Hockeyallsvenskan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Hockeyallsvenskan
Mora IK vs Leksand in Stockholm 2013-01-05 35.jpg
Länder Sverige Sverige
Grundad 1982/1983
Antal klubbar 14
Uppflyttning till Svenska hockeyligan
Nedflyttning till Hockeyettan
TV-partners C More
Radiopartners Sveriges Radio
Webbplats hockeyallsvenskan.se
Hockey current event.svg Hockeyallsvenskan 2016/2017

Hockeyallsvenskan är den näst högsta nivån i ishockeyns seriespel för herrar i Sverige, och kvalitetsmässigt är ligan rankad som tia i världen.[1] Serien spelas i 52 omgångar med 14 lag som möts två gånger hemma och två gånger borta. Efter serien spelas en allsvensk final mellan de två högst placerade lagen samt en slutspelsserie mellan lag 3 och 8. Dessa åtta lag gör upp om två platser till ett direktkval mot de två lägst placerade lagen i Svenska hockeyligan. De två lägst placerade lagen i Hockeyallsvenskan spelar en kvalserie med risk för nedflyttning till Hockeyettan.

Serieformen har ändras flera gånger genom åren med olika namn och varianter för antal lag samt regler för upp- och nedflyttning. Ursprungligen var allsvenskan ett begrepp som användes för den högsta serien i Sverige. När Elitserien infördes 1975/1976 försvann begreppet allsvenskan, men återinfördes på 1980-talet, och då som en sorts slutspel för Division 1 som den näst högsta serien hette. Till säsongen 2005/2006 etablerades namnet Hockeyallsvenskan.

Den ekonomiskt stora skillnaden mellan Hockeyallsvenskan och den högsta ligan gör att klubbarna ofta satsar på yngre spelare (som egna juniorer), och klubbar som degraderas till Hockeyallsvenskan tvingas ofta till omorganisation inom föreningen (och eventuell rekonstruktion) särskilt om den redan är drabbad av ekonomiska bekymmer.[1]

Namnhistorik[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 1948/1949–1974/1975 var Allsvenskan ett halvofficiellt namn på ishockeyns högsta division i Sverige. Formellt hette högsta serien Division 1, men även om det stod serienamnen Division 1 Norra och Södra i spelprogrammen i förbundets officiella kalender kallades nykomlingar i högsta serien för "nya allsvenskar" och så vidare. Det var alltid två serier, norra och södra, utom sista säsongen 1974/1975 som var en övergångssäsong inför den nya Elitseriens start med alla sexton lag i en enda division 1-serie, som informellt har kallats för "Mammutallsvenskan".

När Elitserien startade säsongen 1975/1976 försvann begreppet Allsvenskan, och serien under Elitserien blev Division 1.

Säsongen 1982/1983 återinfördes namnet Allsvenskan med en serie som startade efter nyår för de bästa lagen i Division 1, den näst högsta serien då. Säsongerna 1987/1988–1995/1996 flyttades också de två sista lagen i Elitserien i halvtid ner till denna allsvenska. Säsongen 1999/2000 lades alla serier under Elitserien om och Allsvenskan blev namnet på den nya näst högsta divisionen. Den tidigare serien med namnet allsvenskan fick då i stället heta Superallsvenskan. Fram till säsongen 2004/2005 spelades allsvenskan som två serier, norra och södra, där de fyra främsta i respektive serie gick till Superallsvenskan. Inför säsongen 2005/2006 hade dock allsvenskan bantats till en enda serie med 16 lag med namnet Hockeyallsvenskan, och därmed utgick den tidigare Superallsvenskan.

Nuvarande serie[redigera | redigera wikitext]

Hockeyallsvenskan är från säsongen 2005/2006 den näst högsta serien inom svensk ishockey, från starten bestående av 16 lag från hela landet. Premiärupplägget blev att de första fyra lagen när seriens 44 omgångar (som kom att bli 42) var avslutade gick till Kvalserien, där de mötte de två sist placerade lagen i Elitserien och gjorde upp om två elitserieplatser. De tre sista lagen i Hockeyallsvenskan skulle få kvala mot tre lag framkvalade från de underliggande division 1-serierna (numera Hockeyettan) för att klara nytt kontrakt.

