Elna Gistedt

Från Wikipedia
Elna Gistedt
Elna Gistedt i Warszawa 1925
Elna Gistedt i Warszawa 1925
Född26 januari 1895
Hedvig Eleonora församling, Stockholm
Död26 oktober 1982 (87 år)
Stockholm
Andra namnElna Gistedt-Kiltynowicz
MakeWitold Kiltynowicz (1922–1944)
IMDb SFDb

Elna Gistedt, född den 26 januari 1895 i Hedvig Eleonora församling i Stockholm, död där den 26 oktober 1982, var en svensk skådespelare.[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gistedts föräldrar[2], Ernst Gistedt (1863-1907)[3] och Maria Gistedt f. Welcher (1870-1943)[4], var båda skådespelare. Som femåring reste hon med föräldrarna till USA och stannade där i sju år.[5] Hon scendebuterade 1912 i David Copperfield på Södra Teatern, varefter hon var engagerad på Albert Ranfts teatrar fram till 1915.

Från 1915 uppträdde hon främst i Finland, framför allt på Brunnshusteatern och Apolloteatern i Helsingfors. Bland de operetter hon uppträdde i kan nämnas Två man om en änka, Dollarprinsessan, Cornevilles klockor, Frihetsbröderna, Sköna Helena, Greven av Luxemburg och inte minst Lilla helgonet som Denise. 6 mars 1917 hade Csardasfurstinnan (som där kallades Varietéfurstinnan) finlandspremiär på Apolloteatern med Gistedt i rollen som Sylva Varescu. I augusti 1917 lämnade hon Helsingfors för ett tredagars gästspel i Petrograd, men blev kvar i Ryssland till slutet av 1918. Hon uppträdde även i Moskva. Under rysslandsvistelsen gifte hon sig med en industrimagnat Raibstein. 1919-1921 uppträde hon åter främst i Finland, men även än kort period som primmadonna i Rolfs revy Kvinnan du gav mig.[6][7]

2 februari 1922 kom hon till Warszawa för ett två veckors gästspel. Avsikten var att hon skulle spela Sylva i Csardasfurstinnan, men efter kraftiga protester från Warszawas ledande operettprimadonna Lucyna Messal, blev det Denise i Lilla Helgonet. Trots att denna operett dittills aldrig spelats med fram gång i Polen och en kraftig förkylning blev det en stor succé. Gistedt gjorde störst intryck på samtiden med sin dans, sitt skådespeleri och temperament, röstmässigt nådde hon inte upp till samma nivå som t.ex. Messal. Rollerna spelade hon först på svenska men lärde sig snabbt polska. Under detta första år i Polen gifte hon sig med köpmannen Witold Kiltynowicz.

Mellan 1922 och 1939 uppträdde Gistedt i åtminstone 35 operetter, Grevinnan Maritza, Viktorias husar, Blomman från Hawaii, Sista valsen, Jacht miłości för att nämna några.  Hon spelade även i revyer och hade en huvudroll i filmen Rywale (1925). Gistedt gästspelade flitigt runtom i Polen och dessutom närmast årligen i Lettland och Estland. 1934 spelade hon dock i Leningrad och Moskva.[8]

Efter andra världskrigets utbrott stannade hon kvar i Polen. Hon hade ett kafé "U Elny Gistedt" vid Nowy Świat i Warszawa, där hon och andra även gav konserter. Hon anställde också judar vilket skyddade dem från deportation. Lokalen användes av den polska motståndsrörelesen, här höll bl.a. Kazimierz Moczarski och svenska sändebud  möten. Hon gick personligen till Gestapo för att rädda sina scenkollegor från fängelser och koncentrationsläger. Förklädd till judinna gick hon in i gettot för att leverera mat och brev.[9]

Hösten 1944 flydde Gistedt till Sverige, men återvände 1945 till Polen, varifrån hon utvisades 1949[10]. Förutom medverkan vid de polska teatrarna i Paris och London turnerade hon under flera år med Nils Poppe i Lorden från gränden och medverkade även i tv-versionen 1967. Åren 1959–1961 spelade hon Mrs. Higgins i My Fair Lady på Oscarsteatern.

Hon hade några filmroller och gav 1946 ut en självbiografi.

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

År Roll Produktion Regi Teater
1910 En springpojke Utan inbjudningskort (Le danseur inconnu)
Tristan Bernard		 Knut Nyblom Vasateatern[11]
1914 Maly Storstadsbaciller (Wenn der Frühling kommt)
Jean Gilbert		 Carl Barcklind Vasateatern[12]
1915 Medverkande Har du sett Bengtzen, revy
Harald Leipziger		 Oscarsteatern[13]
Justine Pariserluft
Martin Knopf		 Vasateatern[14]
Panaja Två man om en änka (Der Regimentspapa)
Victor Hollaender, Heinrich Storbitzer och Richard Kessler		 Carl Barcklind Vasateatern[15]
Doris Var är Johnny
Nathaniel Jones, Maurice Bernardt och Joseph Corin		 Carl Barcklind Oscarsteatern[16]
Greven av Luxemburg (Der Graf von Luxemburg)
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Oscarsteatern[17]
1917 Sylva Varescu Silva (=Csardasfurstinnan, Die Csárdásfürstin)

Emmerich Kálmán, Leo Stein, Béla Jenbach, övers. V.K. Travskij

Aleksej Feona Palas-Teatr, Petrograd[18]
1920 Medverkande Kvinnan du gav mig, revy
Ernst Rolf		 Ernst Rolf
Einar Fröberg		 Intima teatern[19]
1922 Denise Nitouche (Lilla helgonet)

