Albert Ranft
| Albert Ranft | |
 | |
| Född | Albert Adam Ranft 23 november 1858 Stockholm, Sverige |
|---|---|
| Död | 5 oktober 1938 (79 år) Stockholm, Sverige |
| Aktiva år | 1876-193? |
| Maka | Alma Helin (1878–1881) Lisa Gottschalck (1893–1938; hans död) |
| Betydande roller | |
| Stockholms allmänt erkände teaterkung i början av 1900-talet | |
| IMDb SFDb | |
Albert Adam Ranft, född 23 november 1858 i Stockholm, död 5 oktober 1938 i Stockholm[1], var en svensk teaterchef och teaterman som under en period ägde samtliga Stockholms privatteatrar och därmed förtjänade epitetet "teaterkungen".
Som regissör tillhörde han inte de mest konstnärligt högtstående och arbetade mest i lättare genrer såsom lustspel, men som teaterchef organiserade han både folklig nöjesteater och tidens spjutspetsdramatik som Strindberg. Hans storhetstid får förstås mot bakgrund av dels Ranfts personliga förmågor att knyta rätt kontakter och engagera personer med talang, förmågan att vädra rätt i tiden och att han genom arv fått ekonomiska resurser att realisera sina planer, dels att tiden var gynnsam för teater som affärsverksamhet på ett sätt den varken varit förut eller blev senare; han befann sig i tiden efter teatermonopolets upphävande men innan man byggt upp system för statliga och kommunala subventioner av teatern (och före ljudfilmens genombrott). Efter epoken Ranft blev det, på grund av det offentligt finansierade teaterutbudet, allt svårare att driva privatteater med höga konstnärliga ambitioner.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Albert Ranft var son till snickarmästaren Adolf Fredrik Ranft. Han studerade en tid 1875 vid Dramatiska teaterns elevskola.[2] Hans debut som skådespelare är oklar men sommaren 1875 tog han anställning i F. Nelsons resande teatersällskap, året efter spelade han i den danska skådespelaren Magda von Dolckes teatersällskap i Örebro och sedan 1876–1877 i Knut Tivanders operettsällskap, en större och mer välkänd grupp. 1877–1878 var han anställd hos Ludvig Otterström, 1878–1881 hos Gustaf Bergström och Gustaf Haqvinius på Södra teatern och 1881–1882 hos August Warberg vid Mindre teatern. 1882 knöts han till August Lindbergs teatersällskap, som han 1884 övertog och ledde fram till 1886.[2]
Ranft engagerades 1886-1890 som regissör och skådespelare vid Stora teatern i Göteborg och hos Hjalmar Selander 1890-1892. Han blev åter självständig genom att överta Stora teatern i Göteborg samtidigt som han drev ett kringresande teatersällskap 1892-1893. Hösten 1893 fick han en stor framgång med Frans Hedbergs översättning av det danska sagospelet Et Folkesagn, vilket försvenskat och anknutet till lokalsägen om Ljungby horn och pipa fick heta Ljungby horn. Huvudrollerna spelades av Anders de Wahl och Constance Gottschalk och pjäsen gavs på Storan i Göteborg, i Malmö och på Djurgårdsteatern i Stockholm totalt 117 gånger på mindre än 10 månader.
1895 övertog Ranft Vasateatern i Stockholm, och drev därmed samtidigt scener i två olika svenska städer. Till Vasan knöt han skådespelarnamn som Anders de Wahl, Tore Svennberg, Julia Håkansson, Gerda Lundequist och regissören Harald Molander, som satte upp seriösa dramatiska verk som Ibsen och Shakespeare. Albert Ranft betecknades på tidigt 1900-tal som Stockholms teaterkung; han var under en tid chef för samtliga sju privatteatrar i Stockholm: Vasateatern 1895-1928, Svenska teatern 1899-1925, Södra teatern 1900-1926, Östermalmsteatern från 1903, Kungliga teatern från 1908, Oscarsteatern 1906-1926 samt Djurgårdsteatern somrarna 1892-1896 och från 1898. Dessutom drev han Stockholmsoperan 1908-1910[källa behövs] eller 1909-1911[3], Alhambrateatern 1919-1923 och även Stora Teatern i Göteborg 1899-1917 som operettscen. 1903 hade Ranfts företag omkring 400 fast anställda och nästan lika mycket tillfälligt anställd personal.
