Derbyshire
| Derbyshire | ||
| Ceremoniellt grevskap | ||
 | ||
|
||
| Land |  Storbritannien | |
|---|---|---|
| Riksdel | England | |
| Region | East Midlands | |
| Ingående distrikt | High Peak, Derbyshire Dales, South Derbyshire, Erewash, Amber Valley, North East Derbyshire, Chesterfield, Bolsover, Derby (enhetskommun) | |
| Yta | 2 624,8 km²[1] | |
| Folkmängd | 1 096 526 (2024)[1] | |
| Befolkningstäthet | 418 invånare/km² | |
| Tidszon | GMT (UTC+0) | |
| - sommartid | BST (UTC+1) | |
| Geonames | 11609031 | |
 | ||
Derbyshire är ett ceremoniellt och administrativt grevskap i East Midlands i Storbritannien. Stora delar av Peak District National Park ligger i Derbyshire och sydligaste delen av bergskedjan Penninerna ligger inom den norra delen av grevskapet. Grevskapet innehåller också delar av National Forest, och gränsar till Greater Manchester, West Yorkshire, South Yorkshire, Nottinghamshire, Leicestershire, Staffordshire och Cheshire. Derbyshire kan anses ligga i mitten av Storbritannien, då en gård nära Coton in the Elms har identifierats som den plats i Storbritannien som ligger längst ifrån havet, och Rodley och Overseal var Storbritanniens befolkningscentrum under 1900-talet, ett centrum som hela tiden rör sig söderut.[2]
Derby är den största tätorten i grevskapet, och Matlock är länssäte. Derbyshire omfattar 2 625 km². Den östra halvan av grevskapet är mer tätbefolkad än den västra halvan och innehåller dess största bosättningar: Derby i sydöst, Chesterfield i nordöst och Swadlincote i söder. Lokala myndigheter omfattar i Derbyshire grevskap åtta distrikt, och den enhetliga myndigheten i den största staden Derby.
Norra och centrala Derbyshire är kuperade och omfattar den södra änden av Penninerna, varav de flesta topparna ligger i Peak District National Park. Bland dessa finns Kinder Scout, som med sina 636 m är den högsta punkten i grevskapet. Floden Derwent är den längsta i grevskapet, 106 km lång, och rinner söderut tills den möter floden Trent strax söder om Derby.
Staden Derby är en enhetskommun, men är en del av det ceremoniella grevskapet Derbyshire. Derbyshire utom Derby innehåller 30 orter mellan 10 000 och 100 000 invånare. Annars består stora delar av grevskapet av jordbruksmark, 75 % av befolkningen bor på 25 % av ytan.
Administrativ indelning
[redigera | redigera wikitext]Det administrativa grevskapet Derbyshire omfattar hela det ceremoniella grevskapet Derbyshire med undantag för det område som administreras av enhetskommunen City of Derby. Det är förutom Derby indelat i åtta distrikt.
.svg)
Rött:Administrativa grevskapet Derbyshire
Gult:Enhetskommun
| Derbyshire | |
| Administrativt grevskap | |
| Land | Storbritannien |
|---|---|
| Riksdel | England |
| Region | East Midlands |
| Ingående distrikt | High Peak, Derbyshire Dales, South Derbyshire, Erewash, Amber Valley, North East Derbyshire, Chesterfield, Bolsover |
| Administrativ huvudort |
Matlock |
| Yta | 2 546,78 km²[1] |
| Folkmängd | 822 377 (2024)[1] |
| Tidszon | GMT (UTC+0) |
| - sommartid | BST (UTC+1) |
| Geonames | 11609031 |
| Nr | Distrikt / Enhetskommun | Administrativt grevskap |
|---|---|---|
| 1 | High Peak | Derbyshire |
| 2 | Derbyshire Dales | |
| 3 | South Derbyshire | |
| 4 | Erewash | |
| 5 | Amber Valley | |
| 6 | North East Derbyshire | |
| 7 | Chesterfield | |
| 8 | Bolsover | |
| 9 | City of Derby | |
Geologi
[redigera | redigera wikitext]Derbyshires berggrund består av två mycket olika delar. De äldsta bergarterna förekommer i norr, de mer höglänta delarna av grevskapet. Berggrunden är där från karbonperioden och består av kalksten, grus, sandsten och skiffer. I grevskapets nordöstra hörn, öster om Bolsover, finns även magnesiska kalkstensbergarter från perm.