Hervé, Henri Meilhac, Albert Millaud, övers.Marian Winkler

Bolesław Folański Teatr Nowości, Warszawa[20]
1954 Mamma Oh, mein Papa! (Das Feuerwerk)
Paul Burkhard, Jürg Amstein, Robert Gilbert		 Åke Engfeldt Helsingborgs stadsteater
1957 Madame Nonancourt Pariserliv (La vie parisienne)
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Soini Wallenius Helsingborgs stadsteater
Arvtagerskan (The Heiress)
Ruth och Augustus Goetz		 Bengt Lagerkvist Bygdeteatern[21]
1958 Borgare och adelsman (Le Bourgeois gentilhomme)
Moliére		 Tore Karte Fredriksdalsteatern[22]
1960 Mrs Higgins My Fair Lady
Frederick Loewe och Alan Jay Lerner		 Sven Aage Larsen Oscarsteatern[23]

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Elna Gistedt”. Svensk Filmdatabas. http://www.sfi.se/sv/svensk-filmdatabas/Item/?type=PERSON&itemid=66434&ref=%2ftemplates%2fSwedishFilmSearchResult.aspx%3fid%3d1225%26epslanguage%3dsv%26searchword%3dElna+Gistedt%26type%3dPerson%26match%3dBegin%26page%3d1%26prom%3dFalse. Läst 29 mars 2014. 
  2. ^ ”Utdrag ur födelse-, vigsel- och dödböcker 1860-1949”. https://sok.riksarkivet.se/bildvisning/A0037328_00440#?c=&m=&s=&cv=439&xywh=-307%2C-537%2C5902%2C4217. Läst 7 januari 2024. 
  3. ^ ”CalmView”. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Persons&id=DS%2fUK%2f944&pos=2. Läst 7 januari 2024. 
  4. ^ ”CalmView”. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Persons&id=DS%2fUK%2f940&pos=3. Läst 7 januari 2024. 
  5. ^ Jūlijs Vaivars (12 maj 1932). ”Kaut gan Elnas Gistedt viešizrādes bija pārpildītas, opera nav uzdrošinājušies ceturto izrādi.”. Pēdējā Brīdī (Riga: Olgierts Liepiņš) (105): sid. 6. http://www.periodika.lv/periodika2-viewer/?lang=fr#panel:pp%7Cissue:284440%7Cpage:6. 
  6. ^ Hirn, Sven (1992). Operett i Finland 1860-1918. Skrifter utgivna av svenska litteratursällskapet. Svenska litteratursällskapet i Finland. sid. 147 ff. ISBN 978-951-9018-82-9. Läst 4 januari 2024 
  7. ^ Ericsson, Uno Myggan (1968). Ernst Rolf. Bonniers. sid. 169-170 
  8. ^ Sempoliński, Ludwik (1968). Wielcy artyści małych scen. Warszawa: Czytelnik. sid. 236ff 
  9. ^ ”Elna Gistedt-Kiltynowicz - Instytut Pileckiego”. web.archive.org. 11 november 2022. Arkiverad från originalet den 11 november 2022. https://web.archive.org/web/20221111132331/https://instytutpileckiego.pl/pl/medal/odznaczeni/elna-gistedt-kiltynowicz. Läst 20 december 2023. 
  10. ^ Gistedt, Elna (1982). Od operetki do tragedii: ze wspomnień szwedzkiej gwiazdy operetki warszawskiej. "Czytelnik". ISBN 978-83-07-00621-5. Läst 8 december 2023 
  11. ^ ”Utan inbjudningskort”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22428&pos=172. Läst 7 juli 2015. 
  12. ^ ”Storstadsbaciller”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14568&pos=218. Läst 8 juli 2015. 
  13. ^ Ariel (31 januari 1915). ”Från scenen och estraden”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet: s. 80. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1915/pdf/1915_05.pdf. Läst 27 juni 2015. 
  14. ^ ”Pariserluft”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22404&pos=224. Läst 9 juli 2015. 
  15. ^ ”Två man om en änka”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14593&pos=225. Läst 9 juli 2015. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 5 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-05/62A/7. Läst 15 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 7. 12 mars 1915. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1915-03-12/69A/7. Läst 15 juli 2015. 
  18. ^ ”Obozrenije Teatrov”. 17-18 september 1917 gs. sid. 22. http://lib.sptl.spb.ru/ru/nodes/13236-obozrenie-teatrov-1917-locale-nil-3543-3544#mode/inspect/page/22/zoom/7. Läst 12 november 2023. 
  19. ^ ”Kvinnan du gav mig: Rolfs revypremiär på Intima teatern”. Dagens Nyheter: s. 6. 26 juni 1920. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1920-06-26/168/6. Läst 23 maj 2016. 
  20. ^ Jellenta, Cezary (27 februari 1922). ”Przegląd muzyczny”. Teatr i Kino (Bogusławski, M.) (1): sid. 16-17,30. http://dlibra.kul.pl/Content/38819/nr%201%201922.pdf. Läst 22 januari 2024. 
  21. ^ ”Bygdeteaterpremiär på Gotland”. Dagens Nyheter: s. 18. 2 oktober 1957. https://arkivet.dn.se/tidning/1957-10-02/268/18. Läst 19 januari 2022. 
  22. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 13. 10 maj 1958. https://arkivet.dn.se/sok/?searchTerm=&fromPublicationDate=1958-05-10&toPublicationDate=1958-05-10. Läst 27 juni 2018. 
  23. ^ ”Tidningsnotis”. Dagens Nyheter: s. 8. 30 december 1960. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1959-12-30/353/8. Läst 12 maj 2016. 
  • Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 7, Gabo-Hageg. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 107-108. Libris 7665085. ISBN 91-7752-265-6 
  • Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 147. Libris 1404046 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Elna_Gistedt&oldid=54471407”