Elkraftsystem

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Ett elkraftsystem avser anläggningar såsom kraftledningar, generatorer, förbrukningsanläggningar, transformatorer och ställverk som tillsammans bildar ett system, ett elkraftsystem. Dess syfte är att omvandla en energikälla (till exempel vind) till elektricitet och därefter överföra denna till förbrukningen (till exempel en glödlampa). Elkraftsystemet indelas ofta i delsystemen generering, transmissionsystem, regionnät och distributionssystem.

Momentan balans[redigera | redigera wikitext]

I ett elkraftsystem måste det alltid (varje sekund) vara balans mellan produktion och förbrukning (momentan balans), annars kollapsar systemet (black-out). Detta betyder att när en ökning sker i förbrukningen (till exempel en glödlampa tänds) måste produktionen ökas i lika hög grad. I Sverige sker denna reglering genom att, t.ex., ledskenorna i vattenkraftverken öppnas en aning mer då förbrukningen ökar, respektive sluts då förbrukningen minskar.

Vid underskott av produktion i förhållande till förbrukningen reduceras frekvensenspänningen till ett nytt läge där produktion och förbrukning balanserar på grund av förbrukningens frekvensberoende. Vid överskott av produktion sker det motsatta. Förbrukningens frekvensanpassning är dock begränsad och därför krävs att produktionen förses med automatisk reglering för frekvenshållning. Den automatiska reglerutrustningen är ansluten till turbinregleringen i vattenkraftverken som anpassar varvtalet på elgeneratorn till elsystemets normalfrekvens. Det nordiska (Sverige, Danmark, Finland och Norge) elsystemets normalfrekvens är 50 Hz.

Styrkan i den automatiska frekvensregleringen varierar mellan olika produktionsanläggningar. Reglerstyrkan uttrycks i MW/Hz, d.v.s. för varje ändring av frekvensen förändras effekten.

Men även den automatiska frekvensregleringen på produktionen har begränsningar eftersom automatiken enbart kan arbeta inom det effektband som finns tillgängligt på varje generator. Av den anledningen behöver man tillgripa så kallad sekundär frekvensreglering (sekundärreglering). Sekundärregleringen syftar till att återställa normalläget hos elsystemets reglerförmåga där den automatiska regleringen har tillräcklig effektkapacitet för både upp- och nedreglering. Sekundärregleringen sker i den så kallade Reglermarknaden. Den myndighet som i Sverige ansvarar för frekvensregleringen är Svenska Kraftnät.

Se även[redigera | redigera wikitext]