Svenska teatern på Blasieholmen blev Ranfts seriösa huvudscen, dit ensemblen från Vasateatern flyttade. På Svenska teatern premiäruppfördes flera pjäser som har satt avtryck i teater- och filmhistorien, bland annat Strindbergs Ett drömspel, och teatern ansågs allmänt vara i klass med Dramaten. Hans övriga teatrar hade lättare repertoar med Södra teatern som scen för lustspel. Troligen användes en del av inkomsterna från teatrar med folkligare repertoar ibland för att finansiera den högre dramatiken på Svenska teatern.
Ranfts försök att driva Stockholmsoperan var ett riskabelt företag då operan redan gick dåligt. På det förlorade han mycket pengar, liksom på ett par andra felsatsningar. Filmen blev en allt värre konkurrent om publiken och ett par år in på 1920-talet fick Ranfts företag ekonomiska problem. 1925 brann Svenska teatern, som visserligen var försäkrad men Ranft hade inte råd att reparera och inreda på nytt. 1926 gick hans företag i konkurs. Efter konkursen startade han, tillsammans med medintressenter, om på nytt i Operettaktiebolaget, men gick igenom en ny konkurs 4 januari 1929. Operettaktiebolagets tillgångar vid konkursen uppgick till 13 753 kr medan skulderna uppgick till 81 651 kr varav 40 971 avser löner till personalen.[4]
Ranft var en svuren fiende till filmen, och hans skådespelare var kontraktförbjudna att filma. Själv medverkade han dock i två statistroller på film.
Albert Ranft är begravd på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[5]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Ranft föddes i en tämligen välbärgad familj. Han var son till snickarmästare A. F. Ranft och Katarina Amalia Ranft, född Reijhell. Han var från 1878 gift med skådespelaren Alma Helin och från 1893 med skådespelaren Lisa Ranft, med vilken han hade barnen operettsångaren Kajsa Ranft och skådespelaren Nils Ranft.
Han var bror till skådespelaren Gustaf Ranft.
Filmografi
[redigera | redigera wikitext]Teater
[redigera | redigera wikitext]Regi (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Produktion | Upphovsmän | Teater |
|---|---|---|---|
| 1889 | Ett köpmanshus i skärgården | Frans Hedberg | Stora Teatern, Göteborg[6] |
| 1894 | Ljungby Horn Et folkesagn | Edgar Collin, Vilhelm Østergaard, Alfred Ipsen, Johan Peter Emilius Hartmann och Niels W. Gade Bearbetning Frans Hedberg | Djurgårdsteatern[7] |
| 1895 | Texas Jack A Texas Steer | Charles H. Hoyt Översättning C. Correus | Djurgårdsteatern[8] |
| 1896 | Spökhotellet L’Hôtel de Libre-Echange | Georges Feydeau och Maurice Desvallières Översättning Axel Bosin | Djurgårdsteatern[9][10] |
| 1898 | Fruar på krigsstråt Le Dindon | Georges Feydeau Översättning Axel Bosin | Djurgårdsteatern[11] |
| 1899 | Kontrollören vid sofvagnarna Le Contrôleur des wagons-lits | Alexandre Bisson Översättning Axel Bosin | Djurgårdsteatern[12] |
| 1900 | Leontines män Les Maris de Léontine | Alfred Capus | Djurgårdsteatern[13] |
| Valet i Bombignac Le député de Bombignac | Alexandre Bisson | Djurgårdsteatern[14] | |
| English spoken LʼAnglais tel qu'on le parle | Tristan Bernard | Djurgårdsteatern[15] | |
| 1901 | Stiliga Agusta | Gustaf af Geijerstam | Södra Teatern[16] |
| 1902 | Niniche | Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud Översättning Selfrid Kinmansson | Djurgårdsteatern[17] Flyttad till Södra Teatern |