Den södra låglänta delen av Derbyshire har mycket mjukare bergarter, främst lersten och sandsten från perm och trias. Dessa bergarter skapar ett mjukare, mer böljande landskap med få berghällar. Både i norr och söder finns lösa avlagringar från kvartärtid – främst terrass- och flodgrusavlagringar och lera. Skredmark finns på instabila lager av sandsten och skiffer, där berget Mam Tor och Alport Castles är de mest kända. Grottsystem har bildats naturligt i kalkstenen från pleistocen tid. En nyligen upptäckt grottsal nära Castleton, som kallas Titan, är det djupaste grottschaktet och den största grottsalen i Storbritannien.[3]
De äldsta bergarterna i Derbyshire är kalkstenar bildade under lägre karbon (dinantian). De utgör kärnan i området White Peak inom Peak District National Park. Norra Derbyshire är en upplyft kupol av berglager som har eroderat och blottlagt äldre bergarter i mitten av Derbyshire Dome. Dessa äldre delar ersätts av yngre kalkstenar, tills på tre sidor övergår i skiffer från övre karbon (se skiss).
Ännu yngre är bergarterna i Derbyshires östra utkanter med sandstenarna, skiffern och kolfyndigheterna, Dessa är från westfaliska geoligiska tiden. Dessa berglager försvinner söder om en linje dragen mellan Ashbourne och Derby under lager av lera och sandsten (Mercia Mudstone Group och Sherwood Sandstones) som bildades under perm och trias. Små lämningar av karbonkalkstenar, gritstenar och kolflötser återkommer längst ner i den södra delen av Derbyshire från Ticknalls kalksten till Swadlincotes kolflötser.[4]
Landskap
[redigera | redigera wikitext]Det varierande landskapet inom Derbyshire har formats av den underliggande geologin, men markens användning har också bidragit till landskapet. Det finns elva olika landskapstyper i området. i Derbyshire beskrivs de som nationella karaktärsområden, Dessa har beskrivits detaljerat av Natural England[5] Området beskrivs ännu mer detaljerat av Derbyshire County Council[6] och Peak District National Park.[7]
Elva områden i Derbyshire varav tre tillhör nationalparken: Dark Peak, White Peak och South Wedt Peak. Ett fjärde område berör Derbyshire område i floden Derwents nedre lopp. Ett ekonomiskt och historiskt viktigt område är det femte som utgörs av ett kolfält med utsträckning i Derbyshire, Yorkshire och Nottinghamshire. De övriga sex är Southern Magnesian Limestone, Needwood and South Derbyshire Claylands, Trent Valley Washlands, Melbourne Parklands, Leicestershire & South Derbyshire Coalfield och Mease/Sence Lowlands.
Förhistoria
[redigera | redigera wikitext]Derbyshire är grevskap rikt på förhistoriska lämningar efter tidigare mänskliga aktiviteter. Den arkeologisk forskningen i Derbyshire började under 1700-talet då antikvarien William Stukeley registrerade lämningarna av det romerska fortet i Little Chester. Det finns inga redogörelse för undersökningar före Thomas Batemans arbete under 1840-1860-talen. Bateman grävde fler än 100 gravhögar i Derbyshire och dessutom många andra typer av arkeologiska monument i Derbyshire.
Paleolitikum och mesolitikum
[redigera | redigera wikitext]Området besöktes, troligen under korta besök, av människor för 200,000 år sedan under Aveley interglacialen, som visa av en mellanpalolitisk Acheulean handyxa som hittats nära Hopton.[8] Vid Creswell Crags längst österut i grevskapet har hittats spår av paleolitiska och mesolitiska bosättningar, som dateras vara 50 000 till 9 000 år gamla. Det mest berömda är ett ben med ristningar från Robin Hood cave vid Creswell Crags.[9] Fynden i grottorna vid Creswell Crags ravin inkluderar forntida hällkonst, stenyxor och ben från hyenor och ullhåriga noshörningar. Senare bosättning från senpaleolitikum och mesolitikum från berglandskapet har hittats i kalkstensgrottor vid gränsen till Nottinghamshire. Fynden har daterats till omkring 12 000 till 7 000 BC.[10] Det gäller grottorna Dowel Cave, Fox Cave nära Buxton, i Ash Tree Cave och Langwith Cave nära Bolsover.
Neolitikum
[redigera | redigera wikitext]Äldre gravhögar från tidigneolitiska bosättare finns också i grevskapet. Dessa stenkammargravar var oftast utformade för kollektiva begravningar och de flesta är belägna i centrala Derbyshire.[8] Det finns gravar vid Minninglow och Five Wells.[11] 5 kilometer väster om Youlgreave ligger det neolitiska hengemonumentet Arbor Low, som har daterats till 2500 f.Kr. Det är inte förrän under bronsåldern som bevisen för jordbruk och bosättning blir vanligare i grevskapet. På hedarna i Peak District har hittats spår efter röjning, åkrar och hyddringar efter bostäder vid arkeologiska undersökningar. Detta område och en bosättning vid Swarkestone tillhör de få som hittills dokumenterats.[11] Andra neolitiska monument har identierats med flygfoton, särskilt värda att omnämnas är cursusmonumenten i Willington och Aston-on-Trent.
