Filipstad

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Filipstad (olika betydelser).
Koordinater: 59°43′N 14°10′Ö / 59.717°N 14.167°Ö / 59.717; 14.167
Filipstad
Tätort
Centralort
Museet Kvarnen, med Ferlinmuseet
Museet Kvarnen, med Ferlinmuseet
Land  Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Filipstads kommun
Församling Filipstads församling
Koordinater 59°43′N 14°10′Ö / 59.717°N 14.167°Ö / 59.717; 14.167
Area 650,78 hektar
Folkmängd 6 022 (2010)[1]
Befolkningstäthet 9,25 inv./hektar
Grundad 1611
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5660
GeoNames 2715081
Filipstads läge i Värmlands län
Red pog.svg
Filipstads läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Filipstad
Drottninggatan i Filipstad. Bilden är tagen 1943.

Filipstad är en tätort i östra Värmland. Den är centralort i Filipstads kommun, Värmlands län.

Filipstad ligger i en dalgång mellan sjöarna Lersjön och Daglösen. Mellan dessa rinner Skillerälven, som slingrar sig genom centrum, och förbi Nils Ferlin-statyn vid Stora torget.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Filipstad fick sina stadsprivilegier 6 april 1611 och är i och med det Värmlands tredje äldsta stad, endast Karlstad och Kristinehamn är äldre. Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Ända sedan 1300-talet finns tradition inom järn och gruvhantering, vilket är anledningen till att området befolkades. I området fanns stora naturrikedomar och när gruvindustrin fick ett uppsving på 1700-talet växte Filipstad fram. År 1694 förlorades stadsprivilegierna efter en brand och dessa fick man inte tillbaka förrän år 1835. 1720–1835 var Filipstad köping.[2] Stadens högste domare kallades justitiarie (ämbetet justitiariat) och domstolen stadsrätt, men 1836 ändrades detta till borgmästare, magistrat respektive rådhusrätt.[3] Efter det växte staden i rask takt bland annat tack vare att flera företag och institutioner växte fram.

Lasarettet grundades redan 1773, och så tidigt som 1887 fick staden ett elektricitetsverk och 1896 vattenledning. Förutom folksskola fick staden även en samrealskola, som 1912 erhöll en ny byggnad. Redan 1830 grundades Filipstads Bergsskola genom anslag från Jernkontoret och staten, en skola som finns kvar än idag. 1926 byggdes ett ålderdomshem, och Kalhytter herrgård utanför staden inköpes 1923 till barnhem. Ett stadsbibliotek inrymdes 1924 i det nyppförda församlingshemmet.[2]

År 1904 är ett viktigt årtal i Filipstads historia. Då startades nämligen ett bageri, som senare fick namnet Wasabröd och som är världens största knäckebrödsfabrik. Fabriken har alltid haft och har än i dag en stor betydelse för staden, då den är Filipstads största arbetsgivare. Många menar att Wasas betydelse har varit för stor, vilket lett till att man inte satsat på näringslivet i övrigt. OLW, som är en jätte inom snacksbranschen, är också ett storföretag beläget i Filipstad sedan år 1968.

Oxhälja är en marknad med anor från 1600-talet och går av stapeln den första helgen i september varje år. Varje år besöker uppemot 150 000 människor Oxhälja.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Filipstads stad bildades 1611 genom en utbrytning ur Färnebo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1971 uppgick Filipstads stad i Filipstads kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[4]

Filipstad har hört och hör till Filipstads församling.[5]

Orten ingick till 1945 i domkretsen för Filipstads rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Östersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Filipstad i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[6]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Filipstad 1960–2010[7]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
7 258
1965
  
7 362
1970
  
7 420
1975
  
7 835
1980
  
7 620
1990
  
7 098 638
1995
  
6 951 650
2000
  
6 307 650
2005
  
6 177 654
2010
  
6 022 651

Kända personer från Filipstad[redigera | redigera wikitext]

K G Bejemarks staty över Nils Ferlin på Stora Torget

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  3. ^ Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 (1839), sid. 506.
  4. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  5. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 
  8. ^ [a b c d e f g h] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]