Everton FC

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Everton FC
Goodison Park
Grundinformation
Grundad 1878
Fullständigt namn Everton Football Club
Smeknamn The Toffees, The Blues, The People's Club, The School of Science
Serie Premier League
Ort StorbritannienEngland Liverpool, England, Storbritannien
Hemmaarena Goodison Park
(Kapacitet: 40 569)
Nyckelpersoner
Ordförande England Bill Kenwright
VD England Robert Elstone
Tränare Spanien Roberto Martínez
Ass. tränare England Steve Round
Lagkapten England Phil Neville
Matchställ
Kit left arm everton1213h.png
Lagfärger
Lagfärger
Kit right arm everton1213h.png
Lagfärger
Kit shorts blue stripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Hemmaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Bortaställ
Lagfärger
Lagfärger
Lagfärger
Kit shorts white stripes.png
Lagfärger
Lagfärger
Tredjeställ
Meriter
Engelska ligamästare 9 (1890–91, 1914–15, 1927–28, 1931–32, 1938–39, 1962–63, 1969–70, 1984–85, 1986–87)
FA-cupen 5 (1906, 1933, 1966, 1984, 1995)
Community Shield 9 (1928, 1932, 1963, 1970, 1984, 1985, 1986, 1987, 1995)
Cupvinnarcupen 1 (1985)
World Soccer 1 (1985)
Övrigt
Webbplats EvertonFC.com

Everton FC är en fotbollsklubb från Liverpool i England. Klubben bildades 1878, och tio år senare var man med om att bilda engelska ligan. Klubben är en av de fem mest framgångsrika i England och har blivit engelska ligamästare nio gånger samt vunnit FA-cupen fem gånger och Cupvinnarcupen en gång.

Evertons matchdress är blå tröja och vita byxor på hemmaplan och vit tröja och blå byxor på bortaplan.

Evertons största rival är lokalkonkurrenten Liverpool FC, som bildades efter en konflikt gällande hyran av Anfield, Evertons dåvarande hemmaarena. Detta skedde 1892, och sedan dess har Everton spelat sina hemmamatcher på Goodison Park som har en publikkapacitet på 40 569 åskådare.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Everton grundades 1878 som St. Domingo FC för att folk från församlingen i St. Domingo Methodist Church skulle kunna ägna sig åt idrott under vinterhalvåret (under sommaren spelade man cricket). Ett år senare bytte klubben namn till Everton FC efter det omgivande området, eftersom folk som inte tillhörde församlingen ville delta.[1] Klubben var med om att bilda Football League 1888, och de tog sin första ligatitel säsongen 1890/91. Det blev seger i FA-cupen 1906 och ytterligare en ligatitel bärgades 1914/15, men det dröjde till 1927 innan Everton inledde sin första storhetstid. 1925 värvades Dixie Dean, som säsongen 1927/28 sköt klubben till dess tredje ligatitel genom att göra 60 mål på 39 ligamatcher, ett rekord som fortfarande står sig.

Två år senare flyttades Everton ner till division två, men man vann serien och gick upp på första försöket. Under återkomsten till förstadivisionen, säsongen 1931/32, återtog man herraväldet genom att vinna ligan för fjärde gången. Året efter tog klubben sin andra seger i FA-cupen efter finalseger med 3–0 över Manchester City. Framgångseran avslutades säsongen 1938/39, då Everton tog sin femte ligatitel. På grund av andra världskriget ställdes ligaspelet in, och när det återupptogs 1946 hade laget splittrats upp och man var en blek kopia av laget från 1930-talet. Det blev nedflyttning till division två igen säsongen 1950/51 och laget tog sig inte tillbaka förrän 1954, då man slutade på andra plats efter tre säsonger i tvåan. Everton har alltsedan dess spelat i högstadivisionen.

Evertons andra framgångsrika period inleddes när Harry Catterick utsågs till manager 1961. Under hans andra säsong i klubben, 1962/63, vann Everton ligan och 1966 besegrades Sheffield Wednesday med 3–2 i FA-cupfinalen. Två år senare tog sig man återigen till final i FA-cupen, men den här gången blev det förlust mot West Bromwich AlbionWembley. Ett år senare, säsongen 1969/70, tog Everton ytterligare en ligatitel efter att ha slutat nio poäng före tvåan Leeds United. Framgångarna kom dock av sig, och under de följande säsongerna slutade laget på fjortonde, femtonde, sjuttonde och sjunde plats i ligan. Catterick lämnade klubben och Everton lyckades inte vinna några fler titlar under 1970-talet. Visserligan slutade laget på tredje plats säsongen 1977/78 och på fjärde plats året efter, men managern Gordon Lee sade upp sig 1981 efter att Everton halkat efter i tabellen.

Howard Kendall tog över som manager och ledde klubben till sin mest framgångsrika period. På inhemsk mark vann Everton FA-cupen 1984 och två ligatitlar säsongerna 1984/85 och 1986/87. 1985/86 kom man också på andra plats efter lokalkonkurrenten Liverpool, både i ligan och FA-cupen. Det blev även förlust mot Liverpool i ligacupfinalen 1984 och FA-cupfinalen 1989. I Europa tog Everton sin första och enda seger i Cupvinnarcupen 1985. Efter att ha slagit ut University College Dublin, Inter Bratislava och Fortuna Sittard, besegrade man Bayern München med 3–1 i semifinalen, trots underläge i halvtidspausen (en match som röstats fram som den bästa i Evertons historia[2]). I finalen besegrades österrikiska Rapid Wien med samma siffror. Laget hade även vunnit ligan denna säsong och man var nära att ta hem en trippel, men i FA-cupfinalen blev det förlust mot Manchester United.