| 1910 | Penelope | Somerset Maugham | Vasateatern |
| 1911 | Spökhotellet L'Hôtel du libre-échange | Georges Feydeau och Maurice Desvalliéres Översättning Axel Bosin | Oscarsteatern[18] Flyttad till Djurgårdsteatern |
| 1912 | Spökhotellet L'Hôtel du libre-échange | Georges Feydeau och Maurice Desvallieres | Vasateatern[19] |
| Frihetsbröderna Les Brigands | Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy | Oscarsteatern | |
| Leontines män Les Maris de Leontine | Alfred Capus | Vasateatern | |
| 1913 | Borgmästarinnan La Présidente | Maurice Hennequin och Pierre Veber | Vasateatern[20] |
| 1916 | Fruar på krigsstråt Le Dindon | Georges Feydeau | Djurgårdsteatern[21]/ Turné |
| Spökhotellet L'Hôtel du libre-échange | Georges Feydeau och Maurice Maurice Desvalliéres Översättning Axel Bosin | Djurgårdsteatern/ Turné[22] | |
| 1920 | Don Cesar | Rudolf Dellinger och Oscar Walther | Oscarsteatern regi tillsammans med Elvin Ottoson |
| 1921 | Borgmästarinnan La Présidente | Maurice Hennequin och Pierre Veber | Vasateatern[23] |
| Niniche | Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud | Oscarsteatern | |
| Annonsera! It Pays To Advertise | Roi Cooper Megrue och Walter Hackett | Vasateatern | |
| Frihetsbröderna Les Brigands | Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy | Oscarsteatern | |
| 1922 | Spökhotellet L'Hôtel du libre-échange | Georges Feydeau och Maurice Desvallières | Vasateatern |
| 1923 | Fruar på krigsstråt Le Dindon | Georges Feydeau | Vasateatern[24][25] |
| 1924 | Borgmästarinnan La Présidente | Maurice Hennequin och Pierre Veber | Vasateatern[26] |
| 1925 | Herrn kommer klockan 5 Le Monsieur de 5 heures | Maurice Hennequin och Pierre Veber | Vasateatern regi tillsammans med Knut Nyblom |
| 1926 | Borgmästarinnan La Présidente | Maurice Hennequin och Pierre Veber | Vasateatern[27] |
| Niniche | Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud | Vasateatern[28] | |
| 1932 | Onsdagsflickan Onsdagsveninde | Paul Sarauw | Folkteatern[29] |
Roller (ej komplett)
[redigera | redigera wikitext]| År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
|---|---|---|---|---|
| 1881 | Krogh | Under förmälningshögtidligheterna Frans Hedberg | Mindre teatern[30] | |
| Raoul de Gardefeu, en parisisk dandy | Pariserliv (La Vie parisienne) Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy | Mindre teatern[31] | ||
| Carmagnola, en rövare | Frihetsbröderna (Les Brigands) Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy | Mindre teatern[32] | ||
| 1882 | Richard | Gipsfiguren (Die Gipsfigur) Theodor Taube | Mindre teatern[33] | |
| Lind En dalkarl | Silfverbröllopsparen Johan Jolin | Teatern å Kongl. Djurgården[34] | ||
| Ryttmästaren | Damer och husarer (Damy i huzary) Aleksander Fredro | Teatern å Kongl. Djurgården[35] | ||
| Frans | Gubben i månen (Der Mann im Monde) Carl Millöcker, Carl Costa och Eduard Jacobson | Teatern å Kongl. Djurgården[36] | ||
| Prudlay | Ajax och hans tvätterska (Ajax et sa blanchisseuse) Eugène Grangé, Armand Montjoye och Alexandre Charles Chaulieu | Teatern å Kongl. Djurgården[37] | ||
| Öfverste Osmond | Nya garnisonen, eller Sju flickor i uniform (Les Femmes soldats ou La Fortresse mal défendue) Emmanuel Théaulon och Armand d'Artois | Teatern å Kongl. Djurgården[38] | ||
