Filipstad

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
För andra betydelser, se Filipstad (olika betydelser).
Filipstad
Tätort
Centralort
Museet Kvarnen, med Ferlinmuseet
Museet Kvarnen, med Ferlinmuseet
Land Sverige Sverige
Landskap Värmland
Län Värmlands län
Kommun Filipstads kommun
Distrikt Filipstads distrikt
Koordinater 59°41′49″N 14°9′34″Ö / 59.69694°N 14.15944°Ö / 59.69694; 14.15944
Area
 - tätort 599 hektar (2018)[4]
 - kommun 1 711,7 km² (2019)[1]
Folkmängd
 - tätort 6 248 (2020)[3]
 - kommun 10 440 (2021)[2]
Befolkningstäthet
 - tätort 10,431 inv./hektar
 - kommun 6 inv./km²
Grundad 1611
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5660[5]
GeoNames 2715081
Ortens läge i Värmlands län
Red pog.svg
Ortens läge i Värmlands län
Wikimedia Commons: Filipstad
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata
Drottninggatan i Filipstad. Bilden är tagen 1943.

Filipstad är en tätort i Filipstads distrikt i östra Värmland. Den är centralort i Filipstads kommun, Värmlands län.

Filipstad ligger i en dalgång mellan sjöarna Lersjön och Daglösen. Mellan dessa rinner Skillerälven, som slingrar sig genom centrum, och förbi Nils Ferlin-statyn vid Stora torget.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Filipstad fick sina stadsprivilegier 6 april 1611 och är i och med det Värmlands tredje äldsta stad, endast Karlstad och Kristinehamn är äldre. Staden är uppkallad efter prins Karl Filip som var son till Karl IX och bror till Gustav II Adolf. Ända sedan 1300-talet finns tradition inom järn och gruvhantering, vilket är anledningen till att området befolkades. I området fanns stora naturrikedomar och när gruvindustrin fick ett uppsving på 1700-talet växte Filipstad fram. År 1694 förlorades stadsprivilegierna efter en brand och dessa fick man inte tillbaka förrän år 1835. 1720–1835 var Filipstad köping.[6] Stadens högste domare kallades justitiarie (ämbetet justitiariat) och domstolen stadsrätt, men 1836 ändrades detta till borgmästare, magistrat respektive rådhusrätt.[7] Efter det växte staden i rask takt bland annat tack vare att flera företag och institutioner växte fram.

Lasarettet grundades redan 1773, och så tidigt som 1887 fick staden ett elektricitetsverk och 1896 vattenledning. Förutom folkskola fanns ett läroverk, från 1956 benämnd Filipstads högre allmänna läroverk, som 1912 erhöll en ny byggnad. Redan 1830 grundades Filipstads Bergsskola genom anslag från Jernkontoret och staten, en skola som finns kvar än idag. 1926 byggdes ett ålderdomshem, och Kalhytter herrgård utanför staden inköpes 1923 till barnhem. Ett stadsbibliotek inrymdes 1924 i det nyuppförda församlingshemmet.[6]

Staden var känd som en kur- och brunnsort under senare delen av 1800-talet genom Kalhytte Brunn, som fortfarande finns kvar än idag och som inte fryser igen på vintern.[8]

År 1904 är ett viktigt årtal i Filipstads historia. Då startades nämligen ett bageri, som senare fick namnet Wasabröd och som är världens största knäckebrödsfabrik. Fabriken har alltid haft och har än i dag en stor betydelse för staden, då den är Filipstads största arbetsgivare. Många menar att Wasas betydelse har varit för stor, vilket lett till att man inte satsat på näringslivet i övrigt. OLW, som är en jätte inom snacksbranschen, är också ett storföretag beläget i Filipstad sedan år 1968.

Oxhälja är en marknad med anor från 1600-talet och går av stapeln den första helgen i september varje år. Varje år besöker uppemot 150 000 människor Oxhälja.

