FK Spartak Moskva

	FK Spartak Moskva
Grundinformation
Grundad	18 april 1922
Fullständigt namn	OAO FK Spartak Moskva
Smeknamn	Narodnaya komanda (Folkets lag), Krasno-Belye (Röd-vita), Myaso (Köttet), Svinyi (Svinen)
Serie	Premjer-Liga
Ort	Moskva
Hemmaarena	Otkrytie Arena, Moskva; (kapacitet: 45 360)
Nyckelpersoner
Ägare	Vahid Ələkbərov; Leonid Fedun
Ordförande	Tomas Zorn
Tränare	Domenico Tedesco
Matchställ

Spartak Moskva (ryska: Спартак Москва, fullständigt namn: Name russisch ОАО Футбольный клуб Спартак-Москва, OAO Futbolni klub Spartak-Moskva) är den ryska sportklubben Spartak Moskvas fotbollssektion. Sektionen bildades 1922. Hemmamatcherna spelas på Luzjnikistadion, som har en publikkapacitet på 84 745 åskådare. Här spelar bland annat Kalmars före detta "brasse" Ari da Silva Ferreira. Fotbollsklubben ägs av oligarken Leonid Fedun.^[1]

Spartak Moskva har vunnit 12 sovjetmästerskap, nio ryska mästerskap och tre ryska cupmästerskap.

Historia[redigera | redigera wikitext]

FK Spartak Moskvas historia går tillbaka till MKC som bildades 1921 och senare tog namnet Krasnaya Presnya. Grundare var Ivan Artemev och i fotbollssektionen blev Nikolaj Starostin aktiv. Klubben växte och byggde en stadion. 1926 omorganiserades fotbollen i Sovjetunionen och klubben blev nu sponsrad av fackförbundet för livsmedelsarbetare. Därför har laget smeknamnet köttet (ryska mjaso). Än idag lyder en av de populäraste hejaramsorna så här: ”Vilka är vi? – Köttet!”, ryska: ”Kto my? – Mjaso!”.

Nikolaj Starostin kom i nära kontakt med Aleksander Kosarev som var sekreterare i Komsomol som hade ett stort inflytande inom sporten. När Promkooperatsiia bildades anställde Kosarev Starostin och dennes bröder för att skapa ett slagkraftigt lag. 1935 togs namnet Spartak efter Spartacus.

Sovjetiska mästare[redigera | redigera wikitext]

Tjecken Antonin Fivebr blev den första huvudtränare i klubben. 1936 startades det sovjetiska mästerskapet med Spartaks ärkerival FK Dynamo Moskva som segrare. Spartak vann nästkommande år.

Under Stalins utrensningar drabbade det även Spartak. Nikolaj Starostin och hans bröder deporterades och återvände först 1954 under Nikita Chrustjovs avstalinisering. Nikolaj Starostin återtog då ledningen över Spartak.

Efter andra världskriget hade klubben till en början svårt att hänga med och under en period dominerades ligan av Dynamo Moskva och TsDKA. 1952 blev Spartak återigen mästare och kunde ta tillbaka till positionen som en av de ledande klubbarna. 1956 utgjordes Sovjetunionens OS-guldlag till stora delar av Spartak-spelare. Lagkaptenen Igor Netto var även lagkapten i landslaget.

1969 tog man återigen hem ligan.

1976 åkte man ur förstadivisionen men kom tillbaka efter ett år. 1978 tog Konstantin Beskov över som tränare. Beskov kom från ärkerivalen Dynamo Moskva men kom att stanna 10 år som Spartaktränare. 1979 blev man återigen mästare och radade upp andraplaceringar de kommande åren. Under 1980-talet blev Dynamo Kiev lagets stora kontrahent och lagen turades om att ta hem den sovjetiska ligan.

UEFA Lag Ranking 2020[redigera | redigera wikitext]

Rank	Lag	Poäng
81	Milan	19.000
82	Fiorentina	19.000
83	AZ Alkmaar	18.500
84	Spartak Moskva	18.500
85	Wolverhampton Wanderers	17.549
86	Burnley	17.549
87	Everton	17.549

Luzjnikikatastrofen[redigera | redigera wikitext]

Huvudartikel: Luzjnikikatastrofen

20 oktober 1982 skedde en läktarkatastrof under en match i Uefacupen mot Haarlem. Officiellt dog 66 människor i katastrofen.^[2] Senare har ett monument till minne av offren rests utanför stadion.

1989 vann Spartak för sista gången det sovjetiska mästerskapet. Allting avgjordes när Valerij Sjmarov slog in en avgörande frispark mot Dynamo Kiev med bara sekunder kvar av matchen. När Spartak påföljande säsong (1990-1991) var med i mästarcupen gjorde man sitt bästa resultat i europacupsammanhang när man nådde semifinalen efter att ha slagit ut Benfica och Real Madrid. I semifinalen åkte man ut mot Olympique Marseille.

Dominans i ryska ligan[redigera | redigera wikitext]

I den nya ligan i Ryssland blev Spartak det mest dominerade laget under 1990-talet. 1992–2001 vann man ligan alla säsonger utom en. Man spelade återkommande i Champions League. Oleg Romantsev ledde laget och var även förbundskapten för det ryska landslaget under EM 1996 och VM 2002.

Under 2000-talet har klubben inte varit lika framgångsrik och tränare har bytts ut årligen. 12 september 2008 blev Michael Laudrup ny chefstränare men dansken stannade inte ens ett år. Laget har en storsponsor i Lukoil som bidragit till att man tagit sig tillbaka till toppen igen.

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Titlar[redigera | redigera wikitext]

Sovjetisk mästare

Segrare (12): 1936 (höst), 1938, 1939, 1952, 1953, 1956, 1958, 1962, 1969, 1979, 1987, 1989

Rysk mästare

Segrare (10): 1992, 1993, 1994, 1996, 1997, 1998, 1999, 2000, 2001, 2016–17
2-.a (6): 2005, 2006, 2007, 2009, 2011–12

Sovjetisk pokalsegrar

Segrare (10): 1938, 1939, 1946, 1947, 1950, 1958, 1963, 1965, 1971, 1992

Ryska cupen

Segrare (3): 1994, 1998, 2003
2:a (2): 1996, 2006

Ryska supercupen

Segrare (1): 2017

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Spelartrupp[redigera | redigera wikitext]

Senast uppdaterad: 3 mars 2020.^[3]

Nr	Pos	Namn
2	F	Samuel Gigot
6	F	Ayrton
7	MF	Ajaz Gulijev
8	MF	Guus Til
9	MF	Reziuan Mirzov
10	MF	Zelimkhan Bakajev
11	MF	Fernando
14	F	Georgij Dzjikija
17	F	Georgij Tigijev
19	A	Ezequiel Ponce
20	MF	André Schürrle (lån från Borussia Dortmund)
21	F	Malcolm Badu
22	MF	Mikhail Ignatov
23	A	Jordan Larsson

Nr	Pos	Namn
25	MF	Lorenzo Melgarejo
29	F	Ilja Kutepov
32	MV	Artjom Rebrov
33	MF	Alex Král
38	F	Andrej Jesjtsjenko
39	F	Pavel Maslov
47	MF	Roman Zobnin
54	MF	Nail Umjarov
56	F	Ilja Gaponov
57	MV	Aleksandr Selikhov
77	A	Aleksandr Sobolev (lån från Krylja Sovetov Samara)
92	F	Nikolai Rasskazov
98	MV	Aleksandr Maksimenko