hönö 1960–2015[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
2 557
1965
  
2 756
1970
  
3 396
1975
  
3 563
1980
  
3 924
1990
  
4 559 290
1995
  
4 707 294
2000
  
4 815 295
2005
  
5 045 296
2010
  
5 110 306
2015
  
5 293 338

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

Ordenskorset[redigera | redigera wikitext]

Prins Henrik (Henrik Sjöfararen) upprättade under 1400- talets första hälft Portugals första astronomiska observatorium och en sjöarsenal. Där utbildade han skickliga sjömän och matematiker och expeditioner sändes ut över världen. Kors sattes upp som sjö- och landmärken vid expeditioner och upptäcktsresor, dels för att visa för andra sjöfarare att platsen var utforskad och dels för att kunna korrigera de kartor som man kontinuerligt ritade och uppdaterade. Coldinuordens tradition att placera ut gröna eller vita kors i skärgården är en obruten tradition från denna tid. Korsets navigationstekniska betydelse är idag liten, men placeringen har ännu ett symboliskt värde. 1928 sattes ett gjutjärnskors upp på Korseberget på Hönö av Coldinuorden som ett minnesmärke för sjöfarares väl. I mitten av korset finns en femuddig stjärna med ett öga.[8]

Labyrinten Tryggeberg[redigera | redigera wikitext]

Cirka 300 meter väster om badplatsen Jungfruviken och cirka 1 kilometer sydost om öns kyrka, ligger en labyrint på den nordvästra sluttningen av en berghäll på 10-15 meters höjd. Den är 7,5 meter i diameter med ingång i ostnordost. Ursprungligen har den haft 12 vallar, men endast sex stenvarv återstår. Platsen för labyrinten kallas Stora Möet, alltså Stora Mötet. Cirka 30 meter nordöst om labyrinten finns ett 7 meter stort röse med mittgrop. Även namnet Tröggebergs slott förekommer.[9]

Engelsmännens hage[redigera | redigera wikitext]

Engelsmännens hage är ett fornminne, som består av långsträckta stenhägnade, på öns sydöstra udde. Inom området finns rösen, stenhägnader och tomtningar. Hägnaderna har tillkommit i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet. Områdets ursprung är oklart, men det kan ha varit trädgårdstäppa åt engelsmän som höll till i frihamnenFotö under Napoleonblockaden år 1808.[10]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Hönö IS har verksamhet inom fotboll och friidrott. Föreningen grundades 1925 och dess mest kända spelare är den forne allsvenske skyttekungen Dan Corneliusson.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 mars 2020, läs online, (Källa från Wikidata)
  2. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online, (Källa från Wikidata)
  3. ^ Statistikdatabasen : Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960–2015, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 2 februari 2017, (Källa från Wikidata)
  4. ^ Svenskt ortnamnslexikon 2003, sid. 148
  5. ^ Sveriges öar, 3:e upplagan 2013, Anders Källgård s. 87.
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris länk. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  8. ^ Simonsen, Anders (2001). Bland hederligt folk: organiserat sällskapsliv och borgerlig formering i Göteborg 1755-1820. Avhandlingar från Historiska institutionen i Göteborg, 1100-6781 ; 27. Göteborg: Historiska institutionen, Univ. Libris länk. ISBN 91-88614-35-2 
  9. ^ Kraft, John (1985). Labyrinter på svenska västkusten och norska sydkusten. Göteborg: Göteborgs arkeologiska museum. Libris länk. ISBN 91-85488-21-6 , s. 177
  10. ^ ”Gastar, guld och sjunkna skepp – Ett axplock ur Öckeröarnas historia” (PDF). Öckerö kommun, Bohusläns museum, Marinarkeologiska Sällskapet Göteborgskretsen. 2004. sid. 23. http://www.ockero.se/download/18.3019e2b013b337fdadf18fc/1402409961026/Guld%26Gastar.pdf. Läst 6 juni 2018. 

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Ekman, Bia; Mannervik, Margareta (1982). Sandviks holme: [bild och ord om en gammal arbetsplats på Hönö]. [Öckerö?]. Libris länk 
  • Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 8:1, Röd - en by på Hönö. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1986. Libris länk 
  • Hembygdsprojektet Öckeröarnas historia: materialet är insamlat av deltagare i studiecirklar. Delrapport 8:2, Hönö : de fyra byarnas ö. Öckerö: Kulturnämnden i samarbete med Studieförb. Vuxenskolan. 1992. Libris länk 
  • Hönö Hedens hättekvarn. Hönö: Hönö hembygdsförening. 2011. Libris länk. ISBN 978-91-979408-0-1 
  • Hönö missionsförsamlings minnesskrift: utgiven med anledning av församlingens 100-årshögtid : 1891-1991. Hönö: Församlingen. 1991. Libris länk 
  • Samuelsson, David (1976). Ute på havet söka sin bärgning: berättelser om en gången tids sjöfolk på Hönö. Göteborg: Pro caritate. Libris länk. ISBN 91-85046-16-7 

Skönlitteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Engdal, Britt (1992). Tjottar och fiskarungar. Bromma: Opal. Libris länk. ISBN 91-7270-665-1  - Ungdomsbok om badgäster på Hönö på 1920-talet.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]