Eksläktet

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Eksläktet
Quercus rubra 2.JPG
Rödek (Q. rubra)
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeVäxter
Plantae
DivisionFröväxter
Spermatophyta
UnderdivisionGömfröväxter
Angiospermae
KlassTrikolpater
Eudicotyledonae
OrdningBokordningen
Fagales
FamiljBokväxter
Fagaceae
UnderfamiljQuercoideae
SläkteEksläktet
Quercus
Vetenskapligt namn
§ Quercus
AuktorLinné, 1753
Arter
Hitta fler artiklar om växter med

Eksläktet (Quercus)[1][2] är ett växtsläkte med träd i familjen bokväxter[3] med cirka 400 arter. Släktet förekommer naturligt i Eurasien, Nordafrika, Nordamerika, Västindien, Mexiko och söderut till Colombia.

Omogna ekollon

Ekollon[redigera | redigera wikitext]

Frukterna, i form av nötter, kallas ekollon. De är ägg-, cylinder- eller konformiga, har hård vägg med gulbrun till mörkbrun eller rödbrun färg i det mogna stadiet. Ollonen, som kan sitta enstaka eller flera tillsammans, kan hos vissa arter bli uppemot 4 cm långa men hos andra är de mindre än 1 cm. De är fästade i en ollonskål, cupula. Att ha nötter (ollon) i cupula är gemensamt för alla bokväxter. Ekollon faller inte under allemansrätten, utan får bara plockas med markägarens tillstånd.[källa behövs]

Ekolon som människoföda[redigera | redigera wikitext]

Ekollon har historiskt varit en viktig människoföda, de är näringsrika men innehåller ett giftigt och bittert garvämne (tannin) som måste lakas ur innan de blir lämpliga som föda.

Orsaken till att ekollon har övergivits som människoföda är troligtvis att det inte går att vara säker på hur den färdiga produkten kommer smaka, eftersom vart ekollon har en unik smak, och det behövs många ekollon för att göra det mjöl som användas som föda.[4]

Ekollon som djurfoder[redigera | redigera wikitext]

Svin är mycket förtjusta i ekollon och påverkas inte av tanninet eftersom deras saliv innehåller ett ämne som binder det. För hästar och kor kan det däremot vara farligt att förtära för många ekollon.[5]

Ekollonmjölet läggs i en grop i marken för utlakning med kokande vatten. Kalifornien, USA 1926.

Några arter[redigera | redigera wikitext]

Dottertaxa till Ekar, i alfabetisk ordning[3][redigera | redigera wikitext]

Bildgalleri[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges lantbruksuniversitet 2012-. Quercus L. – Eksläktet från Svensk Kulturväxtdatabas (SKUD). Läst: 18 december 2014
  2. ^ ”Taxonomisk information – Släkte: Quercus – ekar”. Dyntaxa. SLU – Sveriges LantbruksUniversitet. Arkiverad från originalet den 18 december 2014. https://web.archive.org/web/20141218174838/https://www.dyntaxa.se/Taxon/Info/1006232?changeRoot=True. Läst 18 december 2014. 
  3. ^ [a b] Roskov Y., Kunze T., Orrell T., Abucay L., Paglinawan L., Culham A., Bailly N., Kirk P., Bourgoin T., Baillargeon G., Decock W., De Wever A., Didžiulis V. (ed) (13 april 2014). ”Species 2000 & ITIS Catalogue of Life: 2014 Annual Checklist.”. Species 2000: Reading, UK. http://www.catalogueoflife.org/annual-checklist/2014/browse/tree/id/17084675. Läst 26 maj 2014. 
  4. ^ Albala, Ken (2013) (på english). Food: A Cultural Culinary History. The Great Courses. https://www.audible.com/pd/Food-A-Cultural-Culinary-History-Audiobook/B00D8EMBVQ?ref=a_library_t_c5_libItem_&pf_rd_p=85df3330-9dc4-4a45-ae69-93cc2fc25ca4&pf_rd_r=VAX1C5X0NV1Y0546JJA7 
  5. ^ ”Ekollonförgiftning”. Evidensia Djursjukvård. 7 maj Evidensia Djursjukvård2020. https://evidensia.se/djurvardguiden/ekollonforgiftning/. Läst 28 maj 2021. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]