Division 1 i ishockey 1996/1997

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Division 1 i ishockey
Säsong1996/1997
VinnareIF Troja-Ljungby (Allsvenskan)
UppflyttadeFrån Division II:
Bofors IK
IFK Arboga IK
IFK Tumba
Lejonströms SK
Lidingö HC
NedflyttadeTill Division II:
Fagersta AIK
Väsby IK HK
Högsta poäng32p (IF Björklöven i grundserien)
Sweden relief location map.jpg
Bodens HF
Husums IF IK
IF Björklöven
IF Sundsvall Hockey
Piteå HC
Skellefteå AIK HK
Team Kiruna IF
Tegs SK
Timrå IK
Örnsköldsvik HF
Borlänge HF
Fagersta AIK
Grums IK
IFK Kumla IK
IFK Munkfors
Mora IK
Sunne IK
Surahammars IF
Team Falun HF
Örebro IK
Arlanda HC
Hammarby IF
Haninge HC
Huddinge IK
IFK Österåker IK
IK Nyköpings Hockey
Lidingö HC
Uppsala AIS
Väsby IK HK
Wisby Islander HC
Östervåla IF
IF Troja-Ljungby
IK Oskarshamn
Linköpings HC
Mariestad BoIS
Mörrums GoIS IK
Olofströms IK
Rögle BK
Tingsryds AIF
Tranås AIF IF
Västerviks IK
Lagen i Division I 1996/1997.
Division I Norra – Division I Norra Division I Västra – Division I Västra
Division I Östra – Division I Östra Division I Södra – Division I Södra

Division 1 i ishockey 1996/1997 var säsongens näst högsta ishockeyserie i Sverige. Divisionen spelades i fyra serier med tio lag i varje. De två främsta lagen i varje serie gick vidare till Allsvenskan. Övriga lag fick spela i fortsättningsserierna. De två bästa lagen i respektive fortsättningsserie samt lag 3–6 i Allsvenskan gick vidare till Playoff. Två lag från Playoff samt de två främsta allsvenska lagen gick vidare till Kvalserien till Elitserien där de mötte Elitseriens två sämsta lag för att göra upp om vilka som fick spela i Elitserien nästa säsong.

Deltagande lag[redigera | redigera wikitext]

Sedan förra säsongen hade åtta lag tagit sig upp från Division II: Teg, Örnsköldsvik, Borlänge, Kumla, Wisby, Österåker, Oskarshamn samt Olofström. Borlänge hade tidigare spelat i Division I under namnet HC Dobel. Från Elitserien flyttades Rögle ner. I den västra serien drog sig Team Gävle ur vilket gjorde att Kumla kunde flyttas upp. I den östra serien hade Södertälje avancerat till elitserien vilket gjorde att Haninge inte behövde flyttas ner. Nerflyttade Rögle placerades i den södra serien, men det jämnade ut sig med att Vita Hästen gick i konkurs och påverkade därför inte upp och nerflyttningarna i serien.

Division I Norra
Bodens IK
Husums IF
IF Björklöven
IF Sundsvall Hockey
Piteå HC
Skellefteå AIK HK
Team Kiruna IF
Tegs SK Uppflyttad
Timrå IK
Örnsköldsviks SK Uppflyttad
Division I Västra
Borlänge HF Uppflyttad
Fagersta AIK
Grums IK
IFK Kumla IK Uppflyttad
IFK Munkfors
Mora IK
Sunne IK
Surahammars IF
Team Falun HF
Örebro IK
Division I Östra
Arlanda HC
Hammarby IF
Haninge HC
Huddinge IK
IFK Österåker IK Uppflyttad
IK Nyköpings Hockey
Uppsala AIS
Väsby IK HK
Wisby Islander HC Uppflyttad
Östervåla IF
Division I Södra
IF Troja-Ljungby
IK Oskarshamn Uppflyttad
Linköpings HC
Mariestad BoIS
Mörrums GoIS IK
Olofströms IK Uppflyttad
Rögle BK Nedflyttad
Tingsryds AIF
Tranås AIF Hockey
Västerviks IK

Grundserier[redigera | redigera wikitext]

Division I Norra[redigera | redigera wikitext]

