Hoppa till innehållet

Erik Göran Adelswärd

Från Wikipedia
Erik Göran Adelswärd
FöddErik Göran Adelswärd[1]
21 januari 1751[2][3][1]
Västra Husby församling[4][1], Sverige
Död15 februari 1810[2][1] (59 år)
Stockholm[3][1]
Medborgare iSverige
SysselsättningPolitiker[2], militär[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1786–1809)[2]
MakaEva Helena von Fersen
(g. 1774–1807)[1]
BarnJohan Carl Adelswärd (f. 1776)
Erik Reinhold Adelswärd (f. 1778)[5][3]
Fredrik August Adelswärd (f. 1779)
Göran Axel Adelswärd (f. 1781)
FöräldrarJohan Adelswärd[2][3][1]
Catharina Funck[6][1]
Utmärkelser
Riddare av Svärdsorden (1767)[1]
Kommendör av Vasaorden (1794)[1]
Heraldiskt vapen
Redigera Wikidata

Erik Göran Adelswärd, född 21 januari 1751 i Västra Husby församling, Östergötlands län,[7] död 15 februari 1810 i Stockholm (folkbokförd i Åtvids församling, Östergötlands län),[8] var en svensk friherre, militär, godsägare och politiker.

Erik Göran Adelswärd föddes 1751Korssäter i Västra Husby socken. Han var son till landshövdingen, friherre Johan Adelswärd och Catharina Funck. Adelswärd blev 24 december 1763 sekundkorpral i Östgtöa kavalleriregemente, 15 november 1766 rustmästare vid Livgardet och 11 augusti 1767 fänrik vid Livgardet. Han utnämndes 21 juni 1767 till riddare av Svärdsorden och blev 13 september 1772 kapten i armén. Adelsäwrd blev 21 juni 1773 löjtnant vid Livgardet, 21 april 1774 löjtnant vid Livkompaniet, 8 maj 1774 korpral vid Livdrabantkåren och 23 april 1777 kvartermästare vid Livdrabantkåren. Han tog 4 december 1784 avsked med överstes namn och utnämndes 25 november 1794 till kommendör av Vasaorden. Adelswärd avled 1810 i Stockholm.[9]

Troligen som en belöning för sin medverkan vid Gustav III:s statskupp. Adelswärd deltog vid alla riksdagarna 1786–1809. Åren 1786–1800 tillhörde han adelsoppositionen som kämpade för att begränsa kungamakten, men i samband med revolutionen 1809 tillhörde han det gustavianska partiet och arbetade för att bevara adelns privilegier.

Han var innehavare av baroniet Adelswärd och Adelsnäs, men köpte därtill 1792 även godset Söderö.

Adelswärd gifte sig första gången 24 juli 1774 i Stockholm med grevinnan Eva Helena von Fersen (1759–1807), dotter till överhovjägmästaren, greve Carl Reinhold von Fersen och friherrinnan Charlotta Fredrika Sparre. De fick tillsammans barnen kabinettskammarherre Johan Carl Adelswärd (1776–1852), Erik Reinhold Adelswärd (1778–1840), hovmarskalken Fredrik August Adelswärd (1779–1814), Catharina Charlotta Ulrika Adelswärd (1780–1829) som var gift med majoren, friherre Fredrik Hierta, hovmarskalken Göran Axel Adelswärd (1781–1842), hovmarskalken Alexander Gustaf Adelswärd (1783–1855), löjtnanten Adolf Gabriel Adelswärd (1786–1808) och Eva Sofia Adelswärd (1787–1855) som var gift med överstekammarjunkaren, greve Carl Adolf Ludvig Stackelberg.[9]

Adelswärd gifte sig andra gången 2 oktober 1808 på Malma i Ludgo socken med grevinnan Eva Beata Lovisa Stackelberg (1770–1839), dotter av översten, greve Adolf Fredrik Stackelberg och Charlotta Lovisa De Geer. Efter Adelswärds död gifte Stackelberg om sig med generalmajoren, greve Ulrik Gyldenstolpe.[9]


  1. ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Elgenstierna, Den introducerade svenska adelns ättartavlor, vol. 1, Norstedts Förlagsgrupp, 1925, s. 14, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f] Eric Göran Adelswärd, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5531, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b c d] Gabriel Anrep, Svenska adelns ättar-taflor, Norstedts förlag, 1858, s. 8, läs online, läst: 9 maj 2019, ”Tab. 2. Eric Göran - son af Johan Adelsvärd, Baron Adel- svärd,”.[källa från Wikidata]
  4. ^ Västra Husby kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00447/C/3 a (1743-1830), bildid: C0019271_00043, sida 71, läs online, läst: 9 maj 2019, ”21 Januari...Johan Adelswärds....Catharina Funcks...Eric Göran”.[källa från Wikidata]
  5. ^ Eric Reinhold Adelswärd, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 5532, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ Leo van de Pas, Genealogics, 2003, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
  7. ^ Västra Husby församlings födelse- och dopbok 1743–1830, s. 72
  8. ^ Åtvids församlings husförhörslängd 1806–1811, s. 290
  9. ^ [a b c] Elgenstierna Gustaf, red (1925). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 1 Abrahamsson-Celsing. Stockholm: Norstedt. sid. 14. Libris 10076137. https://runeberg.org/elgenst/1/0036.html 

Vidare läsning

[redigera | redigera wikitext]