| Baron de la Grange-Batelière | Lili Hervé, Alfred Hennequin och Albert Millaud | Teatern å Kongl. Djurgården[39] | ||
| Eberling | Syfröknarna (Eine leichte Person) Anton Bittner | Teatern å Kongl. Djurgården[40] | ||
| Fernand Mondego, Grefve de Morcerf | Greven av Monte Christo (Le Comte de Monte Christo) Alexandre Dumas den äldre | Mindre teatern[41] | ||
| 1890 | Grefve de Fougeron | Fruarna Montanbrèche (Mesdames Montanbrèche) Clairville och Victor Bernard | Djurgårdsteatern[42] | |
| 1891 | Emil Dingelberg | Mexikanarn (Der Mexicaner) Carl Laufs och Gustav von Moser | Djurgårdsteatern[43] | |
| Pelle Stark, vinagent | Vinagenten Frans Hedberg | Djurgårdsteatern[44] | ||
| Reif von Reifingen | Reif von Reflingen Gustav von Moser | Djurgårdsteatern[45] | ||
| 1892 | Hotar | Ett silfverbröllop (Et sølvbryllup) Emma Gad | Djurgårdsteatern[46] | |
| Lagardette | Gendarmen (Le Gendarme) Pierre Decourcelle och Henri Debrit | Djurgårdsteatern[47] | ||
| Ludovic | Nini Fauvette Edmond Missa och Charles Clairville | Djurgårdsteatern[48] | ||
| Reif von Reiflingen, löjtnant | Reif von Reiflingen Gustav von Moser | Djurgårdsteatern[49] | ||
| Notarien Karl Lindvall | Detektiven Pehr Staaff | Djurgårdsteatern[50] | ||
| Kin-Fo | Kin-Fo (Les tribulations d'un Chinois en Chine) Jules Verne | Emil Ljungqvist | Djurgårdsteatern[51] | |
| Herman | Tofslärkan (Die Haubenlerche) Ernst von Wildenbruch | Djurgårdsteatern[52] | ||
| 1893 | Oscar Moll, stabstrumpetare | Stabstrumpetaren Frans Hedberg | Djurgårdsteatern[53] | |
| Finck | Magdalena (Magdalene) Gustav Esmann | Djurgårdsteatern[54] | ||
| Hothar, doktor Selbys son | Ett silfverbröllop (Et sølvbryllup) Emma Gad | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[55] | |
| Grefve de Fougeron | Fruarna Montanbrèche (Mesdames Montanbrèche) Clairville och Victor Bernard | Djurgårdsteatern[56] | ||
| Lagardette | Gendarmen (Le Gendarme) Pierre Decourcelle och Henri Debrit | Albert Ranft | Djurgårdsteatern | |
| Oscar de Merindol | Varietésångerskan (Clara Soleil) Edmond Gondinet och Pierre Sivrac | Djurgårdsteatern[57] | ||
| Herman | Tofslärkan (Die Haubenlerche) Ernst von Wildenbruch | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[58] | |
| Willy | Sodoms undergång (Sodoms Ende) Hermann Sudermann | Djurgårdsteatern[59] | ||
| 1894 | Oscar de Merindol | Varietésångerskan (Clara Soleil) Edmond Gondinet och Pierre Sivrac | Djurgårdsteatern[60] | |
| Saint-Florimond | Jag är Champignol! (Champignol malgré lui) Georges Feydeau och Maurice Desvallières | Djurgårdsteatern[61] | ||
| 1895 | Mittelbach | Senator Anderson (Der Herr Senator) Franz von Schönthan och Gustav Kadelburg | Djurgårdsteatern[62] | |
| Blanchon | Maskeraden (Le Veglione ou Le bal masqué) Alexandre Bisson och Albert Carré | Vasateatern[63] | ||
| 1896 | Fernand de Bois-d'Enghien | Fernands giftermål (Un fil à la patte) Georges Feydeau | Vasateatern[64] | |
| Saint-Florimond | Kärlek och exercis (Champignol malgré lui) Georges Feydeau och Maurice Desvallière | Axel Bosin | Djurgårdsteatern[65] | |
| 1898 | Rédillon | Fruar på krigsstråt (Le Dindon) Georges Feydeau | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[11] |
| 1899 | Georges Godefroid | Kontrollören vid sofvagnarna (Le Contrôleur des wagons-lits) Alexandre Bisson | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[12] |
