Diazepam

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Diazepam
Strukturformel
Molekylmodell
Systematiskt namn 5-fenyl-1,3-dihydro-7-klor-1-metyl-1,4-bensodiazepin-2(2H)-on
Övriga namn Valium, Stesolid
Kemisk formel C16H13ClN2O
Molmassa 284,74022 g/mol
Utseende Vita eller gula kristaller
CAS-nummer 439-14-5
SMILES CN1C2=C(C(C3=CC=CC=C3)=NCC1=O)C=C(Cl)C=C2
Egenskaper
Densitet 1,25 - 1,27 g/cm³
Löslighet (vatten) Mycket låg 0,05 g/l
Smältpunkt 131.5 till 134.5 °C
Faror
Huvudfara Giftigt vid förtäring.

Giftigt vid hudkontakt.

Giftigt för vattenlevande organismer med långtidseffekter.
SI-enheter & STP används om ej annat angivits

Diazepam, C16H13ClN2O, är ett ångestdämpande och lugnande preparat som tillhör gruppen bensodiazepiner och är narkotikaklassat. Diazepam används till en rad olika åkommor såsom ångestsymptom, muskelspasmer, sömnbesvär eller alkoholavvänjning.[1] Diazepam kan tas oralt, rektalt, intravenöst eller intramuskulärt.[2] Det vanligaste är tablettform som normalt börjar verka inom 10 - 20 minuter, med full effekt efter cirka 40 minuter.[3]

Vanliga bieffekter är trötthet och försämrad koordination.[4] Allvarligare bieffekter kan förekomma men är mycket ovanliga[5], såsom andningssvårigheter eller muskelkramp vid för stor användning mot epilepsi.[6] Användning under långa perioder kan orsaka ökad tolerans, beroende och svåra avvänjningssymptom. Tvärt avbruten dosering efter en lång period av avvänjning kan vara farligt.[7] Preparatet är inte rekommenderat under graviditet eller amning.[8] Verkningsmekanismen sker genom ökad effekt av signalsubstansen gamma-Aminobutyric acid (GABA).[9]

Läkemedel[redigera | redigera wikitext]

Preparatet syntetiserades av Leo Sternbach och patenterades 1963 av Hoffman-La Roche, marknadsfördes av nämnda företag under namnet Valium. Diazepam har varit ett av de mest utskrivna läkemedlen i världen sen dess lansering. 1985 upphörde patenten och över 500 olika märken lanserades på marknaden.[10] Varunamn i Sverige är Diazepam Desitin,[11] Stesolid,[12] Diazepam Pilum,[13] Stesolid novum (injektionsvätska) och Stesolid Rektal Prefill. I Finland marknadsförs diazepam under namnen Diapam[14] och Medipam[15].

Diazepam Desitin är en rektallösning, som kan användas för dessa indikationer när man önskar en snabb effekt och när intravenös injektion inte är möjlig eller lämplig. Ett varunamn som använts tidigare är Valium. Detta namn används fortfarande i USA och är det ursprungliga varunamnet från det schweiziska läkemedelsbolaget Hoffman-La Roche.

Preparatet är narkotikaklassat och ingår i förteckning P IV i 1971 års psykotropkonvention, samt i förteckning IV i Sverige.[16] Enligt Schengenavtalet skall den som behandlas med narkotikaklassade läkemedel ha med sig ett intyg när han eller hon reser till annat Schengenland. I Sverige utfärdas intygen av apoteken.[17]

Verkningssätt[redigera | redigera wikitext]

Diazepam är ett bensodiazepinpreparat. Det verkar genom att förstärka effekten av en dämpande substans (GABA) i hjärnan. Därigenom verkar det lugnande, ångestdämpande, kramplösande och muskelavslappande. Effekten av Stesolid tabletter kommer ofta redan efter 15-20 minuter, vilket innebär att man vid tillfälliga besvär kan vänta med medicineringen tills den behövs. Därigenom undviks rutinmässig användning. Risk för tillvänjning föreligger och läkare måste därför iaktta försiktighet vid förskrivning av dessa läkemedel.

Användning[redigera | redigera wikitext]

Diazepam används bland annat vid rastlöshet, ängslan, ångest och alkoholavvänjning.[18] Medicinerna används därför också som lugnande medel inför operationer, undersökningar och provtagningar som kan vålla oro. Det förekommer att de skrivs ut för att underlätta insomning om svårigheterna att somna orsakas ofta av oro och spänning som gör det svårt att slappna av. Andra användningsområden är vid muskelspasmer, epileptiska kramper och vissa smärtsamma, långvariga kramptillstånd som det är svårt att få bukt med på annat sätt, samt vid alkoholavgiftning. Militärt ingår diazepam som profylax mot nervgaser i försvarets skyddsutrustning.

