Ernst Toller

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Ernst Toller 1923.

Ernst Toller, född 1 december 1893 i Samotschin (polska: Szamocin), Provinsen Posen, död 22 maj 1939 i New York, USA, var en tysk-judisk författare, politiker och revolutionär.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ernst Toller inspärrad på fästningen Niederschönfeld.

Toller var tidvis ordförande för Tysklands oberoende socialdemokratiska parti i Bayern och en förkämpe för den kortlivade bayerska rådsrepubliken. Efter att republiken hade slagits ned i maj 1919 dömdes Toller av avtjäna fem år på fästning, och undgick därmed med knapp nöd att dömas till döden. Redan under fängelsetiden och även senare kom han med sina dramer att bli en av de mest tongivande representanterna för den litterära expressionismen i Weimarrepubliken.

Toller emigrerade 1932 till Schweiz. Efter det nazistiska maktövertagandet i Tyskland 1933 fråntogs han, på grund av sitt judiska ursprung och sin politiska uppfattning, sitt tyska medborgarskap. Hans böcker fanns med på den lista som nazisterna upprättade 1933 över böcker som ansågs vara "otyska" och skulle brännas. Toller uppehöll sig i flera olika länder, men kom 1937 till USA. Som pacifist och politisk moralist blev Toller blev allt mer resignerad vid betraktandet av fascismens framgångar, något han redan på 1920-talet varnat för. Till följd av detta blev han svårt deprimerad och begick självmord 1939.

Till Tollers mest kända verk räknas skådespelen Masse Mensch och Hinkemann, liksom den självbiografiska berättelsen Eine Jugend in Deutschland (svensk översättning: 'Ungdom i Tyskland', 1981). Han var också en framstående lyriker, där främst diktcykeln Das Schwalbenbuch brukar nämnas.

Hoppla vi lever![redigera | redigera wikitext]

Hoppla vi lever! Alf Sjöberg och Anna Lindahl i huvudrollerna, Dramaten 1928.

Den starkt expressionistiska pjäsen Hoppla vi lever! behandlar upproret i Bayern 1919. Dramat hade premiär i Berlin 1927 i Erwin Piscators regi, och sattes upp på Dramaten året därpå i regi av Per Lindberg och med Alf Sjöberg och Anna Lindahl i huvudrollerna. Samma år sattes stycket även upp i Göteborg i regi av Knut Ström och med Sven Miliander och Göta Hoving i huvudrollerna. Pjäsen har spelats flera gånger därefter, bland annat på Stockholms stadsteater 1980 i regi av Fred Hjelm.[1]

Bibliografi (svenska översättningar)[redigera | redigera wikitext]

  • Hoppla vi lever / översättning: Carl Torell, bearbetning: Fred Hjelm, Carl Torell, sångtexter: Carl Torell. Stockholm: Stockholms stadsteater. 1980. Libris 12163962 
  • Tvärs över två kontinenter / övers. från tyskan av Aleph Cederberg. Stockholm: Chelius. 1931. Libris 1364531 
  • Ungdom i Tyskland / övers. av Karin Löfdahl ; efterskrift och förklarande noter av Thomas von Vegesack. Norstedts klassiker, 99-0131181-0. Stockholm: Norstedt. 1981. Libris 7153285. ISBN 91-1-811062-2 

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Myggans nöjeslexikon : ett uppslagsverk om underhållning. 8, Hagen-Högl. Höganäs: Bra böcker. 1991. sid. 216. Libris 7665086. ISBN 91-7752-266-4 
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Distl, Dieter (1993). Ernst Toller : eine politische Biographie. Edition Descartes, 99-2102358-6. Schrobenhausen: Bickel. Libris 6982360. ISBN 3-922803-77-6 
  • Dove, Richard (1990). He was a German : a biography of Ernst Toller. London: Libris. Libris 6855243. ISBN 1-870352-85-8 
  • Fried, Leon (1928). Ernst Toller : det tyska proletariatets diktare. Oslo. Libris 1927790 
  • Rothstein, Sigurd (2000). ”Der letzte Besuch in Schweden : Ernst Toller und seine spanische Hilfsaktion”. Text im Kontext / Elisabeth Wåghäll Nivre, Evald Johansson och Bärbel Westphal (red.) (Växjö : Växjö Univ. Press, 2000): sid. 100-109.  Libris 3266460