Arbor Low Henge-monument
[redigera | redigera wikitext]
Arbor Low Hengemonument är öppet för besök. Detta neolitiska monument namn kommer från ‘Eorthburg Hlaw’ som betyder ‘earthwork mound’. Det består av en mäktig vall, ett inre dike och i centrum resta stenar. Vallen är nästan cirkelrund och drygt 2 meter hög med en diameter av 79x75 meter. Diket där materialet grävdes är begränsning för ett ovalt område i centrum med diameter 40 x 52 meter. Två öppningar i vallen och diket är ingångar i nordväst och sydost. i sydväst är vallen skada av en stor rundhög som anlagts senare. Inuti det centrala området finns lämningar av en stor stencirkel med fallna och förstörda stora kalkstenshällar och fragment. När monumentet byggdes fanns det troligen 41-43 stenar i cirkeln, de var resta troligen i rätt grunda hål. i centrum av stenkretsen fanns en cove, ursprungligen upprätt rektangulär låda 3-4 meter i storlek.
Gib Hill ligger på bara 30 meters avstånd från Arbor Low. Det är en stor hög. Det är troligen en oval neolitisk hög med en rundhög från bronsåldern tillagd vid ena sidan. Detta ser man lättast genom att gå nedåt mot norr och se tillbaka för att kunna se monumentets profil. Utgrävningar av högen av Thomas Bateman under 1800-talet hittade mänskliga kvarlevor med keramikkärl och flinta och andra stenredskap som gravgods.
Troligen anlades den neolitiska högen först därefter henge-monumentet. De båda rundhögarna är betydligt senare och troligen är också stensättningarna senare men troligen äldre än högarna. Men märk att detta vilar på teoretiska resonemang inte faktiska dateringar.[12]
Nine Ladies Stone Circle
[redigera | redigera wikitext]Det är en mindre stencirkel med nio resta stenar enligt engelska uppgifter från tidig bronsålder. Traditionen berättar att det är 9 damer som blev till sten för att de dansade på en söndag. Det är en del av förhistoriska cirklar och resta stenar på Stanton heden (Moor).
Minninglows kammargravar
[redigera | redigera wikitext]Minninglow undersöktes först av Thomas Bateman år 1843. Han beskrev stenkammargravarna som neolitiska kammargrav som var ungefär 4 000 år gammal. På samma område fanns också två bronsålders högar, den ena bygd över en kammargrav och spår efter aktiviteter under romersk tid med brandgravar. Gravarnas placering på en höjd intill en forntida väg är typisk.[13]
Andra fornminnen i Derbyshire
[redigera | redigera wikitext]Det finns många andra neolitiska och bronsåldershenges i grevskapet. Bland dessa Doll Tor,[14] Nine Stones Close[15] och The Bull Ring.[16] Spår efter bosättningar från stenåldern upptäcktes 1984 i Lismore Fields, Buxton. Det var en rund hydda från mesolitisk tid och två långhus från neolitisk tid.[17] I norra delen av Derbyshire finns en mängd rundhögar från bronsåldern och hillforts med jordvallar från järnåldern.
Tre kända järnåldersborgar: Castle Naze, Fin Cop och Mam Tor.
[redigera | redigera wikitext]Castle Naze är en trekantig borg som omfattar 2,5 acres (lite mer än 1 hektar). Norrut och söderut skyddas borgen av naturliga höjder. Den östra sidan har två vallar med ett dike emellan. Utgrävningar fick till resultat att den inre vallen byggdes först med en typ av jordvall medan den yttre har kallmurade vallar. Den yttre vallen är större än den inre. Ingången i mitten är troligen den ursprungliga. Senare har en ingång mellan vallen och norra sluttningen skapats. Borgen är inte daterad men sannolikt från sen järnålder.[18][19]
Fin Cop är en naturlig kulle i Monsal Dale i närheten Ashford in the Water med ett hillfort från järnåldern.[20] Borgen har byggt i en hast, vilket tyder på ett verkligt hot. Fornborgen utgör tillsammans med en intilliggande skålformad grav (bowl barrow), en kalkugn och stenbrott ett registrerat fornminne.[21] Utgråvningar gjorda året 2011 avslöjade en massbegravning med 9 begravda, endast kvinnor och barn. Resterna var relativt välbevarade på grund av platsen berggrund av kalksten. Kol-14 dateringar av platsen tyder på att fortet byggdes mellan 440 f.Kr. och 390 f.Kr.[20]
Mam Tor har på sin topp en fornborg med en vall byggd från sen bronsålder till tidig järnålder. Dateringar visar att bosättning en började omkring 1200 f.Kr. De tidigaste kvarvarande spåren på platsen är två gravhögar från bronsåldern, en grav strax under toppen och den andra uppe på själva toppen- Graven på toppen begravd under en stenar. Senare jämnades mindre terrasser ut på kullen nära toppen, vilket möjliggjorde byggandet av timmerhyddor på platsen.[22]
