Edsbruk

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Edsbruk, Eds Bruk, Ed
Tätort
Västra Eds kyrka
Land Sverige Sverige
Landskap Småland
Län Kalmar län
Kommun Västerviks kommun
Distrikt Västra Eds distrikt
Koordinater 58°01′06″N 16°28′08″Ö / 58.01833°N 16.46889°Ö / 58.01833; 16.46889
Area 71,61 hektar
Folkmängd 300 (2010)[1]
Befolkningstäthet 4,19 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Edsbruk
Tätortskod 2156
GeoNames 2716866
Edsbruks läge i Kalmar län
Red pog.svg
Edsbruks läge i Kalmar län

Edsbruk är en tätort i norra delen av Västerviks kommun och kyrkby i Västra Eds socken i Kalmar län.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Mycket talar för att Edsbruk via Uknadalens sjösystem och Syrsan varit en urgammal färdväg från före 1000-talet och transportled mellan havet och trakterna runt Linköping.[2]

Första gången Ed (Edh) förekommer är 1313. Ed betyder "kort övergång", det vill säga mellan Edsån och Storsjön. Östersjön går in i den djupa havsviken Syrsan vid orten Helgenäs, där ansluter Edsån som vid Ed (Edsbruk) har en nivåskillnad på ca 10 meter på vägen över till Storsjön i riktning längs sjösystemen mot Linköping).[3]

Ortens namn ändrades från Ed till Eds Bruk efter järnbruket som etablerades 1670. Senare delen av 1800-talet fick Eds Bruk en egen poststation med postadressen Edsbruk sammanskrivet för att inte postorten skulle förväxlas med Ed i västra Sverige. Sedermera har det av hävd blivit så att bolaget oftast skrives som ursprungligt Eds Bruk, medan om man avser orten sammanskriver man Edsbruk.[4]

1620 fick Ed rättigheter som lydköping under Västerviks stad.[5] Köpingsverksamheten hade dock upphört vid mitten av 1800-talet.

Ed hade under många år en aktiv marknad, den så kallade Edsmarrken, en marknad som hölls intill Västra Eds kyrka. Den flyttades på 1840-talet till Helgenäs på grund av störande superi och slagsmål.[6]

Eds Bruk anlades av brukspatron Abraham Parment 1670, på mark som avstyckades från Eds Säteri, beläget cirka en kilometer norr om kyrkan. Främsta anledningen till att lägga bruket vid Ed var den stora tillgången på skog, samt att ån mellan Storsjön och Syrsan hade här tillräcklig fallhöjd för att driva två hamrar.[4]

Driften vid bruket baserades på malm från Utö gruvor i Stockholms skärgård, men också lokalt från Stensnäs, Stenebo och Herräng.[källa behövs] Under stora delar av 1700-talet hade Eds Bruk svårigheter med kolleveranser och man stred om leveranserna med bland andra Överums Bruk, som vid denna tid var något mindre än Eds Bruk. År 1808 utökade dåvarande ägaren brukspatronessan Sara Chr. Hultman med verkstäder, för ”utsmidande af Jern Manufactur”. Samma år uppfördes en ny knipphammare med två ässjor. Ett kungligt brev från 1830-talet visar att bruket då utgjordes av masugn, två stångjärnshamrar och fyra härdar.[7]

Det årliga smidet uppgick då till 920 skeppspund, det vill säga 180 ton. År 1839 begärde ägaren, brukspatron Johan Nordenfalk, att få utöka bruket med ytterligare två hamrar och att öka stångjärnstillverkningen till 2500 skeppspund. 1853–1854 utökades Eds Bruk med ”fyra spikhamrar vid tvenne stockar, samt en knipp- eller räckhammare med därtill hörande ässjor, allt inuti Eds förutvarande stångjärnssmedja”. Som bränsle använde man nu stenkol och sågspån. ”Lancashiretackjärn” tillverkades från 1857, dessförinnan dominerade gjuttackjärn, och det förekom mycket samarbete med Ankarsrums Bruk.[4]

Mot slutet av 1800-talet hamnade järnbruken i Sverige i kris, varför ortens järnbruket kompletterades med några års överlappande av en cellulosafabrik. 1899 tystnade hamrarna och masugnen slocknade för alltid. Initiativtagare till cellulosafabriken var Alfred de Maré.[7]

1991 lades dotterbolaget som bedrev cellulosaproduktion ner och ägandet av moderbolaget Eds Bruk togs över av Henri Bergstrand som ny styrelseordförande och Mats Kjellquist som VD, och bolaget omstrukturerades till ett holdingbolag. Henri Bergstrand blev sedan ensamägare 2003.[8]

Idag[när?] bedriver Eds Bruk alltjämt affärsverksamhet i form av fastighetsförvaltning (med konst och fika i gamla vattenkvarnen[9] och investeringsverksamhet i Edsbruk, Helgenäs, samt mekanisk verkstad med rötter från Edsbruk i Gamleby och Överum.[8][10][11]

Bruket kom under flera hundra år att utgöra en viktig källa till försörjning för ortens invånare.

