Erik Lönnroth

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Erik Lönnroth utövade både genom sin rent vetenskapliga gärning och genom sin verksamhet som universitets- och forskningspolitiker ett stort inflytande på svensk kulturpolitik under mer än ett halvt sekel. Foto från 1962.
Erik Lönnroths grav på Östra kyrkogården i Göteborg.

Nils Erik Magnus Lönnroth, född 1 augusti 1910 i Göteborg, död 10 mars 2002 i Göteborg, var en svensk historiker och ledamot av Svenska Akademien från 1962 (stol nummer 10).[1]

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Erik Lönnroth var en av de mest betydelsefulla svenska historikerna under 1900-talet.[2]

Lönnroth tog studentexamen vid Högre latinläroverket i Göteborg 1928 och blev inskriven vid Göteborgs högskola på hösten 1928.[3] Han disputerade vid Göteborgs högskola 1934 och var professor vid Uppsala universitet 1942–53 samt vid Göteborgs universitet 1953–77.[3] Bland hans offentliga uppdrag kan nämnas att han 1947 blev utsedd av regeringen att ingå i Sveriges Radios styrelse, där han 1967 efterträddes av Lars Gyllensten, och att han deltog som sakkunnig i flera statliga kommissioner.[4] Han var en av de Aderton i Svenska Akademien, ledamot av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien, Kungliga Vetenskapsakademien, Kungl. Samfundet för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, Kungl. Vetenskaps- och Vitterhets-Samhället i Göteborg, Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala, och Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund.[3][4][2]

Han är begravd på Östra kyrkogården i Göteborg.[5]

Familj[redigera | redigera wikitext]

Erik Lönnroth var son till Magnus Lönnroth, distriktssekreterare vid Statens Järnvägar (SJ) i Göteborg, och Gerda Lönnroth, född Kjellberg.[6] Han var gift första gången 1934–1949 med Ebba Lönnroth, ogift Lagercrantz (1908–1980), som var dotter till bankdirektören Carl Lagercrantz. De fick barnen Lars Lönnroth, Johan Lönnroth, Ivar Lönnroth (född 1940), medicine doktor och docent, samt Louise Lönnroth (född 1945) som 1998–2011 var landsarkivarie (chef) vid Landsarkivet i Göteborg. Erik Lönnroth var andra gången gift från 1949 till sin död med Lisa Lönnroth, ogift Hybinette (1913–2013) som tidigare hade varit gift med konstnären Stig Åsberg.[6][7] De fick tillsammans sonen Peter Lönnroth (född 1951), medicine doktor och docent.

Bibliografi (urval)[redigera | redigera wikitext]

  • Sverige och Kalmarunionen: 1397–1457 (doktorsavhandling 1934, nyutgåva 1969)
  • Statsmakt och statsfinans i det medeltida Sverige (1940, nyutgåva 1984)
  • En annan uppfattning: Essayer (1949)
  • Den stora rollen: Kung Gustaf III spelad av honom själv (1986)

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Erik Lönnroth i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 23 november 2015.
  2. ^ [a b] Torstendahl, Rolf (2002). ”Erik Lönnroth ( 1910 – 2002 )”. Historisk tidskrift (Svenska historiska föreningen) 122 (4). http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2002-4/pdf/HT_2002-4_586-601_torstendahl.pdf. Läst 23 november 2015. 
  3. ^ [a b c] Wolke, Lars Ericson (7 februari 2008). ”Erik Lönnroth – Orädd byråkrat tänkte tvärtom”. Populär Historia. http://www.popularhistoria.se/artiklar/erik-lonnroth-oradd-byrakrat-tankte-tvartom/. Läst 23 november 2015. 
  4. ^ [a b] Larsson, Simon (2003). ”Från ung rabulist till humanioras starke man”. Historisk tidskrift (Svenska historiska föreningen) 133 (2). http://www.historisktidskrift.se/fulltext/2013-2/pdf/HT_2013_2_145-173_larsson.pdf. Läst 23 november 2015. 
  5. ^ ”Lönnroth, Nils Erik Magnus”. Svenskagravar.se. http://www.svenskagravar.se/index.php/visa_gravsatt/?ID=80000632&LOPNR=2107&DODS_DATUM=20020310&DISTRIKT=GOT100&KGARD=11&GRAV_NR_SELTYPE=E&ORDER_BY=fornamn&ORDER_DIRECTION=asc. Läst 23 november 2015. 
  6. ^ [a b] Vem är det 1993. Norstedts. sid. 734. http://runeberg.org/vemardet/1993/0734.html 
  7. ^ Lönnroth, Lars (23 februari 2013). ”Lisa Lönnroth”. Dagens Nyheter. http://www.dn.se/arkiv/kultur/lisa-lonnroth. Läst 31 januari 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

  • Göteborgs nation i Uppsala V.T. 1936–V.T. 1942 : Matrikel, Mauritz Bäärnhielm & Lars Svensson, Almqvist & Wiksell Boktryckeri, Uppsala 1943 s. 27
  • Sveriges dödbok 1901–2009. DVD-ROM. Sveriges Släktforskarförbund, 2010

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Axel Brusewitz
Inspektor för Uplands nation
1946-1953
Efterträdare:
Folke Knutsson
Företrädare:
Fredrik Böök
Svenska Akademien,
Stol nr 10

1962–2002
Efterträdare:
Peter Englund