Historia
[redigera | redigera wikitext]Romersk erövring och romanisering
[redigera | redigera wikitext]Före den romerska erövringen fanns troligen en befäst borg (en fornborg) på den plats där ett romerskt fort senare anlades. Under järnålderns Derbyshire kontrollerades området runt Chesterfield av briganter som leddes av den keltiska krigardrottningen Cartimandua. Derbyshire var ett gränsområde mellan norr och söder och området var strategisk placerat mitt i landet. Området var omstritt och på kullen där senare det romerska fortet byggdes fanns troligen ursprungligen ett sydligt försvarsfäste för stammen Brigantes.[23]
Den romerska erövringen började år 43 och år 47 nådde Agricola fram till låglandet söder om Derbyshire. Romarna erövrar snabbt södra Storbritannien. Redan efter år 70 tyder alla bevis på att Derbyshire och Peak District har absorberats in den romerska livsstilen efter mycket lite väpnade konflikter. När romarna anlände till floden Trents dalgång ökade befolkningen snabbt och många nya romerska gårdar började odla spannmål och andra grödor för att försörja de romerska legionerna som avancerade norrut. Gårdarna växte fram längs de nybyggda vägarna, tydliga exempel är romerska gårdar vid Roystone Grange, nära Minninglow, som ligger vid The Street, en romersk väg från Derby (Derventio) till Buxton. Andra gårdar fanns längs Hereward Street och Rykneild Street i både Higham och Pentrich. Alla britter som gjorde motstånd dödades skoningslöst och deras byar skövlades. Ofta förslavades de erövrade kelterna, och användes som tvångsarbetare i vägbyggen eller som trupper i frontlinje när den romerska armén mötte motstånd. Den romerska armén bestod till hälften av reguljära soldater och den andra hälften var en hjälpstyrka bestående av erövrade och integrerade infödingar. Efter den romerska erövringen av England byggdes ett militärt nätverk av vägar och befästningar i Derbyshire.
Romerska fort
[redigera | redigera wikitext]Romarna etablerade fort i Derbyshire i Buxton, Little Chester i Derby, (Derventio),[11] Romarnas första fort i Derby låg väster om floden Derwent och byggdes omkring år 50 (Belper Road/Duffield Road). Omkring år 80 byggdes ett nytt fort Derventio ( Little Chester) på andra sidan floden och det första fortet övergavs. Runt fortet växte det fram ett samhälle med två ugnar för keramiktillverkning, i övrigt timmerbyggnader och en gravplats.
I Chesterfield hette fortet Castrafeld. Det romerska fortet Castrafeld hade en kohort på 480 romerska soldater mellan 69 e.Kr. och 117 e.Kr. Endast befälhavare fick gifta sig och ha sina fruar och familjer med sig. Legionärerna ha med sig sina flickvänner. Fortet i Chesterfield med omgivning beboddes troligen av cirka 1000 personer. Det fanns också två vicus, civila bosättningar, utanför fortets gränser i söder och öster. Inga civila tilläts bo inuti fortet. Fortets besättning minskade när den romerska armén flyttade längre norrut och Castrafeld blev mera en depå för förnödenheter, en mellanstation för mat från den bördiga Trentdalen. Efter att Hadrianus mur hade byggts minskade aktiviteten vid Castrafeld och sedan övergavs fortet. Även den civila bosättningen utanför fortet har undersökts med fynd av ett stort romerskt lerkärl.
Navio kommer från latinets ord för vid flod. Fortet bytte senare namn till Brough, ett fornengelskt ord. Fortet grävdes ut under 1930-talet då olika utbyggnadsfaser av fortet registrerades. Det ursprungliga fortet byggdes omkring år 80 av timmer och jordvallar och var 3 tunnland (1,2 hektar) stort. Det byggdes om i sten omkring år 150 e.Kr. då rektangulärt 9x105 meter och var sedan bebott i 200 år, Det byggdes om ytterligare en gång men upphörde att användas 350 e.Kr. Fortets lämningar består av jordvallar och diken runt en jordplattform. med begravda lämningar under jord. Tidigare utgrävningar redan 1903 av John Garstang fann en trappa till en underjordisk stenbyggd kammare under fortets Principia (högkvarter). En stor Centurialsten och ett Gritstonealtare hittades i fortets valv. De visas på Buxton Museum. Centurialstenen från Navio fick sin inskrift vid återuppbyggnaden av fortet år 154 e.Kr. Det skrevs av soldater från sydvästra Frankrike. Inskriptionen på den lyder:
IMP CAESARI T AEL HADR ANTONINO AVG PIO P P COH I AQVITANORVM SVB IVLIO VERO LEG AVG PR PR INSTANTE CAPITONO SCO PRAE
Översättning: "Aquitaniernas första kohort under Julius Verus, kejsarens guvernör i Storbritannien, reste, under instruktioner av Capitonius Fuscus, kohortens prefekt, denna sten till ära för kejsar Caesar Titus Aelius Hadrianus Antoninus Augustus Pius, hans landsfader." [24] Gritstone-altaret restes åt gudinnan Arnemetia (eller Arnomecta), som bodde i det heliga vattnet i Buxton, och är inskrivet med:
DEAE ARNOMECTE AEL MOTIO V S L L M
Översättning: "Till gudinnan Arnomecta uppfyllde Aelius Motio glatt, villigt och förtjänt sitt löfte."[24][25] En romersk milstolpe upptäcktes 1862 i Silverlands-distriktet i Buxton. Det är den äldsta inskrivna milstolpen som hittats i Derbyshire. Inskriptionen lyder:
TRIB POT COS II P P A NAVIONE M P XI
vilket betyder: "Med tribunens makt, två gånger konsul, detta lands fader. Från Navio 11 miles." Milstolpen visas också på Buxton Museum.[26]
Fortet i Glossop kallas även Melandra/Ardotalia. Fortet är väl beskrivet i Melandra Roman Fort booklet.[27]
Drottning Cartimandua blev möjligen den första blyhandlaren i Derbyshire. Hon samarbetade med den invaderande armén och slöt ett fördrag med Rom tidigt i den romerska erövringen. Den lokala stambefolkningen i delar av Derbyshire arbetade tillsammans med romarna med att bryta bly. När Julius Agricolas styrka anlände till Chesterfield omkring år 70 e.Kr. hade ett uppror lett till att romarna besegrade briganterna och annekterade deras land. Romarna hade ekonomisk intresse att bryta bly i områdets kullar av kalksten. Som landets centrum för blyproduktion hade Derbyshire en betydande närvaro av den romerska armén. Kurorten Aquae Arnemetiae, på platsen för dagens Buxton, känt för sina varma källor var en större civil romerska bosättningen i grevskapet. Den romerska befolkningen bosatte sig över hela området. Den gamla vägen bakom Hall ombyggdes och stensattes norrut i riktning mot Mamucium – dagens Manchester. Bevis för romarna intog Castle Naze och White Hall har hittats i form av keramik och mynt. Mynten finns på det lokala museet. År 407 lämnar de sista romerska soldaterna England och det romerska Derby överges och förfaller.
Anglosaxarna
[redigera | redigera wikitext]När de engelska trupperna drogs bort från England 410 e,Kr, hade folkvandringarna redan börjat. Anglosaxarnas hade lättare att resa med båt över Nordsjön och engelska kanalen än andra folk som måste ta sig landvägen över Europa. År 475 då romarriket föll var anglosaxarna väl etablerade i sydöstra England. Anglosaxarna dominerade kulturen i England genom giftermål med den romano-rittiska populationen, De som inte talade anglosaxiska blev andra klassens medborgare. Blandäktenskapen gjorde att språk, latin och kristendom bevarades men blev allt svagare under 500-talet. Snart dominerade hednatro och det anglosaxiska språket, fornengelska blev officiellt språk. 26 procent av alla ord i engelskan har germanskt ursprung medan keltiska och welsh har få bevarade ord. Augustinus av Canterbury började 597 åter sprida kristendomen i England.[28]
Inte förrän under tidig 600-tal blev anglosaxarna den regerande folkgruppen i Derbyshire. Norra Derbyshire behärskades av Pescate tribe. Pescate styret lade Derbyshire under Kingdom of Mercia vars styre varade 600–900 e.Kr. Kristendomen kom åter till Derbyshire år 655 kung Peada konverterade till kristendom. En lämning från den saxiska kristendomen är Repton Abbey i södra Derbyshire. Repton var residens för de saxiska kungarna och kung Wiglaf och Aethelbald of Mercia är begravda där. Medan kristendomen växte i hela England, visar tidiga saxiska begravningar och religiösa reliker exempel på att de säkrade sina insatser och tillbad båda religionerna. Vissa anglosaxiska herremän begravdes i gravhögar. En grupp av högar sträcker sig från Buxton till Ashbourne. Mer uppenbart bevis för denna dubbeltro är bevarade kors från denna period. Ett kors från 700-talet på Eyams kyrkogård, avbildar lamm, vilket var en tvetydig hednisk och kristen symbol. Symbolen förbjöds att avbildas av kyrkan år 692 e.Kr. Kungariket Mercia var en period det största och dominerande anglosaxiska riket i England. En charter från år 736 kallar kung Athelbald.[28]
‘king of all the provinces which are generally called by the name of South England.’ .