| 1900 | Artur | En skandal (En Skandale) Otto Benzon | Svenska teatern, Stockholm[66] | |
| Léopold | Underprefekten (Le Sous-préfet de Château Buzard) Léon Gandillot | Djurgårdsteatern[67] | ||
| Adolphe Dubois | Leontines män (Les Maris de Léontine) Alfred Capus | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[13] | |
| 1902 | Gregoire | Niniche Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[17] Flyttad till Södra Teatern |
| 1906 | Greve de Foucheron | Fruarna Montanbrèche (Mesdames Montanbrèche) Clairville och Victor Bernard | Svenska teatern, Stockholm[68] | |
| 1907 | Fernands giftermål (Un fil à la patte) Georges Feydeau | Vasateatern[69] | ||
| 1911 | Celestin Pinglet | Spökhotellet (L'Hôtel du libre-échange) Georges Feydeau och Maurice Desvalliéres | Albert Ranft | Oscarsteatern Flyttad till Djurgårdsteatern[70] |
| 1912 | Celestin Pinglet | Spökhotellet (L’Hôtel de Libre-Echange) Georges Feydeau och Maurice Desvallieres | Albert Ranft | Vasateatern[19] |
| 1913 | Cyprien Gaudet | Borgmästarinnan (La Presidente) Maurice Hennequin och Pierre Veber | Albert Ranft | Vasateatern[20] |
| 1915 | Fernand Bois d'Enghien | Ferdinands giftermål (Un fil à la patte) Georges Feydeau | Vasateatern[71] | |
| 1916 | Rédillon | Fruar på krigsstråt (Le Dindon) Georges Feydeau | Albert Ranft | Djurgårdsteatern[21]/ Turné |
| Celestin Pinglet | Spökhotellet (L'Hôtel du libre-échange) Georges Feydeau och Maurice Maurice Desvalliéres | Albert Ranft | Djurgårdsteatern/ Turné[22][72] | |
| 1921 | Cyprien Gaudet | Borgmästarinnan (La Presidente) Maurice Hennequin och Pierre Veber | Albert Ranft | Vasateatern[23][73] |
| Ambrose Peale | Annonsera! (It Pays to Advertise) Roi Cooper Megrue och Walter Hackett | Knut Nyblom | Vasateatern[74][75] | |
| 1923 | Redillon | Fruar på krigsstråt (Le Dindon) Georges Feydeau | Albert Ranft | Vasateatern[25] |
| 1924 | Cyprien Gaudet | Borgmästarinnan (La Presidente) Maurice Hennequin och Pierre Veber | Albert Ranft | Vasateatern[26] |
| Ambrose Peale | Annonsera! (It Pays to Advertise) Roi Cooper Megrue och Walter Hackett | Vasateatern[76] | ||
| 1925 | Léon Precardan | Herrn som kommer klockan 5 (Le Monsieur de cinq heures) Maurice Hennequin och Pierre Veber | Knut Nyblom Albert Ranft | Svenska teatern[77] |
| 1926 | Greve de Montoire-Grandpré | De nya herrarna (Les Nouveaux Messieurs) Robert de Flers och Francis de Croisset | Gunnar Klintberg | Vasateatern[78][79][80] |
| Doktor Johnsson | Dollar Hjalmar Bergman | John W. Brunius | Oscarsteatern[81] | |
| Cyprien Gaudet | Borgmästarinnan (La Presidente) Maurice Hennequin och Pierre Veber | Albert Ranft | Vasateatern[27] | |
| Greve Corniski | Niniche Marius Boullard, Alfred Hennequin och Albert Millaud | Albert Ranft | Vasateatern[28] | |
| 1928 | Alexander Nyberg | Alexander den Store Gustav Esmann | Oscarsteatern | |
| 1932 | Cyprien Gaudet | Borgmästarinnan (La Presidente) Maurice Hennequin | Folkteatern[82] | |
| Siegfrid Meyer, försäkringstjänsteman | Onsdagsflickan (Peter den store) Paul Sarauw | Albert Ranft | Folkteatern[83] | |
| Grosshandlaren | Hemslavinnor (Den ny Husassistent) Christian Bogø och Axel Frische | Folkteatern[84] |
Bilder
[redigera | redigera wikitext]
Albert Ranft i Alexander den Store.
