Distansundervisning

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Distansundervisning innebär dels att undervisning inte är bunden till en viss plats till exempel ett klassrum, dels att lärare och elev inte träffas särskilt ofta utan kunskapsöverföringen sker i skriven form och/eller via video/webb-konferenser. Historiskt sett har brevkurser varit det vanligast, men numera är det vanligt att kontakter sker via internet. Detta har framför allt lett till att tempot i interaktionen snabbats upp och frågor kan besvaras direkt, man kan ha en personligare kontakt med sin distanslärare osv.

I Sverige har distansundervisningen funnits i över 100 år. Idag är distansundervisning mycket vanligt, främst inom universitet, högskola och annan vuxenutbildning samt på gymnasienivå och inom folkbildningen (folkhögskolor och studieförbund), där man använder begreppet flexibelt lärande. Det man vinner i jämförelse med närlärande är flexibilitet i tid, tempo och rum.

Korrespondensundervisning[redigera | redigera wikitext]

Korrespondensundervisning är en äldre form av distansundervisning. I en korrespondenskurs, även kallad brevkurs, fick deltagarna sina studieuppgifter via brev, som återsändes och rättades efter elevens genomgång. Framträdande aktörer var Hermods Korrespondensinstitut (grundat 1898), Noréns Korrespondensinstitut (förkortat NKI och grundat 1910, senare Nordiska korrespondensinstitutet, NKI-skolan), båda med säte i Malmö, samt Brevskolan (grundad 1919 och ägd av de svenska folkrörelserna). Språk, teknik och konst var vanliga ämnen. Eget initiativ och förmåga till självstudier var grundpelare i denna utbildningsform.

En skönlitterär gestaltning av korrespondensundervisning under 1930- och 1940-talen finns i Elsie Johanssons romantrilogi, vilken inleds med boken Glasfåglarna.

Uttrycket Hermodsengelska lever kvar som en skämtsam benämning på den engelska, som fonetiskt och intonationsmässigt följer svenskan. Förutsättningarna för språkinlärningen förbättrades med införandet av grammofonskivor och kassettband i undervisningen.

E-lärande[redigera | redigera wikitext]

Fördjupning: E-lärande

Nätbaserade distansutbildningar baseras på e-lärande, vilket har möjliggjorts av tekniska verktyg såsom lärplattformar och videomöten. En elektronisk kurs eller e-kurs är en digitaliserad kurs där kunskapsöverföringen från läraren och kursinlärning till eleven är skild i tid och rum. Försvenskad form i singular av ordet e-learning (plural). En e-kurs kan ha många olika former och lagras på ett digitalt media såsom till exempel vhs (videokurs), cd-rom och internet. Många e-kurser samlade på ett ställe lagras generellt i ett LMS-system (Learning Management System), lärplattform eller utbildningsplattform.

Se även[redigera | redigera wikitext]