Kungadömets rikedom och dess kloster uppmärksammades av vikingarna vilket skulle försvaga Mercia. År 873 erövrade danskarna Repton, som fungerade som Mercias religiösa centrum. Danskar började bosätta sig permanent i området och grundade senare stadsfästningen Derby. Mecias överhöghet blev ett minne blott och istället ökade kungariket Wessex makt. Alfred "den store" tog över makten. När den siste kungen i Mercia Ceolwulf dög år 876 installerade Aethlred som lord över Mercia. Men 877 hade vikingarna bosatt sig i Mercia och Danelagen var etablerad. Området var omstritt och många slag och tvister utspelades mellan anglosaxare och vikingar. Detta dokumenteras i fynd av knivar och spjutspetsar i museum från denna tid. Det mest berömda fyndet är Benty Grange hjälmen som Bateman hittade i närheten av Monyash,. Norra Mercia blev inte saxiskt förrän Alfreds son Edward the Elder (874-924)drev tillbaka vikingarna till Bakewell, där han byggde en fästning. Det omstridda området Five Boroughs av Danelagenbestod av området runt Derby, Leicester, Nottingham, Stamford och Lincoln. Vikingar förlorade området men efter kung Aethelstan död år 939 vann vikingarna tillbaka området och erövrade York på nytt. Under Edgars styre nämns området för sista gången som en av Mercias provinser. Aethelred the Unready (968-1016) är kung då Peak Distrikt delas upp och Derbyshire skapas i sin nuvarande utsträckning. Två hundraden tillfaller Nottinghamshire, ett går till Cheshire och ett till Staffordeshire medan de andra sju bildar Derbyshire. Aethelred fick sitt tillnamn den villrådige på grund av sin eftergifter till vikingarna med att betala allt stööre lösensummor till dessa för att de skulle l´provinsen vara ifred. Den så kallade Royal forest of the Peak var en jaktskog i norra Derbyshire begränsad av floden Goyt i väster, floden Wye i söder, floden Derwent i öster och floden Etherow i norr. Efter Edmund Järnsidas död erövrade Knut den store Wessex. Mercia var ett hertigdöme och Derbyshire nämns för första gången 1048 i Anglo-Saxon Chronicle.[28]
Derbyshire under normanderna
[redigera | redigera wikitext]Efter den normandiska erövringen omfattades stora delar av grevskapet av skogslagarna. I nordvästra Derbyshire låg jaktskogen Forest of High Peak som låg under William Peverels domäner och sedan under hans ättlingars vård. Resten av grevskapet skänktes till Henry de Ferrers, och en del av det blev Duffield Frith som också till viss del var en jaktskog. Med tiden gavs hela området till hertigdömet Lancaster. Samtidigt täckte Forest of East Derbyshire hela grevskapet öster om floden Derwent från Henrik II:s regeringstid till Edward I:s regeringstid.
Normandernas period lever vidare rent fysiskt genom att en stor mängd borgar som byggdes under perioden finns kvar på 2000-talet och några av dessa borgar finns i Derbyshire. Normander styrde England direkt bara under 88 år, från 1066 till 1154. Deras styre började med slaget vid Hasting den 14 oktober 1066 och slutade med anarkin, ett inbördeskrig mellan olika tronpretendenter som varade från 1138 till 1153. Vid anarkins slut erövrade the Plantagenets tronen. De blev Englands längst regerande härskarätt och härskade till 1485.
Efter den normandiska erövringen gjorde delar befolkningen i Mercia, och även i Derbyshire, uppror mot de normandiska erövrarna. Upproren misslyckades men resultatet blev att många motteborgar byggdes i norra England, samt att man härjade i norra England från Yorkshire till Northumbria för att undertrycka den siste saxiske motståndaren Edgar Ætheling, och hans danska understödjare. Många slott byggdes på konfiskerad mark som tillhört den saxiska eliten. Deras mark gavs till Vilhelms lojala vänner. Dessa Vilhelms medkämpar fick mark utspridd över England och Normandie, och inte stora sammanhängande område. Listan över Derbyshires vasaller i Domedagsboken är lång med många franska namn. Mest kända är Vilhelms son Robert Curthose, Henry de Ferrers och William Peverel, som gett namn åt ett välbekant slott i Derbyshire Peveril Castle i Castleton.
Peveril Castle byggdes tidigt och det var ursprungligen av trä. Borgen är ett bra exempel på en motteborg. Motten låg på en högt belägen plats med en invallad slottsgård omkring kärntornet. Denna invallade gård hade ett dike utanför vallarna. Ruinen som finns kvar är det stenbyggda slott som Henry II lät bygga efter att han konfiskerat slottet från William Peverel the Younger år 1155. Peverels ätt byggde och ägde också Bolsover Castle; i Domesday Book skrvet som ‘Belesovre’. Bolsover Castle var säte för familjen Peverel. Bulsover Castle förändrades under ombyggnader under den Jakobs restoration efter att slottet förfallit under 1300-talet. Även Bolsover Castle konfiskerades av Henry II. William Peverel the Younger stödde Henrys rival om tronen, kung Stephen, under anarkin. Familjen Peverel var också tillsyningsmän för Forest of the High Peak.
Efter den normandiska erövringen omfattades stora delar av grevskapet av skogslagarna. I nordvästra delen låg Forest of High Peak. Stora delar av resten av grevskapet skänktes till Henry de Ferrers, och en del av det blev skogsområdet Duffield Frith. Forest of East Derbyshire täckte hela grevskapet öster om floden Derwent från Henrik II:s regeringstid till Edward I:s regeringstid.