Den 17 november 2005 uteslöts Halmstad Hammers HC på grund av konkurs vilket innebar att endast två av lagen från Hockeyallsvenskan behövde kvala. Dessutom plockades det om en del i spelprogrammet eftersom serien var lottad med möten mellan alla sexton lag plus i två regionala pooler med åtta lag vardera. För att alla lag skulle få lika många matcher i sluttabellen infördes sju ytterligare matcher för de kvarvarande lagen i den södra gruppen, som Halmstad tillhörde. Därutöver ströks alla Halmstads spelade såväl som ospelade matcher, och de femton kvarvarande lagen fick till sist spela 42 matcher.

Till säsongen 2006/2007 ändrades serien i tre större bemärkelser; ett Playoff återinfördes så att lag 4–7 i serien fick kvalspela i två omgångar om den fjärde och sista kvalserieplatsen. Vidare fick de två sista – i stället för de tre sista – lagen kvala, mot fyra lag från Division 1, så att upplägget med två lag uppifrån som utmanas om sina platser av fyra lag nedifrån blir identiskt i kvalserierna till Elitserien och Hockeyallsvenskan. Den tredje ändringen var att gruppindelningen slopades och alla sexton lag i stället möttes tre gånger, det vill säga två matcher hemma och en borta mot en del lag eller tvärt om.

Till säsongen 2009/2010 bantades serien till 14 lag, som sedan dess möts två gånger hemma och två gånger borta. Säsongen 2010/11 förändrades kvalspelet om den sista kvalserieplatsen; i stället för två Playoff-omgångar möts sedan dess de fyra lagen hemma och borta i en serie där alla lag får spela sex matcher. 2014 beslöts att Svenska hockeyligan från 2015/2016 skulle utökas till fjorton lag, vilket innebar förändringen att seriens topp två-lag spelar en ny typ av hockeyallsvensk final i bäst av fem matcher, medan lag 3–8 spelar en Slutspelsserie som enkelserie. 2014/2015 stod den hockeyallsvenska finalen om en direktplats till SHL 2015/2016 (sedan 2015/2016 får vinnaren i den hockeyallsvenska finalen spela ett kvalmöte mot tabelljumbon i samma års SHL i bäst av sju matcher), Slutspelsseriens förstaplatstagare möter det förlorande laget från hockeyallsvenska finalen i en Playoff-omgång bäst av tre matcher, och det vinnande laget därefter möter SHL:s nästjumbo i bäst av sju matcher.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Allsvenskan efter jul (1982–1999)[redigera | redigera wikitext]

Säsongerna 1982/1983–1985/1986 bestod Allsvenskan av ettorna och tvåorna i höstens Division 1-serier (Norra, Östra, Västra och Södra). De åtta lagen mötte varandra hemma och borta. Efter 14 omgångar spelade ettan och tvåan allsvensk final i bäst av fem matcher, där segraren gick till Elitserien och förloraren fick spela i Kvalserien. Lagen 3–6 i Allsvenskan gick till Playoff 2, och lagen 7–8 hade spelat färdigt men var klara för spel i Division 1 följande säsong.

Säsongen 1986/1987 gick tabellettan efter 14 omgångar direkt till Elitserien, tvåan vidare till spel i Kvalserien och lag 3–6 till Playoff 1 (det som annars brukade vara Playoff 1 mellan ettor och tvåor i Division 1-serierna under våren utgick denna säsong, och vinnarna från de serierna gick direkt till detta Playoff 1, motsvarande vad som annars brukade vara Playoff 2).

Säsongerna 1987/1988–1995/1996 ingick också de två sista lagen i höstens 22 omgångar av Elitserien, och de tio lagen mötte varandra hemma och borta. Efter 18 omgångar spelade ettan och tvåan Allsvensk final i bäst av fem matcher, där segraren gick till Elitserien och förloraren fick spela i Kvalserien. Trean och fyran i Allsvenskan gick till Playoff 3 medan lag 5–8 gick till Playoff 2. Nian och tian hade spelat färdigt men var klara för spel i Division 1 följande säsong.

1996/1997–1998/1999 gick ettan och tvåan efter 14 omgångar vidare till spel i Kvalserien, och lag 3–6 till Playoff 2.