Albert Ranfts gravvård på Norra begravningsplatsen i Solna kommun.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ↑ Lindorm, Erik (1940). Gustav V och hans tid: 1928-1938 : en bokfilm. Ny svensk historia, 99-0172400-7. Stockholm. sid. 17. Libris 1526679
- 1 2 Ranft, Albert i Svenska män och kvinnor (1949)
- ↑ Rosenquist, Claes: Albert Ranft i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997)
- ↑ Svenska Dagbladets årsbok 1929. sid. 5
- ↑ Hitta graven
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 13 december 1889. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1889-12-13/7594/2. Läst 29 juli 2015.
- ↑ ”Ljungby Horn”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12670&pos=232. Läst 18 oktober 2025.
- ↑ ”Texas Jack”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12674&pos=236. Läst 19 oktober 2025.
- ↑ ”Spökhotellet (1896) : Djurgårdsteatern, 1896-07-22”. KulturNav. https://kulturnav.org/f61bc69c-9be5-4bc5-9f97-f4f41df950e9. Läst 10 december 2025.
- ↑ ”Teaterannons”. Svenska Dagbladet: s. 1. 22 juli 1896. https://tidningar.kb.se/cwpslw5p3mpsw2m/part/1/page/1. Läst 3 november 2025.
- 1 2 ”Fruar på vift (1898)”. KulturNav. https://kulturnav.org/b7653e1c-dfac-4d38-a4ad-1ffb33217031. Läst 10 december 2025.
- 1 2 ”Kontrollören vid sofvagnarne (1899)”. KulturNav. https://kulturnav.org/6b128bfc-70ab-4d80-a7a8-ded44a6f6975. Läst 10 december 2025.
- 1 2 ”Leontines män (1900) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/aae6e23e-8a4c-45f1-9719-26f39e2592e9. Läst 12 december 2025.
- ↑ ”Valet i Bombignac (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/4eedacab-e6df-43d3-90b7-b7c7a18beaf2. Läst 12 december 2025.
- ↑ ”English spoken (1900) : Djurgårdsteaterm”. KulturNav. https://kulturnav.org/7ed43d60-d7bb-4cd0-b084-0103a7ebccc3. Läst 12 december 2025.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 4. 18 januari 1901. http://arkivet.dn.se/tidning/1901-01-18/11070A/4. Läst 6 april 2017.
- 1 2 ”Niniche (1902) : Djurgårdsteatern, 1902-08-05”. KulturNav. https://kulturnav.org/de8c0e6d-343e-4a3b-a31c-de9619b3b3e1. Läst 27 december 2025.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 8. 24 april 1911. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1911-04-24/14711/8. Läst 2 augusti 2015.
- 1 2 ”Spökhotellet”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF23285&pos=184. Läst 8 juli 2015.
- 1 2 ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14358&pos=204. Läst 8 juli 2015.
- 1 2 ”Fruar på krigsstråt (1916) : Djurgårdsteatern”. KulturNav. https://kulturnav.org/1c87f170-fd6c-4dbc-aa84-6e8afc103d50. Läst 26 januari 2026.
- 1 2 ”Spökhotellet (1916) : Vasateaterns tunré, 1916-02-07”. KulturNav. https://kulturnav.org/25dfa877-0078-41a7-98d1-2957ca71ef6a. Läst 26 januari 2026.
- 1 2 ”'Borgmästarinnan' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 10. 16 januari 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-01-16/14/10. Läst 22 juli 2015.
- ↑ Bo Bergman (2 december 1923). ”Fruar på krigsstråt på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-12-02/328/11. Läst 30 augusti 2015.
- 1 2 ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 16. 30 november 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-11-30/326/16. Läst 26 juli 2015.
- 1 2 ”'Borgmästarinnan' återuppstår snart på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 5. 6 mars 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-03-06/65/5. Läst 27 juli 2015.
- 1 2 ”Borgmästarinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22443&pos=322. Läst 11 juli 2015.
- 1 2 ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 7. 10 september 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-09-10/245/7. Läst 1 januari 2016.