Henry de Ferrers är en annan känd adelsman i Domesday Book Derbyshires huvudägare. Hans ättlingar klarade sig från anarkin bättre än familjen Peverel och behärskade Duffield Castle, Tutbury Castle och ett hundratal herrgårdar i grevskapet. Duffield Castle finns bara som obetydliga ruiner. Slottet byggdes på en plats för ett romerskt fort. Det raserades till grunden efter Robert de Ferrers deltagande i det andra av baronernas uppror under 1200-talet. Utgrävningar avslöjar en grund 95 fot lång och 98 fot bred alltså bara något mindre än White Tower vid Tower of London. Slottets storlek och Ferrers rikedom berodde också på deras järnproduktion som demonstreras av tillverkningen av spik i Belper, en bosättning om låg nära slottsruinen Duffield Castle.
de Ferrers ättlingar är kända som Earls of Derby, delvis för de stora ägor de innehade i Derbyshire men också för familjens roll i anarkin. Denna började efter Henry I:s död 1135. Henry efterlämnade bara en dotter Matilda men den engelska tronen tillföll Stephen of Blois. Då utbröt ett inbördeskrig som varade i två decennier. Robert De Ferrers, son Henry de Ferrer och män från Derbyshire försvarade norra England mot en invasion av kung David I of Scotland i slaget vid Northallerton i augusti 1138. David’ kämpade för Matildas sak, så Robert utsågs till earl of Derby av Stephan. Han fick behålla sin titeln då Henry II, Matildas son erövrade kungamakten 1154 som den förste av ätten Plantagenet. De Ferrers fick 1154 också behålla sina besittningar. Efter det förnyade upproret gavs de Ferrers området till hertigdömet Lancaster som innehades av Edmund Plantagenet. Delar av den efterföljande historien skildras i artikeln om Tutbury Castle.
Normandernas styre fick till följd att engelska bönder fick en sämre ställning men städer och byar växte runt de normandiska slotten och skapade ekonomisk tillväxt.[29]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 3 4 ”Estimates of the population for the UK, England, Wales, Scotland, and Northern Ireland (Mid-2024)” (på engelska) (XLSX). Office for National Statistics (ONS). 26 september 2025. https://www.ons.gov.uk/peoplepopulationandcommunity/populationandmigration/populationestimates/datasets/populationestimatesforukenglandandwalesscotlandandnorthernireland. Läst 2 februari 2026.
- ↑ ”Appleby Parva: Centre of the Country!”. Arkiverad från Appleby Magna - centre of Britain originalet den 23 november 2007. https://web.archive.org/web/20071123015253/http://www.applebymagna.org.uk/population_centre.htm. Läst 7 januari 2008.
- ↑ ”BBC NEWS | UK | England | Derbyshire | Cave boasts UK's biggest chamber”. news.bbc.co.uk. Arkiverad från originalet den 6 mars 2016. https://web.archive.org/web/20160306165041/http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/leicestershire/6122884.stm. Läst 22 september 2025.
- ↑ ”BUILDING STONES FOR USE IN DERBYSHIRE”. Environmental Services Derbyshire County Council. https://www.derbyshire.gov.uk/site-elements/documents/pdf/environment/conservation/buildingmaterialsadvice/sources-of-stone.pdf. Läst 22 september 2025.
- ↑ ”National Character Area profiles: information for local decision making” (på engelska). GOV.UK. https://www.gov.uk/guidance/national-character-area-profiles-information-for-local-decision-making. Läst 22 september 2025.
- ↑ ”Landscape character - Derbyshire County Council”. www.derbyshire.gov.uk. https://www.derbyshire.gov.uk/environment/conservation/landscapecharacter/landscape-character.aspx. Läst 22 september 2025.
- ↑ ”Landscape Strategy: Peak District National Park” (på brittisk engelska). Peak District National Park. Arkiverad från originalet den 6 september 2015. https://web.archive.org/web/20150906003547/http://www.peakdistrict.gov.uk/looking-after/strategies-and-policies/landscape-strategy. Läst 22 september 2025.
- ↑ Cockerton, R. W. P. 1954 A Palaeolith from Hopton, Derbyshire Archaeological Journal 79: 153-155
- ↑ ”ARCHAEOLOGICAL RESEARCH GROUP – Derbyshire Archaeological Society” (på brittisk engelska). Arkiverad från originalet den 11 oktober 2025. https://web.archive.org/web/20251011042146/https://www.derbyshireas.org.uk/about-us/archaeological-research-group/. Läst 20 september 2025.
- ↑ Pevsner, Nikolaus (1953). The Buildings of England: Derbyshire. Middlesex: Penguin Books, sid 22.
