Timrå IK

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Timrå IK
Hockey current event.svg Hockeyallsvenskan 2016/2017
E.ON Arena
Hemort Timrå, Sverige
Grundad 1928
Lagfärger          
Hemmaplan NHK Arena
Sportchef Kent "Nubben" Norberg
Tränare Roger Forsberg
Ass. tränare Jens Öhman
Meriter
Svenska mästare -
Svenska mästerskapsfinaler 1 1974
Säsonger i Sveriges högsta division 35
Säsonger i Svenska hockeyligan 16 (2012/2013)
Svenska hockeyligans maratontabell 13
Supportrar Timrå IK Supporterklubb, TIK08, TIK031, Rätta Virket

Timrå IK är en ishockeyklubb i Timrå i Sverige, grundad den 11 maj 1928 under namnet Wifstavarvs IK följt av ett antal sammanslagningar och namnändringar. Klubben spelar sedan säsongen 2013/2014 i Hockeyallsvenskan (näst högsta ligan i det svenska seriesystemet), och har därtill genomgått två mycket allvarliga konkurshot. Klubbens hemmaarena är NHK Arena, vars publikkapacitet uppgår till 6 000 personer.

Åren 20002013 hade klubben sin längsta sejour i högstaligan, SHL (då Elitserien), där klubben som högst slutade på tredje plats i grundserien 2002/2003 och 2004/2005 samt nådde SM-semifinal 2008 och 2009. Klubbens hittills största merit är ett SM-silver 1974.

Historik[redigera | redigera wikitext]

Start–millennieskiftet[redigera | redigera wikitext]

Klubben bildades under namnet Wifstavarvs IK den 11 maj 1928, och 1938 började klubben med ishockey. 1942 skedde en sammanslagning med lokalkonkurrenten Östrands IF och namnet blev Wifsta/Östrands IF. 1956, när lag från Norrland tilläts delta, avancerade W/Ö för första gången till högsta serien efter storseger i en avgörande kvalmatch mot Tranås. 1964 blev det dags för nästa timråklubb, Fagerviks GF, att ansluta sig och namnet blev därmed det långa och otympliga Wifsta/Östrand-Fagerviks IF, eller WÖF. Fagervik hade främst fotboll på programmet och sammanslagningen märktes främst för fotbollssektionen som 1978 knoppades av som IFK Timrå. 1966 namnändrades WÖF till kommunens namn, Timrå IK.

I den dåvarande Allsvenskan blev klubben kvar till den moderna Elitseriens start säsongen 1975/1976, med flera framskjutna placeringar i seriespelet i början av 1970-talet. Det mest framgångsrika året var 1973/74, när Timrå blev silvermedaljörer.

När Elitserien startade var Timrå IK med som ett av tio lag premiärsäsongen 1975/1976, men degraderades. En lång period i andradivisionen, division 1, kom att bli mer regel än undantag. Timrå gjorde ettåriga besök i Elitserien säsongerna 1977/1978 och 1981/1982, men 1980- och 1990-talet blev en lång kräftgång där klubben även kämpade sida vid sida med IF Sundsvall Hockey.

Den 22 maj 1990 hade det gått så långt att de båda rivalerna försökte sig på att satsa gemensamt mot Elitserien; de slog sig ihop under namnet IF Sundsvall/Timrå Hockey, med Timrå Isstadion som hemmaarena, och behöll också Sundsvalls plats i samma serie för ett andralag som fick Sundsvalls-klubbens tidigare namn Tunadal (IF Tunadal Hockey i detta skede, det historiska namnet var Tunadals IF, ursprungligen Tunadals SS). Samarbetet varade dock bara två säsonger innan Tunadal bröt sig loss och startade om som IF Sundsvall Hockey i division 2.

Efter fusionens upplösning dröjde det till den 6 april 1995 då Timrå IK och IF Sundsvall Hockey gick skilda vägar och återtog sina gamla namn. Sakta men säkert påbörjade Timrå IK sin marsch tillbaka mot Elitserien. Efter fyra raka säsonger där Timrå blev utslagna i Playoff-spel kom klubben slutligen att nå sitt mål lagom till millennieskiftet; den 14 april 2000 stod laget som förstaplatstagare i Kvalserien, med bland andra den egna 19-åriga junioren Henrik Zetterberg i laget.

Vidare historik[redigera | redigera wikitext]

Timrås första säsong efter avancemanget till Elitserien (2000/2001) slutade med en tiondeplats i tabellen, men gjorde floppen att sluta sist 2001/2002 där Peo Larsson fick sluta och ersätts av Lars Molin som tränare. (Kent "Nubben" Norberg blev inför säsongen ny sportchef efter att ha varit lagets tränare närmast dessförinnan). Timrås förstaplats i Kvalserien innebar att klubben säkrade ett nytt Elitseriekontrakt.