Norra/Södra Allsvenskan och Superallsvenskan (1999–2005)[redigera | redigera wikitext]

1999/2000–2004/2005 bestod Allsvenskan av två serier, Norra och Södra, som enligt seriebestämmelserna bestod av tolv lag vardera – något som vid två tillfällen fick undantag på grund av att lag togs ur spel kort före seriestart. Från början var indelningen att lag från ishockeyns Region Nord och Region Öst spelade i norra serien, och Region Väst och Region Syd i södra. Med åren blev det vissa undantag från detta. Under hösten möttes alla lag en gång hemma och borta i respektive serie, vilket gav 22 omgångar. Dessutom indelades lagen i regionala pooler och spelade en gång till hemma och borta mot lagen från samma pool; det var två pooler med sex lag i respektive serie, vilket innebar ytterligare 10 omgångar och därmed totalt 32 omgångar, förutom säsongerna 2000/2001 och 2002/2003 då det var tre pooler med fyra lag i respektive serie (vilket innebar ytterligare sex omgångar och totalt 28 omgångar). Därefter flyttades de fyra bästa lagen i norra och södra serierna till Superallsvenskan där de spelade under våren.

Lagen i Superallsvenskan mötte varandra hemma och borta. Efter 14 omgångar gick ettan och tvåan direkt till Kvalserien och lag 3–6 till Playoff 1. Lag 7–8 hade spelat färdigt men var klara för spel i Allsvenskan Norra/Södra följande säsong.

De övriga åtta lagen i respektive serie spelade kvar i Allsvenskan Norra/Södra under vårsäsongen och startade med 7, 6, 5, 4, 3, 2, 1 eller 0 poäng beroende på placeringen i höstserien. Efter 14 omgångar, när lagen mött varandra hemma och borta, gick de två bäst placerade lagen i bägge grupperna till Playoff 1. Lag 3–6 var klara för efterföljande säsongs Allsvenska serie. Sjuan och åttan flyttades första året direkt ned till Division 1, men fick från och med säsongen 2000/2001 kvala om fortsatt allsvenskt spel mot framkvalade lag från Division 1.

Avvikelser[redigera | redigera wikitext]

2000/2001 begärdes Lidingö HC i konkurs och utgick några få dagar före seriestart och det bedömdes som för sent att plocka in ett ersättningslag från Division 1. Det var riktigt nära att det frångicks vilka lag som var närmast berättigade och lyfte in Huddinge IK som hade kommit sist och degraderats säsongen dessförinnan, men detta kom dock att röstas emot med siffrorna sju mot fyra.

Lagen som hörde till samma pool som Lidingö i norra serien (Södertälje, Hammarby och Vallentuna) mötte varandra tre gånger extra i stället för två, och fick därmed 26 matcher precis som seriens övriga lag.

2004/2005 ansågs inte AIK uppfylla licenskraven för allsvenskt spel och tvångsdegraderades till Division 1. Eftersom den kommande säsongen skulle leda till en bantning av antal allsvenska lag ändå flyttades inget lag upp från Division 1 för att fylla platsen. Serien lottades som en rak sådan där alla lag möttes tre gånger vilket gav 30 matcher per lag, hälften hemma och hälften borta, under 33 omgångar. För att minska antalet lag till en enda sextonlagsserie fick detta år lag 3–6 i de båda fortsättningsserien kvala till efterföljande säsongs Allsvenska serie, medan sjuan och åttan i norra och sjuan i södra flyttades direkt ned till Division 1.

Klubb- och seriehistorik sedan 2005/2006[redigera | redigera wikitext]