Administrativa tillhörigheter[redigera | redigera wikitext]

Filipstads stad bildades 1611 genom en utbrytning ur Färnebo socken och ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1971 uppgick Filipstads stad i Filipstads kommun och orten är sedan dess centralort i kommunen.[9]

Filipstad har hört och hör till Filipstads församling.[10]

Orten ingick till 1945 i domkretsen för Filipstads rådhusrätt, för att därefter till 1971 ingå i Östersysslets tingslag. Från 1971 till 2005 ingick Filipstad i Kristinehamns domsaga för att från 2005 ingå i Värmlands domsaga.[11]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Filipstad 1960–2018[12]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
7 258
1965
  
7 362
1970
  
7 420
1975
  
7 835
1980
  
7 620
1990
  
7 098 638
1995
  
6 951 650
2000
  
6 307 650
2005
  
6 177 654
2010
  
6 022 651
2015
  
6 119 592
2020
  
6 248 599

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bankväsende[redigera | redigera wikitext]

Filipstads sparbank grundades 1825. Den uppgick 1976 i Länssparbanken Värmland, som senare blev en del av Swedbank.

Wermlands enskilda bank hade ett kontor i Filipstad från dess grundande 1833. Kristinehamns enskilda bank hade också ett kontor i Filipstad från dess start 1866.[13] År 1902 grundades Filipstads bank.[14] År 1914 övertogs denna bank av Sydsvenska kreditaktiebolaget. År 1936 överlät dåvarande Skånska banken kontoret till Svenska Handelsbanken.[15]

Nordea stängde kontoret i Filipstad hösten 2016.[16] Den 30 juni 2017 stängde även Swedbank.[17] Hösten 2021 stängde även Handelsbanken, som hade Filipstads sista bankkontor.[18]

Kända personer från Filipstad[redigera | redigera wikitext]

Karl Göte Bejemarks staty över Nils Ferlin på Stora Torget.
Minnessten över Nils och John Ericsson i Filipstad.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2019, Statistiska centralbyrån, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2021 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2021, Statistiska centralbyrån, 9 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 23 mars 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ Statistiska tätorter 2018 – befolkning, landareal, befolkningstäthet, Statistiska centralbyrån, 24 oktober 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 24 november 2013.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  7. ^ Öfversigt af de förnämsta åtgärder inom förvaltningens alla grenar, ifrån år 1809 till och med 1838 (1839), sid. 506.
  8. ^ ”Filipstads Gille”. www.filipstadsgille.se. http://www.filipstadsgille.se/album/77. Läst 26 januari 2016. 
  9. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  10. ^ ”Förteckning (Sveriges församlingar genom tiderna)”. Skatteverket. 1989. http://www.skatteverket.se/privat/folkbokforing/omfolkbokforing/folkbokforingigaridag/sverigesforsamlingargenomtiderna/forteckning.4.18e1b10334ebe8bc80003999.html. Läst 17 december 2013. 
  11. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Kristinehamns tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  12. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2020”. Statistiska centralbyrån. Arkiverad från originalet den 13 juni 2017. https://web.archive.org/web/20170613011648/http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  13. ^ 1871-1875 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 4. Åren 1871-1875. Värmlands län, s. 28
  14. ^ 1901-1905 Värmlands län - BISOS H. Kungl. Maj:ts befallningshavandes femårsberättelser. Ny följd. 10. Åren 1901-1905. Värmlands län, s. 59
  15. ^ Kontorsbyten mellan bankerna, Svenska Dagbladet, 28 december 1935
  16. ^ Nordea stänger Filipstadskontoret, Värmlands Folkblad, 13 juni 2016
  17. ^ Här stänger banken sina kontor, Nya Wermlands-Tidningen, 5 april 2017
  18. ^ Handelsbanken stänger sitt kontor, Filipstads Tidning, 28 april 2021
  19. ^ [a b c d e f g h i] Enligt personartikeln

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]