I den norra serien var Umeålaget Björklöven det klart bästa laget. Man förlorade bara en enda match (mot Timrå) och spelade ihop en målskillnad på 66 poäng. På andra plats kom Skellefteå AIK. Platserna i Allsvenskan gick till dessa båda lag. Övriga lag fick spela vidare i fortsättningsserien. Poängligan vanns av Kirunas Jarkko Aaltonen som presterade 27 poäng (17+10) på 18 matcher. Störst publik drog Timrå med i snitt &&&&&&&&&&&02289.&&&&&02 289 åskådare per match. Ett bidragande skäl var Derbymatcherna mot Sundsvall. Även Skellefteå, Sundsvall, Björklöven, Kiruna och Boden hade ett publiksnitt på över &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 åskådare per match. Den norra serien som helhet drog i genomsnitt &&&&&&&&&&&01091.&&&&&01 091 personer per match vilket bara överträffades av den södra serien.[1][2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Björklöven 18 15 2 1 95 29 +66 32
2 Skellefteå AIK HK 18 14 1 3 80 49 +31 29
3 Timrå IK 18 12 1 5 79 48 +31 25
4 Team Kiruna IF 18 10 2 6 77 54 +23 22
5 IF Sundsvall Hockey 18 8 2 8 53 44 +9 18
6 Bodens IK 18 8 1 9 64 75 −11 17
7 Husums IF 18 4 4 10 56 74 −18 12
8 Örnsköldsviks SK 18 5 2 11 53 86 −33 12
9 Piteå HC 18 4 0 14 43 82 −39 8
10 Tegs SK 18 2 1 15 39 98 −59 5

Division I Västra[redigera | redigera wikitext]

Den västra serien vanns som vanligt av Mora. Laget hade redan vunnit serien fem gånger sedan 1990. Förhandsspekulationerna hade därför främst handlat om vem som skulle ta den andra platsen till Allsvenskan. Det visade sig bli Kumla vilket var en mindre sensation. Laget spelade en säsong tidigare i Division II och fick en plats i Division I först efter att Team Gävle dragit sig ut. Den västra poängligan vanns av Moras Patrik Söderholm som gjorde 30 poäng (16+14) på 17 matcher. Störst publik drog Kumla med i genomsnitt 780 åskådare per match. Motsvarande siffra för den västra serien som helhet var 538 åskådare per match.[1][3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Mora IK 18 14 2 2 99 39 +60 30
2 IFK Kumla IK 18 12 3 3 87 52 +35 27
3 Grums IK 18 10 3 5 88 61 +27 23
4 Sunne IK 18 8 4 6 76 65 +11 20
5 Surahammars IF 18 8 2 8 88 79 +9 18
6 Team Falun HF 18 6 5 7 63 57 +6 17
7 Örebro IK 18 6 4 8 74 71 +3 16
8 Fagersta AIK 18 5 2 11 58 103 −45 12
9 Borlänge HF 18 4 4 10 53 99 −46 12
10 IFK Munkfors 18 2 1 15 49 109 −60 5

Division I Östra[redigera | redigera wikitext]

Denna säsong blev det jämnt i den östra serien. Med fem omgångar kvar låg Hammarby, Huddinge, Nyköping och Östervåla i topp med endast ett poängs marginal. Hammarby gick segrande ur fajten och vann serien till mångas förvåning. Laget hade förlorat ett tiotal spelare sedan förra säsongen och förhandstipsen lutade därför åt att laget skulle ha svårt att hävda sig. Den andra platsen till Allsvenskan togs av Huddinge med lika många poäng som Hammarby. Poängligan vanns av Huddinges Tomas Berg med 25 poäng (12+13) på 18 matcher. Flest åskådare drog Nyköping med i genomsnitt 846 personer i publiken. Den östra serien som helhet hade 454 åskådare per match vilket var sämst av de fyra serierna.[1][4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Hammarby IF 18 14 2 2 93 35 +58 30
2 Huddinge IK 18 13 4 1 87 37 +50 30
3 IK Nyköpings Hockey 90 18 11 3 4 66 50 +16 25
4 Östervåla IF 18 10 2 6 65 53 +12 22
5 Uppsala AIS 18 8 4 6 63 64 −1 20
6 Arlanda HC 18 8 0 10 69 61 +8 16
7 Väsby IK HK 18 6 3 9 59 59 0 15
8 Haninge HC 18 5 1 12 50 86 −36 11
9 Wisby Islander HC 18 2 2 14 51 121 −70 6
10 IFK Österåker IK 18 1 3 14 43 80 −37 5