Säsong Antal omgångar i grundserien Nykomlingar Grundseriedeltagare (utifrån tabellplacering) Kvaldeltagare uppåt Kvaldeltagare nedåt Övrigt
2005/2006  42 Malmö Redhawks, Skellefteå AIK, Bofors IK, Rögle BK, IF Björklöven, AIK, Almtuna IS, IK Oskarshamn, VIK Västerås HK, Växjö Lakers HC, IK Nyköping Hockey, Nybro Vikings IF, IF Sundsvall Hockey, Hammarby IF, IFK Arboga Malmö Redhawks, Skellefteå AIK, Rögle BK och Bofors IK (HA), Södertälje SK och Leksands IF (Elitserien) Hammarby IF och IFK Arboga IK (HA), Piteå HC och Mariestad BoIS (Division 1) De 16 lagen i grundserien blev 15 mitt under denna säsong, på grund av att Halmstad gick i konkurs, med vissa temporära avvikelser i serieupplägget som följd.
2006/2007  45 Södertälje SK och Leksands IF (Elitserien), Huddinge IK (Division 1) Södertälje SK, Rögle BK, Leksands IF, VIK Västerås HK, IF Björklöven, Växjö Lakers HC, IK Nyköping, Almtuna IS, AIK, IK Oskarshamn, Bofors IK, IF Sundsvall, Nybro Vikings IF, Hammarby IF, IFK Arboga, Huddinge IK Södertälje SK, Rögle BK och Leksands IF (HA), IF Björklöven (Playoff 2), Skellefteå AIK och Malmö Redhawks (Elitserien) Huddinge IK (HA), Borås HC, Väsby, Tingsryds AIF och Piteå HC (Division 1) Playoff-spel infördes, där lag 4–7 i grundserien spelade om en fjärde och sista Kvalserieplats. Nästjumbon IFK Arboga drog sig ur kvalspelet nedåt på grund av ekonomiska problem. [2]
2007/2008  45 Malmö Redhawks (Elitserien), Borås HC (Division 1) Leksands IF, Malmö Redhawks, Rögle BK, IF Björklöven, Västerås Hockey, Växjö Lakers Hockey, Borås HC, IK Oskarshamn, Bofors IK, AIK, Nybro Vikings IF, Almtuna IS, Nyköpings Hockey, IF Sundsvall Hockey, Huddinge IK, Hammarby IF Leksands IF, Malmö Redhawks och Rögle BK (HA), Västerås IK (Playoff 2), Mora IK och Brynäs IF (Elitserien) Huddinge IK (HA), IF Troja-Ljungby, Mariestad BoIS, Väsby IK Hockey och Asplöven HC (Division 1) Jumbon Hammarby avstod kval och gick direkt ner till eventuellt division 1-spel, men sedan försattes i konkurs och utgick ur seriespel. Inför nästkommande säsong erbjöds Huddinge en vakant plats, sedan Nyköping nekats en allsvensk licens.[3]
2008/2009  45 Mora IK (Elitserien), IF Troja/Ljungby och Mariestad BoIS (Division 1) Leksands IF, AIK, VIK Västerås, Mora IK, Växjö Lakers, Almtuna IS, IF Troja/Ljungby, Malmö Redhawks, IF Björklöven, Bofors IK, Borås HC, IF Sundsvall, IK Oskarshamn, Huddinge IK, Nybro Vikings IF, Mariestad BoIS Leksands IF, AIK och Västerås Hockey (HA), Växjö Lakers Hockey (Playoff 2), Rögle BK och Södertälje SK (Elitserien) Huddinge IK och Nybro Vikings IF (HA), Asplöven HC, Valbo HC, Örebro HK och Tingsryds AIF (Dividion 1) Jumbon (Mariestad) åkte direkt ur, medan lag 14–15 fick spela i Kvalserien nedåt, då antal lag skulle minska från 16 till 14 inför nästkommande säsong.
2009/2010  52 Örebro HK (Division 1) Leksands IF, AIK, Växjö Lakers, Almtuna IS, Malmö Redhawks, Bofors IK, Mora IK, Västerås Hockey, Borås HC, Örebro HK, IF Troja/Ljungby, IF Björklöven, IF Sundsvall, IK Oskarshamn Leksands IF, AIK Hockey och Växjö Lakers HC (HA), Almtuna IS (Playoff 2), Södertälje SK och Rögle BK (Elitserien) IF Sundsvall Hockey och IK Oskarshamn (HA), Tingsryds AIF, Nybro Vikings IF, Olofströms IK och Enköpings SK (Division 1) Efter säsongen fick Sundsvall vakanta konkursdrabbade Björklövens plats i Hockeyallsvenskan 2010/2011.[4]
2010/2011  52 Tingsryds AIF (Division 1) Växjö Lakers HC, Rögle BK, Örebro HK, Leksands IF, VIK Västerås HK, Almtuna IS, Mora IK, Malmö Redhawks, IK Oskarshamn, Bofors IK, Borås HC, IF Sundsvall Hockey, IF Troja/Ljungby, Tingsryds AIF Växjö Lakers HC, Rögle BK och Örebro HK (HA), Mora IK (Playoff), Södertälje SK och Modo Hockey (Elitserien) IF Troja-Ljungby och Tingsryds AIF HA), Asplöven HC, Huddinge IK, HC Vita Hästen och Karlskrona HK (Division 1) Den 27 februari 2011 spelades matchen Leksands IFMora IK (1–4) utomhus i Leksand inför 17 319 åskådare (publikrekord i ligan).[5]
