Lågstadium

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ulvsundaskolan, en lågstadieskola i Bromma.

Ett lågstadium är en skolterm som används i Sverige och har tidigare använts i Finland för den obligatoriska skolans tidiga år.

Sverige[redigera | redigera wikitext]

I Sverige var lågstadium en beteckning på årskurs 1–3 i den 9-åriga svenska enhetsskolan och grundskolan[1] från 1949 fram till 1994. Mellan 1994 och 2011, då läroplanen LpO 94 gällde, gjordes försök med så kallade tidigare- och senarelärare och stadiebegreppen försvann alltmer ur skoldokumenten. När förskoleklassen infördes 1998 i svenska skolor fick inte sexorna fysiskt rum och många skolor valde att bli F–5-skolor på grund av utrymmesbristen. I och med den nya läroplanen Lgr 11 reformerades lärarutbildningen och en grundlärarutbildning med inriktning för lågstadiet (F–3) och mellanstadiet (4–6) och en ämneslärarutbildning för högstadiet (7–9) återinfördes i den svenska skolan. Många svenska skolor har därefter övergått till den nygamla stadiemodellen, men utan officiella benämningar, och sjätteklassen återinförs på de flesta F–6-skolor.

Från 2017 planerades i Sverige termerna lågstadium, mellanstadium och högstadium återigen bli inarbetade i lagtexten, och därmed skulle årskurserna 1–3 även formellt benämnas lågstadium.[2] Lågstadium (1–3), mellanstadium (4–6) och högstadium (7–9) förekommer i skollagen ändrad till och med SFS 2022:241.[3]

Finland[redigera | redigera wikitext]

I Finland var lågstadium beteckning på årskurs 1–6 i den finska grundskolan från 1972 fram till 1999.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]