Division I Södra[redigera | redigera wikitext]

Den södra serien blev aldrig särskilt spännande, Linköping och Troja tog de allsvenska platserna med god marginal. Linköpings Matthias Nilimaa vann poängligan med 31 poäng (19+12) på 18 matcher. Publiken strömmade till matcherna i den södra serien. Alla lag utom Mariestad och Tranås hade ett snitt på ver &&&&&&&&&&&01000.&&&&&01 000 besökare på matcherna. Allra flest såg Linköpings matcher, &&&&&&&&&&&02725.&&&&&02 725 per match. Genomsnittet för hela serien var &&&&&&&&&&&01412.&&&&&01 412 per match vilket var den högsta siffran i de fyra grundserierna.[1][5]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Linköpings HC 18 14 2 2 83 35 +48 30
2 IF Troja-Ljungby 18 13 3 2 86 37 +49 29
3 Västerviks IK 18 8 4 6 50 58 −8 20
4 IK Oskarshamn 18 8 2 8 68 64 +4 18
5 Tingsryds AIF 18 8 2 8 55 58 −3 18
6 Mörrums GoIS IK 18 6 5 7 52 55 −3 17
7 Mariestad BoIS 18 6 3 9 53 62 −9 15
8 Olofströms IK 18 5 4 9 40 66 −26 14
9 Rögle BK 18 6 1 11 55 72 −17 13
10 Tranås AIF IF 18 3 0 15 51 86 −35 6

Allsvenskan[redigera | redigera wikitext]

Detta avsnitt är en sammanfattning av Allsvenskan i ishockey 1997

Troja och Björklöven tog platserna till Kvalserien till Elitserien. Skellefteå, Linköping, Mora och Huddinge gick vidare till Playoff.

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 IF Troja-Ljungby 14 10 2 2 55 32 +23 22
2 IF Björklöven 14 9 2 3 66 41 +25 20
3 Skellefteå AIK HK 14 6 4 4 54 42 +12 16
4 Linköpings HC 14 6 3 5 53 42 +11 15
5 Mora IK 14 6 2 6 49 45 +4 14
6 Huddinge IK 14 3 6 5 42 39 +3 12
7 Hammarby IF 14 4 2 8 34 60 −26 10
8 IFK Kumla IK 14 0 3 11 29 81 −52 3

Fortsättningsserier[redigera | redigera wikitext]

Division I Norra forts[redigera | redigera wikitext]

När serien började fick lagen bonuspoäng baserat på sin placering i grundserien: Timrå 7p, Kiruna 6p, Sundsvall 5p, Boden 4p, Husum 3p, Örnsköldsvik 2p och Piteå 1p. Den norra fortsättningsserien vanns av de ekonomiskt starka Timrå som satsade på att nå Elitserien till säsongen 1999/2000. Två kom krisande Kiruna. Ekonomin var i botten och laget hade tappat för många viktiga spelare för att nå Allsvenskan som man hoppats, men man fick i alla fall den andra platsen till Playoff. Bottenstriden var jämn och först i sista omgången avgjordes det att Teg flyttades tillbaka till Division II och Örnsköldsvik fick spela i kvalserien.[1][2]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Timrå IK 14 13 1 0 84 25 +59 34
2 Team Kiruna IF 14 8 3 3 63 36 +27 25
3 IF Sundsvall Hockey 14 6 3 5 45 41 +4 20
4 Bodens IK 14 4 6 4 38 43 −5 18
5 Husums IF 14 3 3 8 39 66 −27 12
6 Piteå HC 14 4 2 8 40 63 −23 11
7 Örnsköldsviks SK 14 3 2 9 57 67 −10 10
8 Tegs SK Nedflyttad 14 3 4 7 40 65 −25 10

Division I Västra forts[redigera | redigera wikitext]