2011/2012  52 Södertälje SK (Elitserien) Örebro HK, Leksands IF, BIK Karlskoga, VIK Västerås HK, Rögle BK, IK Oskarshamn, Malmö Redhawks, Mora IK, Södertälje SK, IF Troja/Ljungby, Almtuna IS, Tingsryds AIF, Borås HC, IF Sundsvall Hockey Örebro HK, Leksands IF och BIK Karlskoga (HA), Rögle BK (Playoff), Djurgårdens IF och Timrå IK (Elitserien) Borås HC och IF Sundsvall Hockey (HA), Karlskrona HK, Asplöven HC, Olofströms IK och Kallinge-Ronneby IF (Division 1) Mitt i säsongen bytte Bofors IK namn till BIK Karlskoga, och den 16 december 2011 testade Örebro som första lag i Europa en ny hjälm framtagen av Easton i syfte för att undvika huvudskador och hjärnskakningar.[6] Borås kom efter säsongen att nekas en allsvensk licens[7], vilken istället Asplöven fick.
2012/2013  52 Djurgårdens IF (Elitserien), Asplöven HC (Division 1) Leksands IF, Södertälje SK, VIK Västerås HK, BIK Karlskoga, Djurgårdens IF, Örebro HK, IK Oskarshamn, Mora IK, Malmö Redhawks, IF Troja/Ljungby, Asplöven HC, Almtuna IS, Tingsryds AIF, Karlskrona HK Leksands IF, Södertälje SK och VIK Västerås HK (HA), Örebro HK (Playoff), Rögle BK och Timrå IK (Elitserien) Tingsryds AIF och Karlskrona HK (HA), IF Björklöven, Huddinge IK, HC Vita Hästen och Piteå HC (Division 1) Förkvalserien hade bytt namn till Playoffserien, och de sista omgångarna av kvalserien till Hockeyallsvenskan sändes på TV.
2013/2014  52 Rögle BK och Timrå IK (Elitserien), IF Björklöven (Division 1) Malmö Redhawks, VIK Västerås HK, Djurgårdens IF, BIK Karlskoga, Karlskrona HK, Mora IK, Rögle BK, Timrå IK, IK Oskarshamn, |Almtuna IS, Asplöven HC, Södertälje SK, IF Troja/Ljungby, |IF Björklöven Malmö Redhawks]], VIK Västerås HK och Djurgårdens IF (HA), Rögle BK (Playoff), Örebro HK och AIK (Elitserien) IF Troja-Ljungby och IF Björklöven (HA), HC Vita Hästen, Tingsryds AIF, Kallinge-Ronneby IF och Piteå HC (Division 1) Matchen BjörklövenMalmö den 7 december 2013 ställdes in på grund problem i flygtrafiken till följd av stormen Sven.[8] Elitserien hade bytt namn till SHL (Svenska hockeyligan).
2014/2015  52 AIK (SHL), Vita Hästen (Dvision 1) VIK Västerås, Karlskrona HK, Malmö Redhawks, Rögle BK, BIK Karlskoga, IF Björklöven, Mora IK, Vita Hästen, Almtuna IS, Timrå IK, IK Oskarshamn, Asplöven HC, AIK, Södertälje SK VIK Västerås, Malmö Redhawks, Rögle BK och Vita Hästen (HA), Leksands IF och Modo Hockey (SHL) AIK och Södertälje SK (HA), Tingsryds AIF, IK Pantern, IF Sundsvall Hockey och Västerviks IK (Division 1) SHL skulle utökas från 12 till 14 lag, vilket innebar ett nytt kvalsystem uppåt: Hockeyallsvenskans topp-två fick mötas i en matchserie, där det vinnande laget avancerade till SHL och förloraren spelade direktkval till SHL mot lag 1 i Slutspelsserien (som spelades av lag 3–8 i grundserietabellen). Tvåan i Slutspelsserien spelade mot tolvan i SHL och trean i Slutspelsserien mot elvan i SHL. Direktkvalet till SHL spelades i bäst av sju matcher; vinnande lag till SHL, förlorande lag till Hockeyallsvenskan. Detta innebar även att de fyra främsta av sex lag i nedflyttningskvalet tog plats i Hockeyallsvenskan.
2015/2016  52 Leksands IF (SHL), IK Pantern, Tingsryds AIF och IF Sundsvall (Hockeyettan) AIK, Tingsryds AIF, IK Oskarshamn, Leksands IF, BIK Karlskoga, Mora IK, Almtuna IS, Timrå IK, VIK Västerås, IK Pantern, Vita Hästen, IF Björklöven, Asplöven HC, IF Sundsvall AIK (HA) mot Karlskrona HK (SHL), Leksands IF (HA) mot Modo Hockey (SHL) Asplöven HC och IF Sundsvall (HA), Södertälje SK, Västerviks IK, IF Troja/Ljungby och Borlänge HF (Hockeyettan) Vinnaren i Hockeyallsvenska finalen spelade direktkval mot lag 14 i SHL, och förloraren till Playoff bäst av tre matcher mot ettan i Slutspelsserien (lag 3–8 i grundserien). Vinnaren från Playoff spelade direktkval mot lag 13 i SHL. (Samtliga direktkval till SHL i bäst av sju matcher.)
2016/2017 (pågående)  52 Modo Hockey (SHL), Södertälje SK och Västerviks IK (Hockeyettan)

