Emanuel af Geijerstam

Från Wikipedia
För läkaren (1868–1928), se Emanuel af Geijerstam (läkare).
Emanuel af Geijerstam
Målning av Emanuel af Geijerstam
FöddEmanuel Geijer
10 oktober 1730[1]
Norra Råda församling[1], Sverige
Död24 september 1788[1] (57 år)
Filipstads församling[1], Sverige
Medborgare iSverige
Utbildad vidUppsala universitet
SysselsättningPolitiker
MakaSara Helena Piscator
(g. 1753–1788)
FöräldrarBengt Gustaf Geijer[1]
SläktingarBengt Gustaf Geijer (syskon)
Salomon Gottschalk Geijer (syskon)
Johan Eberhard Geijer (syskon)
Redigera Wikidata

Emanuel af Geijerstam ([ɑːv ˈjɛ̂jːɛˌʂʈam]] ( lyssna)), född 10 oktober 1730 på Uddeholm i Norra Råda socken, död 24 september 1788 på Alkvetterns herrgård i Bjurtjärns socken (omkom vid ett svårt fall i Filipstad), var en svensk disponent, brukspatron och riksdagsledamot. Han var disponent för Uddeholmsbolaget och stamfar för adelsätten af Geijerstam.

Uppväxt[redigera | redigera wikitext]

Emanuel af Geijerstam, ursprungligen av släkten Geijer, var son till brukspatron Bengt Gustaf Geijer den äldre (1682–1746) och Lovisa Sophia Tranæa (1696–1750), dotter till assessor Johan Gottschalksson Tranæus, samt bror till Bengt Gustaf, Johan Eberhard och Salomon Gottschalk Geijer. Han växte upp i nordöstra Värmland, i en familj med industritraditioner; undervisades i hemmet av en informator och skrevs in vid Uppsala universitet 1749.[2][3] Han studerade i Falun och Avesta men också på andra platser.[2]

Karriär[redigera | redigera wikitext]

af Geijerstam blev auskultant i bergskollegium 1750,[2] därefter bruksägare och bergsråd samt chef för Uddeholms bolag 1753–1767[4] i Norra Råda, gjorde Gustav III sällskap sommaren 1772 på Loka brunn, blev tilldelad Vasaorden, och adlad av honom den 3 augusti 1773 med namnet af Geijerstam, "till Alkvättern och Lanfors".[5][2]

af Geijerstam köpte Alkvetterns säteri 1768,[2] och fick titlarna överdirektör och bergsråd 1779,[6] deltog vid riksdagen 1778–1779 och företrädde där ridderskapet och adeln.[7]

Privatliv[redigera | redigera wikitext]

Alkvetterns herrgård som Emanuel af Geijerstam var ägare till.[8]

Emanuel af Geijerstam gifte sig 1753 med Sara Helena Piscator[9] (1734–1798), dotter till prosten Bengt Piscator och Magdalena Norin. Han blev stamfader för ätten med namnet af Geijerstam[10] men också för ätten von Geijer som utgår från hans sonson Carl Emanuel.[11]

af Geijerstam omkom 1788 vid ett svårt fall i Filipstad, men var vid tiden för sitt frånfälle bosatt på Alkvetterns herrgård i Bjurtjärns socken, där han var brukspatron.[12]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c d e] Emanuel Geijerstam, af, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e] Andersson, Ingvar. ”Emanuel Geijerstam, af”. Svenskt Biografiskt Lexikon. Riksarkivet. https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=12986. Läst 17 april 2023. 
  3. ^ Meddelanden från Svenska riksarkivet: Ny följd II.. P.A. Norstedt & söner. 1909. https://books.google.com/books?id=GMdJAQAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Emanuel+af+Geijerstam+1730&q=Emanuel+af+Geijerstam+1730&hl=en. Läst 30 november 2023 
  4. ^ Björk, Ragnar (2009). Svenska historiker: från medeltid till våra dagar. Norstedts. ISBN 978-91-1-302374-8. https://books.google.com/books?id=QvgnAQAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Emanuel+af+Geijerstam+1730&q=Emanuel+af+Geijerstam+1730&hl=en. Läst 30 november 2023 
  5. ^ Miranda, Francisco de (1950). Miranda i Sverige och Norge 1787: general Francisco de Mirandas dagbok från hans resa september-december 1787. Nordiska museet. https://books.google.com/books?id=bqLrAAAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Emanuel+af+Geijerstam+bjurtj%C3%A4rn&q=Emanuel+af+Geijerstam+bjurtj%C3%A4rn&hl=sv. Läst 18 april 2023 
  6. ^ ”Måndagen, den 22 Februarii, år 1779”. Posttidningar (15). 22 februari 1779. https://tidningar.kb.se/2979645/1779-02-22/edition/145134/part/1/page/2/?q=%22Emanuel%20af%20Geijerstam%22&from=1779-01-01&to=1779-12-31. Läst 4 november 2023 (via Svenska dagstidningar). 
  7. ^ Prästeståndets riksdagsprotokoll, på Riksgäldskontorets uppdrag. Almqvist & Wiksells. 1990. sid. 278. https://books.google.com/books?id=8k8RAQAAMAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=Emanuel+af+Geijerstam+1788&q=Emanuel+af+Geijerstam+1788&hl=en. Läst 4 december 2023 
  8. ^ ”Bärsta runt 1800”. www.nerking.se. http://www.nerking.se/UP-hemsida/Barsta.htm. Läst 17 april 2023. 
  9. ^ Biografiskt lexikon öfver namnkunnige svenske män: Femte bandet [F - G]. Beijer. 1875. https://books.google.com/books?id=mdzGRdZbbXAC&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA133&dq=Emanuel+af+Geijerstam+1730&hl=en. Läst 30 november 2023 
  10. ^ ”af Geijerstam”. www.ne.se. Nationalencyklopedin. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/af-geijerstam. Läst 18 april 2023. 
  11. ^ Svenska släktkalendern: part 1. Dalcassian Publishing Company. 1912. https://books.google.com/books?id=VcrKDwAAQBAJ&newbks=0&printsec=frontcover&pg=PA419&dq=Emanuel+af+Geijerstam+1730&hl=en. Läst 30 november 2023 
  12. ^ Personhistorisk tidskrift. 1960. sid. 32. https://books.google.com/books?id=o-I8AQAAIAAJ&newbks=0&printsec=frontcover&dq=emanuel+af+geijerstam+alkvettern+1730&q=emanuel+af+geijerstam+alkvettern+1730&hl=sv. Läst 18 april 2023 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Elgenstierna Gustaf, red (2002). Riddarhusets stamtavlor (Version 3.0). Stockholm: Riddarhusdirektionen. Libris 8846085 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Emanuel_af_Geijerstam&oldid=54189171”