  • Behandling av ångest, panikattacker[19]
  • Avvänjning av alkohol, opiater samt bensodiazepiner [20]
  • Temporär behandling av insomnia [21]
  • Lindrande behandling av "Stiff person syndrom" [22]

Dosering bör bestämmas individuellt och beroende på vad behandlingen avser och hur allvarliga symptom personen har.[23]

Syntes[redigera | redigera wikitext]

Syntesförslag Diazepam

Fysikaliska och kemiska egenskaper[redigera | redigera wikitext]

Diazepam består av Kol(67.49%) Väte(4.60%) Klor(12.45%) Kväve(9.84%) Syre(5.62%) och förekommer som vita eller gula fasta kristaller. Dess smältpunkt ligger mellan 131.5 och 134.5 °C. Den är luktfri och har en svagt bitter smak. Substansen är väldigt svårlöslig i vatten men går att lösa i kloroform. Diazepam har neutralt pH på grund av tillsatser som Bensoesyra i dess injektionsform. Hållbarheten för tabletter är fem år och för intravenös lösning tre år. Tabletter skall förvaras i rumstemperatur (15–30 °C). Injektionslösning bör förvaras mörkt och får ej frysas.

Diazepam kan absorberas av plast och bör därför inte förvaras i plastförpackningar, plastflaskor eller liknande. Absorbering beror av olika faktorer som till exempel temperatur och koncentration. Diazepam skall inte användas om en fällning har bildats som inte löser sig.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Diazepam var den andra bensodiazepinen som uppfanns av  Dr. Leo Sternbach av Hoffmann-La Roche på företaget Nutley, New Jersey [24]följt av Klordiazepoxid vilket blev godkänt för medicinsk användning 1960. År 1963 släpptes en förbättrad version av Klordiazepoxid, Diazepam som blev mycket populär och bidrog till att Roche blev en jätte inom läkemedelsindustrin. Diazepam är 2,5 gånger mer potent än sin föregångare vilket snabbt avspeglade sig genom en kraftig ökning i försäljningssiffrorna. Efter detta började andra läkemedelsföretag introducera nya bensodiazepiner till marknaden.[25]

Bensodiazepiner blev mycket populärt inom medicinen ersättning av barbiturater på grund av dess väldigt effektivt lugnande egenskaper. Bensodiazepiner är dessutom väsentligt mindre farliga och dödsfall på grund av överdos är mycket ovanligt.[26] Bensodiazepiner så som Diazepam hade till en början mycket utbredd support men blev med tiden allt mer kritiserat vilket ledde till restriktioner för användning och receptbeläggning.[27]

Diazepam var det mest sålda läkemedlet i USA mellan åren 1969 och 1982 med försäljning av 2,3 miljarder tabletter som mest under ett år.[28] Diazepam tillsammans med OxazepamNitrazepam och Temazepam repressenterar 82% av Bensodiazepinmarknaden i Australien.[29] Medan psykiatriker skriver ut Diazepam för temporär behandling av ångestdämpning har neurologforskningen tagit initiativet att skriva ut preparatet för palliativ behandling av vissa typer av epilepsi.[30]

En burk med Diazepam. Diazepam marknadsförs och går under namnet Stesolid i Sverige. ( Tidigare Valium )