- ↑ ”'Onsdagsflickan' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 4. 13 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-13/42/4. Läst 3 januari 201.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-01/5098B/3. Läst 4 januari 2021.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 25 oktober 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-10-25/5118/3. Läst 4 januari 2021.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 27 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-27/5171/3. Läst 4 januari 2021.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 31 december 1881. https://arkivet.dn.se/tidning/1881-12-31/5175/3. Läst 4 januari 2021.
- ↑ ”Silfverbröllopsparen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12570&pos=118. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Damer och husarer”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12578&pos=119. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Gubben i månen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF27330&pos=121. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Ajax och hans tvätterska”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12580&pos=122. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Den nya garnisonen eller Sju flickor i uniform”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12581&pos=123. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Lili”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28547&pos=124. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Syfröknarna”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF28436&pos=125. Läst 13 september 2025.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 3. 30 november 1882. https://arkivet.dn.se/tidning/1882-11-30/5454/3. Läst 8 augusti 2015.
- ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 11 juli 1890. https://tidningar.kb.se/zfs8mmhrw66nf62f/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
- ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 18 juni 1891. https://tidningar.kb.se/l2f71twwjmt0z9b3/part/1/page/1. Läst 27 september 2025.
- ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 1 juli 1891. https://tidningar.kb.se/j0c5zqmrgclnp9fh/part/1/page/1. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”Djurgårds-teatern”. Affischen: s. 1. 15 juli 1891. https://tidningar.kb.se/q6kc5xrqnvzjtdwz/part/1/page/1. Läst 29 september 2025.
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 3. 4 juni 1892. http://tidningar.kb.se/8224221/1892-06-04/edition/0/part/1/page/2/?q=silfverbr%C3%B6llop%20djurg%C3%A5rdsteatern&sort=asc&freeonly=1&page=2. Läst 15 september 2015.
- ↑ ”Gendarmen”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12648&pos=209. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Nini Fauvette”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12649&pos=211. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Djurgårds-Teatern”. Affischen: s. 2. 25 augusti 1892. https://tidningar.kb.se/6n1tkw714xfnwpcg/part/1/page/2. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Detektiven”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12652&pos=213. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Kin-Fo”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12654&pos=215. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Tofslärkan”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P11343&pos=216. Läst 6 oktober 2025.
- ↑ ”Teaterannons”. Stockholms Dagblad: s. 2. 20 maj 1893. https://tidningar.kb.se/3mfvq5vf2d0cpv4/part/1/page/2. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Magdalena”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12655&pos=217. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Djurgårdsteatern”. Stockholms Dagblad: s. 7. 5 juni 1893. https://tidningar.kb.se/xg8pk0d82rpfrqb/part/1/page/7. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Fruarna Montanbrèche”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12656&pos=220. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Varietésångerskan”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12662&pos=224. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Djurgårdsteatern”. Stockholms Dagblad: s. 9. 22 september 1893. https://tidningar.kb.se/k3wb6mgw1l5xgbf/part/1/page/9. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Sodoms undergång”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12664&pos=226. Läst 13 oktober 2025.
- ↑ ”Konst och Litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 18 juni 1894. https://tidningar.kb.se/dxq6crbq3qchs8z/part/1/page/2. Läst 23 augusti 2015.
- ↑ ”Jag är Champignol!”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12671&pos=233. Läst 18 oktober 2025.
- ↑ ”Senator Anderson”. Musik- och Teaterverket. https://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=P12672&pos=234. Läst 19 oktober 2025.
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 2. 5 september 1895. http://tidningar.kb.se/8224221/1895-09-05/edition/0/part/1/page/2/. Läst 15 november 2015.
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens nyheter: s. 3. 4 februari 1896. https://arkivet.dn.se/tidning/1896-02-04/9457A/3. Läst 24 februari 2019.
- ↑ ”Kärlek och exercis”. KulturNav. https://kulturnav.org/efb54fc4-c3be-4837-a8c9-a7b89df1cf0c. Läst 10 december 2025.