- 1 2 3 Smith, Roly (1999). Towns & Villages of Britain: Derbyshire. Cheshire: Sigma Press sid 8-9,
- ↑ ”History of Arbor Low Henge and Stone Circle and Gib Hill Barrow”. English Heritage. https://www.english-heritage.org.uk/visit/places/arbor-low-stone-circle-and-gib-hill-barrow/history/. Läst 20 september 2025.
- ↑ ”Minninglow Chambered Tomb and Round Barrow - North East of Roystone Grange, Derbyshire”. www.stone-circles.org.uk. http://www.stone-circles.org.uk/stone/minninglow1.htm. Läst 20 september 2025.
- ↑ ”Doll Tor stone circle and cairn, Stanton - 1017664 | Historic England” (på engelska). historicengland.org.uk. https://historicengland.org.uk/listing/the-list/list-entry/1017664. Läst 20 september 2025.
- ↑ ”Nine Stone Close small stone circle, Harthill - 1008007 | Historic England” (på engelska). historicengland.org.uk. https://historicengland.org.uk/listing/the-list/list-entry/1008007. Läst 20 september 2025.
- ↑ ”Bull Ring henge, oval barrow and bowl barrow, Chapel-en-le-Frith - 1011204 | Historic England” (på engelska). historicengland.org.uk. https://historicengland.org.uk/listing/the-list/list-entry/1011204. Läst 21 september 2025.
- ↑ joeperrymuseum (30 juni 2016). ”The Oldest Building in Buxton” (på brittisk engelska). Collections in the Landscape. https://collectionsinthelandscape.wordpress.com/2016/06/30/the-oldest-building-in-buxton/. Läst 20 september 2025.
- ↑ Nicholas Thomas: Guide to Prehistoric England, 1960.
- ↑ ”Castle Naze Hill Fort”. Brigantes Nation. 17 juni 2018. https://brigantesnation.com/sites/world-heritage/north-derbyshire/castle-naze-hill-fort/. Läst 21 september 2025.
- 1 2 ”Mass burial suggests massacre at Iron Age hill fort” (på brittisk engelska). BBC News. 18 april 2011. https://www.bbc.com/news/science-environment-13082240. Läst 21 september 2025.
- ↑ ”Fin Cop promontory fort, bowl barrow and eighteenth century lime kiln with associated quarry, Ashford in the Water - 1011205 | Historic England” (på engelska). historicengland.org.uk. https://historicengland.org.uk/listing/the-list/list-entry/1011205. Läst 21 september 2025.
- ↑ ”Slight univallate hillfort and two bowl barrows on Mam Tor, Castleton - 1011206 | Historic England” (på engelska). historicengland.org.uk. https://historicengland.org.uk/listing/the-list/list-entry/1011206. Läst 21 september 2025.
- ↑ ”The Romans in Derbyshire | Peak District Online” (på brittisk engelska). Peak District Online. Arkiverad från originalet den 23 maj 2025. https://web.archive.org/web/20250523205043/https://www.peakdistrictonline.co.uk/the-romans-in-derbyshire/. Läst 22 september 2025.
- 1 2 ”The Stones of Navio” (på brittisk engelska). www.wondersofthepeak.org.uk. Arkiverad från originalet den 10 juli 2020. https://web.archive.org/web/20200710022942/https://www.wondersofthepeak.org.uk/facts/the-stones-of-navio/. Läst 22 september 2025.
- ↑ Patterson, Mark (2016). Roman Derbyshire. Five Leaves Publications, sidorna 134–163.
- ↑ ”Roman Buxton – Silverlands” (på brittisk engelska). www.wondersofthepeak.org.uk. Arkiverad från originalet den 2 oktober 2022. https://web.archive.org/web/20221002191416/https://www.wondersofthepeak.org.uk/facts/roman-baths-silverlands/. Läst 22 september 2025.
- ↑ ”Melandra Roman Fort” (på brittisk engelska). Glossop Heritage Trust. Arkiverad från originalet den 11 november 2020. https://web.archive.org/web/20201111034434/https://glossopheritage.co.uk/ghtarchive/melandra/. Läst 22 september 2025.
- 1 2 3 evegilks (25 mars 2023). ”Anglo-Saxon Derbyshire: Birth of the County” (på brittisk engelska). Buxton Museum and Art Gallery. https://buxtonmuseumandartgallery.wordpress.com/2023/03/25/anglo-saxon-derbyshire-birth-of-the-county/. Läst 22 september 2025.
- ↑ evegilks (22 april 2023). ”The Normans in Derbyshire: An Exercise in Castle-building” (på brittisk engelska). Buxton Museum and Art Gallery. https://buxtonmuseumandartgallery.wordpress.com/2023/04/22/the-normans-in-derbyshire-an-exercise-in-castle-building/. Läst 23 september 2025.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ”Derbyshire County, England, United Kingdom”. Encyclopædia Britannica. https://www.britannica.com/place/Derbyshire. Läst 25 september 2016.