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Calcaterra, Nicholas E.; Barrow, James C.. ”Classics in Chemical Neuroscience: Diazepam (Valium)”. ACS Chemical Neuroscience 5 (4): sid. 253–260. doi:10.1021/cn5000056. ISSN 1948-7193. https://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3990949/. Läst 8 mars 2017. 
  2. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 8 mars 2017. 
  3. ^ (på en) Wikipedia. 2017-03-08. https://en.wikipedia.org/wiki/Diazepam#cite_note-6. Läst 8 mars 2017 
  4. ^ Diazepam Monograph for Professionals - Drugs.com” (på en-US). Drugs.com. https://www.drugs.com/monograph/diazepam.html. Läst 8 mars 2017. 
  5. ^ Calcaterra, Nicholas E.; Barrow, James C.. ”Classics in Chemical Neuroscience: Diazepam (Valium)”. ACS Chemical Neuroscience 5 (4): sid. 253–260. doi:10.1021/cn5000056. ISSN 1948-7193. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3990949/. Läst 8 mars 2017. 
  6. ^ Calcaterra, Nicholas E.; Barrow, James C.. ”Classics in Chemical Neuroscience: Diazepam (Valium)”. ACS Chemical Neuroscience 5 (4): sid. 253–260. doi:10.1021/cn5000056. ISSN 1948-7193. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3990949/. Läst 8 mars 2017. 
  7. ^ Calcaterra, Nicholas E.; Barrow, James C.. ”Classics in Chemical Neuroscience: Diazepam (Valium)”. ACS Chemical Neuroscience 5 (4): sid. 253–260. doi:10.1021/cn5000056. ISSN 1948-7193. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3990949/. Läst 8 mars 2017. 
  8. ^ Diazepam Monograph for Professionals - Drugs.com” (på en-US). Drugs.com. https://www.drugs.com/monograph/diazepam.html. Läst 8 mars 2017. 
  9. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 8 mars 2017. 
  10. ^ Calcaterra, Nicholas E.; Barrow, James C.. ”Classics in Chemical Neuroscience: Diazepam (Valium)”. ACS Chemical Neuroscience 5 (4): sid. 253–260. doi:10.1021/cn5000056. ISSN 1948-7193. http://www.ncbi.nlm.nih.gov/pmc/articles/PMC3990949/. Läst 8 mars 2017. 
  11. ^ ”Diazepam Desitin”. FASS. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19960927000133&DocTypeID=7&UserTypeID=2. Läst 25 juli 2012. 
  12. ^ ”Stesolid”. Fass. http://www.fass.se/LIF/produktfakta/artikel_produkt.jsp?NplID=19670228000021&DocTypeID=7. Läst 25 juli 2012. 
  13. ^ ”Diazepam Pilum”. http://www.fass.se/LIF/product;jsessionid=1F-DhHcyS9ch4thW3KBUFyhN_G8h8TncqqPUpJPProjPkcWc74d0!76530135?userType=2&nplId=20111020000056. 
  14. ^ ”Diapam”. Terveyskirjasto. Finska läkaresällskapet Duodecim. Arkiverad från originalet den 6 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140106033133/http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=far11454. Läst 5 januari 2014. 
  15. ^ ”Medipam”. Terveyskirjasto. Finska läkaresällskapet Duodecim. Arkiverad från originalet den 6 januari 2014. https://web.archive.org/web/20140106032846/http://www.terveyskirjasto.fi/terveyskirjasto/tk.koti?p_artikkeli=far11815. Läst 5 januari 2014. 
  16. ^ Läkemedelsverkets föreskrifter (LVFS 1997:12) om förteckningar över narkotika, konsoliderad version t.o.m. LVFS 2010:1
  17. ^ ”Regler vid utlandsresa - Schengenintyg”. Apoteket AB. Arkiverad från originalet den 8 juni 2012. https://web.archive.org/web/20120608061504/http://www.fass.se/LIF/patientforum/patientinfo_artikel.jsp?articleID=32520. Läst 25 juli 2012. 
  18. ^ DrugBank, red. ”Diazepam”. DrugBank. https://www.drugbank.ca/drugs/DB00829. Läst 8 mars 2017. 
  19. ^ ”Diazepam” (på en). Drugbank. 
  20. ^ Lader, Malcolm; Tylee, Andre; Donoghue, John. ”Withdrawing Benzodiazepines in Primary Care” (på en). CNS Drugs 23 (1): sid. 19–34. doi:10.2165/0023210-200923010-00002. ISSN 1172-7047. https://link.springer.com/article/10.2165/0023210-200923010-00002. Läst 8 mars 2017. 
  21. ^ ”DrugBank: Diazepam”. 24 december 2006. Arkiverad från originalet den 24 december 2006. https://web.archive.org/web/20061224154141/http://redpoll.pharmacy.ualberta.ca/drugbank/cgi-bin/getCard.cgi?CARD=APRD00642.txt. Läst 8 mars 2017. 
  22. ^ Diazepam: Drug Uses, Dosage & Side Effects - Drugs.com” (på en-US). Drugs.com. https://www.drugs.com/diazepam.html. Läst 8 mars 2017. 
  23. ^ ”Diazepam (PIM 181)”. www.inchem.org. http://www.inchem.org/documents/pims/pharm/pim181.htm. Läst 8 mars 2017. 
  24. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 9 mars 2017. 
  25. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 9 mars 2017. 
  26. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 9 mars 2017. 
  27. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 9 mars 2017. 
  28. ^ Sample, Ian (2 oktober 2005). ”Leo Sternbach” (på en-GB). The Guardian. ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/society/2005/oct/03/health.guardianobituaries. Läst 9 mars 2017. 
  29. ^ Mant, Andrea; Whicker, Susan D.; McManus, Peter; Birkett, Donald J.; Edmonds, David; Dumbrell, David. ”Benzodiazepine utilisation in Australia: report from a new pharmacoepidemiological database” (på en). Australian Journal of Public Health 17 (4): sid. 345–349. doi:10.1111/j.1753-6405.1993.tb00167.x. ISSN 1753-6405. http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1753-6405.1993.tb00167.x/abstract. Läst 9 mars 2017. 
  30. ^ Diazepam” (på en). Wikipedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Diazepam&oldid=769275825. Läst 9 mars 2017.