Till säsongen 2002/2003 tog Kent Johansson över som huvudtränare. Laget var nederlagstippat med marginaler, bland annat på grund av att Henrik Zetterberg lämnat Timrå för Detroit Red Wings. Timrå kom dock att skrälla genom att sluta trea i grundserien, och därefter slå ut Luleå HF i fyra raka matcher (bäst av sju) i kvartsfinalen. Vidare tog det emellertid stopp mot blivande mästaren Västra Frölunda HC i semifinalen. 2003/2004 slutade Timrå sexa i grundserien och slog ut Linköpings HC i kvartsfinalen, men förlorade mot Färjestads BK i semifinalen.

Säsongen 2004/2005 innebar historiens mest stjärnspäckade Elitserien genom att NHL ställdes in helt. Timrå förstärkte med NHL-spelarna Henrik Zetterberg, Fredrik Modin, Miikka Kiprusoff och Aki-Petteri Berg. Laget slutade trea i grundserien men förlorade kvartsfinalen mot Djurgårdens IF Hockey. Till säsongen därpå tappade Timrå Niklas Nordgren, Jonathan Hedström, Yared Hagos och Lars Jonsson – utöver förra säsongens NHL-värvningar. Förlusterna ersattes inte fullt ut och laget slutade nia och missade slutspel.

Till säsongen 2006/2007 återvände Jonathan Hedström efter vantrivsel i Anaheim Ducks och därtill värvades Johan Backlund, Timo Pärssinen och Riku Hahl samt flera yngre spelare födda i mitten av 1980-talet. Timrå inledde denna säsong med sin dittills största succé genom att toppa Elitserien överlägset efter de första femton omgångarna. Därefter mattades dock laget efter flera svåra skador och slutade på en femteplats. I kvartsfinalen förlorade Timrå mot länsrivalerna och blivande guldmedaljörerna Modo Hockey efter sju jämna matcher. Inför säsongen därpå fick Kenta Johansson lämna efter fem år, och efterträddes av Charles Berglund. Anton Strålman och Fredrik Warg hade lämnat kubben och bland de nya namnen dominerade åter yngre spelare inklusive de uppflyttade juniorerna Magnus Pääjärvi Svensson och Anton Lander, spetsat med etablerade spelare som Petr Tenkrat och Mika Pyörälä. I SM-kvartsfinalen tog laget revansch mot Modo efter seger med 4–1 i matcher, men åkte ut mot blivande mästarna HV71 efter 2–4 i matcher i en jämn semifinalserie.

Inför säsongen 2008/2009 värvades Riku Hahl, och Pär Styf utsågs till ny lagkapten efter 8 säsonger i Timrå IK. Sportchefen Kenta Norberg lämnade klubben, så också Jonathan Hedström efter en skadebenägen säsongsinledning. Mika Pyörälä slog denna säsong målrekord i Timrå med 21 mål i grundserien. Timrå slutade på en åttondeplats och därmed sista lag in i slutspel. I SM-slutspelet slogs Timrå ut av HV71 i kvartsfinalserien, efter ha tappat ett 3–1-överläge till 3–4 i matchserien där för övrigt den sjätte semifinalmatchen (på hemmaplan) avgjordes i förlängning efter att skenan på backen Mikko Lehtonens skridsko ramlat av ute på isen i Timrås försvarszon. Inför 2009/10 lämnade Mika Pyörälä, Johan Backlund, Robin Jonsson, Johan Andersson, Petr Tenkrat, Oscar Sundh och Mikko Lehtonen klubben. Bland ersättarna var Anders Lindbäck, Niklas Anger, Daniel Corso och Petr Caslava de mest etablerade. Under större delen av säsongen var Timrå utanför slutspelsplats, men i den näst sista omgången besegrades åttan Luleå på bortaplan med 1–0 som Timrå således passerade och säkrade en slutspelsplats. HV71 valde Timrå som kvartsfinalmotståndare och Timrå blev utslaget av HV71 för tredje säsongen i rad, den här gången med 4–1 i matcher.

Vidare följde en säsong då Timrå slutade i "ingemansland" (det vill säga mellan slut- och kvalspel), och efter att ha kvalat sig kvar 2012 skulle klubbens 13-åriga sejour högstaligan ta slut efter 2012/2013 via en tredjeplats i Kvalserien (efter andra raka jumboplatsen i grundserien) – och degradering till Hockeyallsvenskan var ett faktum.

2013/2014 genomgick föreningen en företagsrekonstruktion, på grund av svag ekonomi, där 75 % av skulder skrevs av i ett ackord. Ett fåtal spelare blev kvar från Elitserien men bland annat lagkaptenen Per Hallin stannade. I övrigt satsade klubben främst på yngre spelare. Laget slutade åtta i serien och missade Playoff-spel.

Kända Timråspelare[redigera | redigera wikitext]

Pensionerade tröjnummer[redigera | redigera wikitext]

Reserverade tröjnummer[redigera | redigera wikitext]

Övriga[redigera | redigera wikitext]

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]