År 1954 besökte Sveriges dåvarande kung Gustaf VI Adolf Edsbruk. Han hälsades välkommen av kommunfullmäktiges ordförande Göte Carlsson. Efter besöket restes en minnessten med datum för besöket och kungens namnteckning.[12]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Edsbruk 1960–2010[13]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
614
1965
  
580
1970
  
576
1975
  
538
1980
  
536
1990
  
395 72
1995
  
346 72
2000
  
298 72
2005
  
311 72
2010
  
300 72

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Edsbruk finns Västra Eds kyrka, en mataffär[14], förskolan Rävkullen[15] samt låg- och mellanstadieskolan Ringeltaubska skolan.[16] I anslutning till skolan finns även ett kombinerat skol- och folkbibliotek.[17] I samhället finns också en föreningsdriven fritidsgård.[18] I Storsjön finns en kommunal badplats.[19] Kommunal äldreomsorg finns på äldreboendet Edshöjden.[20]

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Orten saknar järnvägsförbindelser men busslinje 22 trafikerar Öndal-Edsbruk-Ukna-Överum och busslinje 23 Edsbruk-Björnsholm-Gamleby-Västervik.[21] Ett par mil söderut ligger Gamleby, varifrån tågförbindelse med Tjustbanan går till Linköping. I Gamleby stannar även reguljärbussar.[22]

Längre tillbaka i tiden trafikerades Storsjön av ångfartyget Kurir. Från järnvägsstationen i den närbelägna orten Storsjö transporterades passagerare, post och styckegods till hemmabryggan i Edsbruk, "Edabryggan". Fartyget lade även till vid de stora gårdarna utmed sjön, Vinäs, Bankestad och Marieholm.[23]

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Orten har en idrottsförening vid namn Edsbruks IF.[24]

Sevärdheter[redigera | redigera wikitext]

I Edsbruk ligger Västra Eds gamla kyrka, en kyrkoruin med anor från 1100-talet.

Eds Bruk järnbruk från 1670, bruksmiljö med herrgård, kasernen (bostäder), vattenkvarn, järnbod, tvättstuga samt ruiner efter hammarsmedja, masugn, rostugn m.m.[25][26]

Personer med anknytning till orten[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Fotnoter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Kempe 1985, s. 110
  3. ^ Eds historia Västra Eds Socken informationstavla kyrkoruinen Eds Bruk
  4. ^ [a b c] Med Skogen som bakgrund, Glimtar från Eds Bruk i Tjust, Lars Magnus Håkansson, Utgiven av Eds Cellulosafabriks AB i 1000 ex 1954, tryckt AB Östgöta Correspondentens Boktryckeri 1954.
  5. ^ Eds historia
  6. ^ Kempe 1985, s. 110–111
  7. ^ [a b] Håkansson, Lars Magnus (1954). Skogen som bakgrund – Glimtar från Eds Bruk i Tjust. Eds Cellulosafabriks AB 
  8. ^ [a b] Edberg, Bengt O (2003). Vingslag över Edsbruk (2). Västervik: AB CO Ekblad & Co 
  9. ^ ”Konst & Fika – Edsbruk”. Facebook. http://www.facebook.com/konstochfika. 
  10. ^ Edsbruk mekaniska
  11. ^ edsbruk
  12. ^ Johansson, Eva (7 september 2011). ”Kungen kom till Edsbruk”. Västerviks-Tidningen. http://www.vt.se/ovrigt/folkbild/?articleid=6044507. Läst 5 mars 2012. 
  13. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  14. ^ ”Coop Edsbruk”. Coop. http://www.coop.se/Butiker-varor--erbjudanden/Butiker-import/Coop-Nara/Coop-Nara-Edsbruk/. Läst 11 januari 2012. 
  15. ^ ”Rävkullen”. Västerviks kommun. http://forskola.vastervik.se/Ravkullen/Skrivbord/Om%20oss?Templates=eduDesk&Site=Ravkullen. Läst 11 januari 2012. 
  16. ^ ”Ringeltaubska skolan”. Västerviks kommun. http://skola-ringeltaubska.vastervik.se/Skrivbord/Om%20skolan?templates=eduPage. Läst 11 januari 2012. 
  17. ^ Brandel, Jan (25 oktober 2011). ”Bibliotek”. Västerviks kommun. http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=3917. Läst 11 januari 2012. 
  18. ^ ”Fritidsgårdar”. Västerviks kommun. http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=1974. Läst 11 januari 2012. 
  19. ^ ”Badplatser”. Västerviks kommun. http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=2536. Läst 11 januari 2012. 
  20. ^ ”Edshöjden”. Västerviks kommun. http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=5148. Läst 11 januari 2012. 
  21. ^ ”Landsbygdstrafik”. KLT. http://klt.se/Hitta-din-resa/Vastervik/Landsbygdstrafik/. Läst 8 december 2011. 
  22. ^ Blom, Fredrik (1 september 2011). ”Resa”. Västerviks kommun. http://www.vastervik.se/templates/VVKommun_Page.aspx?id=1366. Läst 11 januari 2012. 
  23. ^ ”Västra Ed”. Tjustforum. http://www.tjustforum.se/VaEd-vastraEd.shtml. Läst 11 januari 2012. 
  24. ^ ”Edsbruks IF”. Idrottonline.se. http://www7.idrottonline.se/EdsbruksIF-Friidrott/Hem/. Läst 22 augusti 2012. 
  25. ^ ”Edsbruk Kvarnen”. http://www.facebook.com/konstochfika. 
  26. ^ ”Edsbruk”. http://www.facebook.com/edsbruk. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]