Före seriestarten utdelades bonuspoäng till lagen efter placering i grundserien: Grums 7p, Sunne 6p, Surahammar 5p, Falun 4p, Örebro 3p, Fagersta 2p och Borlänge 1p. Grums var förhandsfavoriten till segern och ledde också länge, men Sunne fick ordning på sitt spel och kom ifatt Grums i näst sista omgången och höll sedan förstaplatsen i sista omgången. Båda platserna i Playoff gick alltså till Värmland. Borlänge kom sist i serien och flyttas därmed ner till Division II till nästa säsong. Fagersta tog den näst sista platsen och får spela i kvalserien.[1][3]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Sunne IK 14 9 2 3 71 49 +22 26
2 Grums IK 14 9 1 4 68 47 +21 26
3 Team Falun HF 14 8 1 5 45 44 +1 21
4 Örebro IK 14 8 1 5 63 43 +20 20
5 Surahammars IF 14 5 2 7 63 54 +9 17
6 IFK Munkfors 14 5 3 6 41 63 −22 13
7 Fagersta AIK 14 2 4 8 42 70 −28 10
8 Borlänge HF Nedflyttad 14 3 0 11 40 63 −23 7

Division I Östra forts[redigera | redigera wikitext]

Inför seriestarten utdelades bonuspoäng till lagen grundat på placeringen i grundserien: Nyköping 7p, Östervåla 6p, Uppsala 5p, Arlanda 4p, Väsby 3p, Haninge 2p och Visby 1p. Uppsala hade förlorat många spelare inför säsongen och förhoppningarna var inte högre än att man hoppades hålla sig kvar i serien, men i fortsättningsserien spelade man trots det till sig en seger. Den andra platsen till Playoff togs av Nyköping. Sist i serien kom Österåker som därmed flyttades ner till Division II till nästa säsong medan Väsby fick spela kvalserien.[1][4]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Uppsala AIS 14 10 1 3 72 41 +31 26
2 IK Nyköpings Hockey 90 14 4 8 2 43 34 +9 23
3 Arlanda HC 14 5 6 3 64 48 +16 20
4 Östervåla IF 14 4 6 4 60 55 +5 20
5 Wisby Islander HC 14 4 6 4 49 51 −2 15
6 Haninge HC 14 5 3 6 52 57 −5 15
7 Väsby IK HK 14 4 3 7 43 55 −12 14
8 IFK Österåker IK Nedflyttad 14 2 3 9 32 74 −42 7

Division I Södra forts[redigera | redigera wikitext]

Till seriens början fick lagen bonuspoäng efter placering i grundserien: Västervik 7p, Oskarshamn 6p, Tingsryd 5p, Mörrum 4p, Mariestad 3p, Olofström 2p samt Rögle 1p. Serien vanns av Tingsryd med god marginal före Västervik. Båda platserna till Playoff gick alltså till Småland. Ängelholmslaget Rögle krisade. I november beslutade man sälja all sju nyförvärven för att rädda ekonomin. Det slutade med en plats näst sist i serien och tillsammans med jumbon Olofström fick man spela i kvalserien om en plats i Division I till nästa säsong.[1][5]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Tingsryds AIF 14 8 2 4 52 39 +13 23
2 Västerviks IK 14 4 4 6 42 49 −7 19
3 Tranås AIF IF 14 8 2 4 58 38 +20 18
4 Mörrums GoIS IK 14 6 2 6 47 46 +1 18
5 IK Oskarshamn 14 5 2 7 50 58 −8 18
6 Mariestad BoIS 14 5 4 5 38 34 +4 17
7 Rögle BK 14 6 1 7 41 48 −7 14
8 Olofströms IK Nedflyttad 14 5 1 8 32 48 −16 13

Playoff[redigera | redigera wikitext]

Playoff spelades av tolv lag, två vinnare fick varsin plats i Kvalserien till Elitserien. De deltagande lagen bestod av lag 3–6 från Allsvenskan samt de två främsta från respektive fortsättningsserie. Lagen från fortsättningsserierna möttes i Playoff 1. Vinnarna gick vidare och mötte lagen från Allsvenskan i Playoff 2. Vinnarna från andra omgångens playoff möttes sedan i finaler om platserna i kvalserien. Vinnare av poängligan blev Moras Jonas Ohlsson med 14 poäng (1+13) på 15 matcher. Störst publik drog matchen Linköping–Nyköping i Playoff 2. &&&&&&&&&&&03233.&&&&&03 233 personer kom för att se matchen. [6][7]

Översikt[redigera | redigera wikitext]

 
Playoff 1Playoff 2Playoff 3
 
                      
 
 
 
 
0
 
 
Linköpings HC 57
 
0
 
IK Nyköpings Hockey 23
 
Timrå IK 52
 
0
 
IK Nyköpings Hockey 63
 
Linköpings HC 53
 
 
Västerviks IK 20
 
 
0
 
 
Huddinge IK 11
 
0
 
Västerviks IK 22
 
Västerviks IK 44
 
 
Sunne IK 32
 
 
 