TV-sändningar[redigera | redigera wikitext]

Hockeyallsvenskan har i Sverige visats på TV under 2000-talet och inledningsvis via TV4 Plus, Viasat Sport, Sportexpressen samt TV4 Sport, Viasat Hockey, TV8 och TV10. Från 2010/2011 var merparten av sändningarna förlagda till Viasat Hockey, med en del matcher på webb-tv-kanalen S24 och torsdags- och fredagsmatcher till TV10. Säsongen 2012/2013 sändes även de sista omgångarna av Kvalserien till Hockeyallsvenskan på Viasat Hockey.

Onlinestreaming tillhandahölls av Viaplay, Sportbladets webbkanal S24 och Hockeyallsvenskans webbsida.

Den 6 maj 2015 meddelades att Hockeyallsvenskan tecknat avtal med TV-kanalen C More, med sändning av samtliga matcher på C More Hockey fram till säsongen 2018/2019.[9] Avtalet med Cmore omfattar samtliga matcher i grundserien, Slutspelsserien, Playoff, Hockeyallsvenska finalen och Direktkval till SHL. I C More visas samtliga seriematcher och Playoff i TV12. En match per omgång sänds i C More Hockey, och resterande matcher i omgången via webb-streaming.[10] Anledningen till att Hockeyallsvenskan valde C More framför att förlänga med Viasat var att C More kunde samla hela serien till en plattform – något som Viasat ej valde att erbjuda.[11]

Den 21 september 2016 meddelades att Hockeyallsvenskan skrivit ett avtal med C More om sändningsrättigheter för de kommande fem åren, till och med säsongen 2020/2021.[12]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Allmän klubb- och ligastatus, DT 2016-02-12.
  2. ^ ”Arboga drar sig ur kvalet”. Svenska Dagbladet. 25 februari 2007. http://www.svd.se/arboga-drar-sig-ur-kvalet. Läst 28 oktober 2015. 
  3. ^ ”Nyköping – Nyköpings hockey flyttas ner”. SVT Sport. 11 juni 2008. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/ost/nykoping-nykopings-hockey-flyttas-ner. Läst 28 oktober 2015. 
  4. ^ st.nu (2010-06-08) Sundsvall får chansen Läst 20 juli 2010
  5. ^ ”Mora vann derbyt inför rekordpubliken”. Expressen. 28 februari 2011. http://hockey.expressen.se/nyheter/1.2345836/mora-vann-derbyt-infor-rekordpubliken. Läst 11 oktober 2011. 
  6. ^ Expressen.se (2011-12-15) Nya hjälmen som ska stoppa skadorna Läst 16 december 2011
  7. ^ VK: "Borås flyttas ned till Division 1".
  8. ^ ”Björklöven-Malmö inställd”. SVT. http://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/loven-staller-in-malmomatchen. Läst 6 december 2013. 
  9. ^ ”C More sänder HockeyAllsvenskan”. Hockeyallsvenskan. http://www.hockeyallsvenskan.se/nyheter/u39dLa9LDN/. Läst 6 maj 2015. 
  10. ^ ”C More förvärvar exklusiv sändningsrätt till HockeyAllsvenskan i nytt fyraårsavtal”. press.cmore.se. http://press.cmore.se/pressrelease/show/67244. Läst 6 maj 2015. 
  11. ^ ”Missnöje med Viasat - drar nu till C More”. expressen.se. http://www.expressen.se/sport/hockey/hockeyallsvenskan/missnoje-med-viasat---drar-nu-till-c-more/. Läst 6 maj 2015. 
  12. ^ ”HockeyAllsvenskan och C More säkrar nytt rekordavtal”. Hockeyallsvenskan. 21 september 2016. https://www.hockeyallsvenskan.se/artikel/jkyeaitcu-1el1/. Läst 22 september 2016. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]