Hoppa till innehållet

Diö

Diö
Diö och Liatorp
Tätort
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kronobergs län
Kommun Älmhults kommun
Distrikt Stenbrohults distrikt
Koordinater 56°38′35″N 14°13′31″Ö / 56.64306°N 14.22528°Ö / 56.64306; 14.22528
Area 253 hektar (2023)[1]
Folkmängd 1 469 (2023)[1]
Befolkningstäthet 5,8 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T1832[2]
Beb.områdeskod 0765TB102 (1960–)[3]
Geonames 2717725
Ortens läge i Kronobergs län.
Ortens läge i Kronobergs län.
Ortens läge i Kronobergs län.
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Diö är en tätort i Stenbrohults distrikt (Stenbrohults socken) i Älmhults kommun, Kronobergs län (Småland). Vid avgränsningen 2023 klassades Diö och tätorten Liatorp som sammanväxta och gavs av SCB namnet Diö och Liatorp.

Diö ligger vid sjön Möckeln och Helge å, även Kattesjön gränsar till samhället. Strax utanför Diö ligger Höö - ett stort naturreservat med bokskogar och vandringsleder. Carl von Linnés födelseort Råshult gränsar också till Diö.

Namnet Diö kan härledas till år 1552 och det årets jordebok, i vilken Diö omnämns, dock med stavningen Dijö. Namnet kommer från dij och ö, vilket även berättar lite om naturen runt samhället.

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Diö 1960–2020[4][5]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
 
901
1965
 
951
1970
 
930
1975
 
920
1980
 
976
1990
 
980 157
1995
 
970 158
2000
 
931 156
2005
 
891 156
2010
 
910 157
2015
 
906 135
2020
 
932 160
Anm.: sammanväxt 2023 med tätorten Liatorp

Det finns två småbåtshamnar i Diö.

Kommunikationer

[redigera | redigera wikitext]

Diö station ligger vid Södra stambanan och det vackra stationshuset finns fortfarande kvar. 1970 upphörde tågtrafiken till och från Diö. I december 2013 började tågen åter stanna i Diö och idag stannar Krösatågen mellan Hässleholm och Växjö i Diö.

Både busslinje 123 mellan Älmhult och Växjö och busslinje 157 mellan Älmhult och Ljungby stannar i Diö. [6][7]

Det finns flera industrier i Diö, bland annat Gemla möbler, som har haft sin tillverkning här i över 140 år. Gemla möbelfabrik är känd för sina möbler i böjträ, framför allt till offentliga miljöer. Under en period (1940-talet) tillverkades också tennisracketar av hög kvalitet vid fabriken.[8] En annan industri är Invacare som tillverkar rullstolar och handikapphjälpmedel.

Ishockey har sedan flera decennier tillbaka varit ett stort intresse i Diö vilket medfört framgångar för såväl A-lag, juniorlag som damlag. Tack vare allt engagemang genom åren så är det kanske inte så konstigt att kommunens enda ishall finns just här.

  1. 1 2 Statistiska tätorter 2023, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 28 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 26 september 2013.[källa från Wikidata]
  3. Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017.
  5. ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010.
  6. http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_123_129_131215_141213.pdf tidtabell linje 123 läst 14 juni 2014
  7. http://www.print4web.fskab.se/ltk/Regionbuss/131215_141213/Regionbuss_157_857_131215_141213.pdf tidtabell linje 157 läst 14 juni 2014
  8. ”Gemla tennisracketar”. Arkiverad från originalet den 11 januari 2015. https://web.archive.org/web/20150111080611/http://www.fikonstekel.com/tenniscollection/gemla.html. Läst 14 mars 2011.