 
 
0
 
 
Skellefteå AIK HK 235
 
0
 
Team Kiruna IF 040
 
Uppsala AIS 21
 
0
 
Team Kiruna IF 32
 
Skellefteå AIK HK 323
 
 
Mora IK 232
 
 
0
 
 
Mora IK 53
 
0
 
Tingsryds AIF 32
 
Tingsryds AIF 35
 
 
Grums IK 03
 

Kvalserien till Elitserien[redigera | redigera wikitext]

Från Division I kvalificerade sig Troja, Björklöven, Linköping och Skellefteå för kvalserien. De två första via Allsvenskan och de två senare via playoff.

Kval till Division I[redigera | redigera wikitext]

I den norra, västra och östra serien flyttades sista laget direkt ner till Division II vilket innebar att endast ett lag från dessa serier kvalade. Därmed fanns det alltid utrymme för ett Division II-lag att gå upp. I sen södra serien gick de två sista lagen till kvalserien vilket innebar att alla årets lag kunde hålla sig kvar till nästa säsong. En chans de tog.[8]

Norra[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Örnsköldsviks SK 6 5 0 1 38 18 +20 10
2 Lejonströms SK Uppflyttad 6 5 0 1 29 17 +12 10
3 Kalix HF 6 1 1 4 20 36 −16 3
4 Clemensnäs HK 6 0 1 5 13 29 −16 1

Västra[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Bofors IK Uppflyttad 6 4 1 1 23 21 +2 9
2 IFK Arboga IK Uppflyttad 6 3 1 2 28 20 +8 7
3 Fagersta AIK Nedflyttad 6 2 2 2 31 27 +4 6
4 Team Gävle/GGIK 6 0 2 4 13 27 −14 2

Östra[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Lidingö HC Uppflyttad 10 8 1 1 47 23 +24 17
2 IFK Tumba Uppflyttad 10 6 2 2 30 20 +10 14
3 Väsby IK HK Nedflyttad 10 5 2 3 43 33 +10 12
4 Järfälla HC 10 4 2 4 39 35 +4 10
5 Nacka HK 10 2 1 7 27 47 −20 5
6 Botkyrka IF 10 1 0 9 26 54 −28 2

Södra[redigera | redigera wikitext]

Nr Lag S V O F GM IM MS P
1 Rögle BK 10 5 4 1 40 19 +21 14
2 Olofströms IK 10 6 2 2 30 18 +12 14
3 Kristianstads IK 10 5 3 2 50 27 +23 13
4 Borås HC 10 4 2 4 27 30 −3 10
5 Alvesta SK 10 3 1 6 18 32 −14 7
6 Hanhals/Kungsbacka IF 10 0 2 8 16 55 −39 2

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Litteratur[redigera | redigera wikitext]

  • Årets ishockey 1997 – Janne Stark red., Strömberg/Brunnhages förlag ISSN 0347-2221

Webbreferenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e f g h] Janne Stark, red (1997). ”Division I fakta”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 332–345. ISSN 0347-2221. 
  2. ^ [a b] Emil Siekkinen (1997). Janne Stark. red. ”Västerbotten för hela slanten”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 198–199. ISSN 0347-2221. 
  3. ^ [a b] Roy Henriksson (1997). Janne Stark. red. ”Den gamla vanliga visan”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 200–201. ISSN 0347-2221. 
  4. ^ [a b] Håkan Lundh (1997). Janne Stark. red. ”Nya 'Bajen' en fröjd att se”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 202–203. ISSN 0347-2221. 
  5. ^ [a b] Sven Elofsson (1997). Janne Stark. red. ”Ohotade topplag avgjorde snabbt”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 204–205. ISSN 0347-2221. 
  6. ^ Emil Siekkinen (1997). Janne Stark. red. ”Trekejsarslag som veteranerna vann – Troja missade igen...”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 209–211. ISSN 0347-2221. 
  7. ^ Janne Stark, red (1997). ”Playoff / kval till elit”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 352–357. ISSN 0347-2221. 
  8. ^ Janne Stark, red (1997). ”Division II”. Årets Ishockey (Vällingby: Strömberg/Brunnhages Förlag): sid. 358–365. ISSN 0347-2221.