Edward Charles Pickering

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Edward Charles Pickering
Edward Charles Pickering.jpg
Född19 juli 1846[1][2][3]
Boston[4]
Död3 februari 1919[4][1][2] (72 år)
Cambridge[4], USA
MedborgarskapUSA
Utbildad vidHarvard University Arbcom ru editing.svg
SysselsättningAstronom, astrofysiker
ArbetsgivareHarvard University
Massachusetts Institute of Technology
SläktingarWilliam Henry Pickering (syskon)
Utmärkelser
Henry Draper-medaljen (1888)
Rumford-priset (1891)
Royal Astronomical Societys guldmedalj (1901)
Utländsk ledamot av Royal Society (1907)[5]
Bruce-medaljen (1908)
Jules Janssens pris (1908)
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
Pour le Mérite för vetenskap och konst
Namnteckning
Signature of Edward Charles Pickering.png
Redigera Wikidata

Edward Charles Pickering, född 19 juli 1846 i Boston, död 3 februari 1919, var en amerikansk astronom. Han var sonsons son till Timothy Pickering och bror till William Henry Pickering.

Asteroiden 784 Pickeringia är uppkallad efter honom och brodern.[6]

Vetenskapliga insatser[redigera | redigera wikitext]

Fixstjärneastronomi vid Harvardobservatoriet[redigera | redigera wikitext]

Pickering tillhörde sin samtids ledande astronomer. Han blev 1867 professor i fysik vid Massachusetts Institute of Technology i Boston, 1877 professor i astronomi och geodesi samt direktor för Harvard College Observatory i Cambridge, Massachusetts. Han var bland annat ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala (installerad 1892) och av Fysiografiska sällskapet i Lund (installerad 1900) och valdes 1917 in som utländsk ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Pickering tilldelades Henry Draper-medaljen 1888, Rumfordpriset 1891, Brucemedaljen 1908 och Jules Janssens pris samma år.

Vid Harvardobservatoriet gjorde han insatser inom fixstjärneastronomins område. Han organiserade en rad omfattande fotometriska arbeten över fixstjärnorna, till största delen utförda med den av honom konstruerade meridianfotometern. Dessa arbeten utvidgades till den södra stjärnhimlen genom expeditioner till Sydamerika. Resultaten av dessa arbeten är införda i ett flertal stjärnkataloger, varav två stora sammanställdes av Pickering 1908: Revised Harvard photometry: a catalogue of the positions, photometric magnitudes and spectra of 9110 stars[7] och A catalogue of 36,682 stars fainter than the magnitude 6,50 observed with the 4-inch meridian photometer. Av dessa kataloger, som tillsammans innehåller bestämningar av ljusstyrkan för nära 47 000 stjärnor, innehåller den förra huvudsakligen de ljusstarkare stjärnorna och den andra de ljussvagare.

Stjärnkatalogen Revised Harvard photometry blev föregångare till dagens Bright Star Catalogue.[8] Den upptog även bestämningar av spektraltyperna för de ingående stjärnorna. Dessa bestämningar av stjärnornas spektra är sammanställda ur de omfattande undersökningar över fixstjärnspektra, som utförts under Pickerings ledning och av vilka en stor del är publicerad i hans stora verk The Draper Catalogue of stellar spectra (1910), som upptar spektraltyperna för över 10 000 stjärnor, bestämda med hjälp av objektivprisma.

Den Pickering–Cannonska spektralklassifikationen[redigera | redigera wikitext]

Den klassifikation för stjärnornas spektra han använde i sitt sistnämnda arbete förbättrade han tillsammans med Annie Jump Cannon. Den Pickering–Cannonska spektralklassifikationen började i början av 1900-talet tränga undan den tidigare allmänt använda Vogelska.

Övriga insatser[redigera | redigera wikitext]

Pickering har utfört och lett en mängd fotometriska och spektralanalytiska specialundersökningar över fixstjärnorna. Särskilt viktiga är hans arbeten om de variabla stjärnorna och de spektroskopiska dubbelstjärnorna. Vidare har han utfört och lett astrofotografiska och andra undersökningar över nebulosor och stjärnhopar, observationer över solförmörkelser, över zodiakalljuset, planeter, meteorer, bestämningar av stjärnorter samt meteorologiska observationer. Han har gett ut Annals of the Harvard College Observatory och övriga Harvardobservatoriets publikationer och var medredaktör för flera vetenskapliga tidskrifter.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Edward-Charles-Pickeringtopic/Britannica-Online, omnämnd som: Edward Charles Pickering, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w61837m0, omnämnd som: Edward Charles Pickering, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Bibliographisches Institut & F. A. Brockhaus & Wissen Media Verlag (red.), Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: pickering-edward-charles, omnämnd som: Edward Charles Pickering, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Пикеринг Эдуард Чарлз”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
  5. ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 282, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Schmadel, Lutz D. (2003). Dictionary of Minor Planet Names – (784) Pickeringia. Springer Berlin Heidelberg. sid. 74. ISBN 978-3-540-29925-7. https://link.springer.com/referenceworkentry/10.1007/978-3-540-29925-7_785. Läst 22 september 2020 
  7. ^ Edward Charles Pickering (1908): Revised Harvard photometry : a catalogue of the positions, photometric magnitudes and spectra of 9110 stars, mainly of the magnitude 6.50, and brighter observed with the 2 and 4 inch meridian photometers Annals of the Astronomical Observatory of Harvard College. Läst 26 maj 2017.
  8. ^ lan Ridpath: A Dictionary of Astronomy (2 rev. ed.) Oxford University Press, 2012. ISBN 9780191739439 Läst 26 maj 2017.