- ↑ Teaterkrönika 1901 i Ord och Bild: illustrerad månadsskrift (1901) s. 390
- ↑ ”Underprefekten (1900)”. KulturNav. https://kulturnav.org/e78e8127-e745-4f44-8f65-3f2fa1b143a8. Läst 12 december 2025.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 mars 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-03-28/12910A/3. Läst 7 augusti 2015.
- ↑ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 1 februari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-02-01/13212a/3. Läst 5 augusti 2015.
- ↑ ”Spökhotellet (1911) : Djurgårdsteatern, 1911-05-26”. KulturNav. https://kulturnav.org/6ea5cfda-134b-48fe-ab3c-5e7a68a6e1b0. Läst 14 januari 2026.
- ↑ ”Ferdinands giftermål”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF22375&pos=230. Läst 9 juli 2015.
- ↑ G.B. (16 maj 1916). ”'Spökhotellet' på Stora teatern”. Göteborgs Aftonblad: s. 9. https://tidningar.kb.se/xg8jvn483qczd3w/part/1/page/9. Läst 30 januari 2026.
- ↑ Tygård, Britt-Marie (2012). Tollie Zellman: "Damen i rosa". Stockholm: [s.n.]. Libris 13619752. ISBN 978-91-637-1333-0
- ↑ ”Annonsera”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF14361&pos=23. Läst 5 juli 2015.
- ↑ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 10. 9 november 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-11-09/303/10. Läst 14 april 2016.
- ↑ ”Teaterannons”. Dagens Nyheter: s. 16. 8 september 1924. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1924-09-08/245/16. Läst 29 augusti 2015.
- ↑ Bo Bergman (2 maj 1925). ”Albert Ranft på Svenskan, Textorius på Oscars”. Dagens Nyheter: s. 9. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1925-05-02/117/5. Läst 2 juni 2016.
- ↑ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 8. 6 februari 1926. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-06/35/8. Läst 2 augusti 2015.
- ↑ Teateralmanack 1926 i Svenska Dagbladets Årsbok – fjärde årgången, händelserna 1926 (1927) s. 124
- ↑ Bo Bergman (7 februari 1926). ”'De nya herrarna' på Vasateatern”. Dagens Nyheter: s. 11. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1926-02-07/36/11. Läst 2 augusti 2015.
- ↑ Bergman, Hjalmar (1926). Dollar: Komedi i tre akter. Stockholm: Albert Bonniers Förlag. sid. 5. Libris 1335534
- ↑ Bo Bergman (2 januari 1932). ”'Borgmästarinnan' på Folkteatern”. Dagens Nyheter: s. 8. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-01-02/1/8. Läst 27 augusti 2015.
- ↑ ”Teater Musik Film”. Dagens Nyheter: s. 7. 11 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-11/40/7. Läst 3 januari 201.
- ↑ ”Dagmar Ebbesen hemslavinna igen”. Dagens Nyheter: s. 10. 25 februari 1932. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1932-02-25/54/10. Läst 3 januari 201.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Ranft, Albert Adam i Vem är det 1925
- Lindorm, Erik; Lindorm, Per-Erik (1958). Ett folk på marsch: en bokfilm. [2], 1872-1914. Ny svensk historia. Stockholm: Bonnier. sid. 222. Libris 8353
- Albert Ranft i Nationalencyklopedins nätupplaga.
- Rosenquist, Claes: Albert Ranft i Svenskt biografiskt lexikon (1995-1997A)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Fromell, Axel (1929). Stora teatern i Göteborg 1893-1929 : några blad ur dess historia. Göteborg. Libris 8214995. https://runeberg.org/stgbg/
- Nyblom, Teddy (1956). Operetten på Oscars : från Albert Ranft till Anders Sandrew. Stockholm: Fridman. Libris 1834006
- Teater i Sverige utanför huvudstaden. Stockholm: Svensk litteratur. 1948. sid. 144-150. Libris 1430588
- Hoogland, Rikard (2016). "Albert Ranfts roll i svensk teaterhistoria" | Dokumenterat nr. 48. Bulletin från Musik- och teaterbibliotek
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Albert Ranft på Svensk Filmdatabas
- Albert Ranfts arkiv, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
- Albert Ranfts pjässamling, Musik- och teaterbiblioteket (Musikverket)
|