Efter katastrofen på Heyselstadion blev engelska lag avstängda från europeiskt cupspel, och Everton fick därmed inte chansen att vinna ytterligare titlar i Europa. Laget löstes till stora delar upp i samband med avstängningen. Kendall flyttade till Athletic Bilbao efter ligasegern 1987 och ersattes av dennes assistent Colin Harvey. Everton var med om att bilda FA Premier League 1992, men hade problem att hitta rätt manager. Howard Kendall hade kommit tillbaka 1990, men kunde inte återupprepa de tidigare framgångarna, medan hans efterträdare Mike Walker var den statistiskt sett minst framgångsrike tränaren. När den förre Evertonspelaren Joe Royle tog över 1994, började resultaten bli bättre. Hans första match som ansvarig slutade med en 2–0-seger över Liverpool. Royle höll laget borta från nedflyttningsstrecket och ledde även klubben till seger i FA-cupen efter att ha besegrat Manchester United med 1–0 i finalen. Segern gav laget en plats i Cupvinnarcupen, och därmed fick man spela europeiskt cupspel för första gången sedan Heyselkatastrofen. Under säsongen 1995/96 fortsatte laget att utvecklas, och man klättrade till sjätte plats i tabellen.

Följande säsong, 1996/97, blev inte lika framgångsrik och klubben slutade på femtonde plats. Royle sade upp sig i mars, lagkaptenen Dave Watson tog tillfälligt över som manager och hjälpte klubben till förnyat kontrakt i Premier League. 1997 anställdes Howard Kendall som manager för tredje gången, men han var inte vidare lyckosam. Everton slutade på sjuttonde plats och höll sig kvar i Premier League tack vare bättre målskillnad än Bolton Wanderers. Den förre managern i Glasgow Rangers, Walter Smith, tog över efter Kendall sommaren 1998, men laget slutade på undre halvan i tabellen tre år i rad.

Evertonledningens tålamod med Smith tröt till slut och han fick sparken i mars 2002 med Everton farligt nära nedflyttning. Hans ersättare David Moyes har sedan dess lett klubben till sjunde, sjuttonde, fjärde och elfte plats i ligan. Fjärdeplatsen är Evertons högsta i Premier League. Det var under hans ledning som Wayne Rooney slog igenom innan han såldes till Manchester United för klubbrekordet 23 miljoner pund[3]. Moyes har även värvat de två dyraste spelarna i Evertons historia. I januari 2005 värvade han James Beattie för 6 miljoner pund[4] och sommaren 2006 värvade han Andy Johnson för 8,6 miljoner pund[5].

Matchställ[redigera | redigera wikitext]

Under de första åren spelade Everton i olika färger. Från början spelade man i blåvitrandiga tröjor, men när nya spelare kom till klubben och fortsatte att använda sina gamla lags tröjor uppstod förvirring. Därför beslutades det att tröjorna skulle färgas svarta för att spara på kostnaderna. Resultatet blev dock inte helt lyckat och man lade därför till ett diagonalt band i rött.

När klubben flyttade till Goodison Park 1892 spelade man från början i laxrosa tröjor och blå byxor innan man bytte till rubinröda tröjor och mörkblå byxor. Den kungsblå tröjan med de vita byxorna som används i dag introducerades säsongen 1901/02. I bortamatcher mot lag som också har vita byxor uppträder dock Everton oftast i helblått. Färgen på strumporna har under åren alternerat mellan blått och vitt.

Genom åren har Everton i huvudsak använt två olika färgkombinationer för sitt reservställ. Vissa år har man haft gula tröjor med antingen blå eller gula byxor. Andra år har grå eller vita tröjor använts tillsammans med blå, svarta eller grå byxor.[6]

Hemmaarena[redigera | redigera wikitext]

Everton spelade ursprungligen på en plan i Stanley Parks sydöstra hörn. Efter säsongen 1882/83 flyttade klubben till en arena vid Priory Road, som hade både läktare och omklädningsrum. Markägaren tröttnade dock snart på de många fotbollssupportrarna, och Everton flyttade till Anfield där man kom att spela fram till 1892. Efter att Everton blivit ligamästare fördubblade Anfields ägare hyran, och klubben valde att flytta därifrån. Man hyrde mark på den norra sidan av Stanley Park, där Goodison Park kom att byggas. Goodison Park var den första fotbollsarenan i England med eluppvärmd plan. Den var även först med att få läktare i två våningar på alla fyra sidor runt planen.

Under 2000-talet har Everton börjat planera för en ny arena. År 2003 avslogs en ansökan om att få bygga en arena i King's Dock med plats för 55 000 åskådare efter att klubben inte lyckats få fram de 30 miljoner pund som krävdes för att delfinansiera projektet.[7] Året efter lades förhandlingar ner om att dela en ny arena tillsammans med Liverpool i Stanley Park. I juni 2006 meddelades att Everton inlett förhandlingar med styrelsen i Knowsley om att bygga en ny arena med plats för 55 000 åskådare i Kirkby.[8]

Spelare[redigera | redigera wikitext]

Aktuell spelartrupp[redigera | redigera wikitext]

Uppdaterad 20 februari 2014.[9]
Nr. Namn Födelseår Kom till klubben Kom från Moderklubb Nationalitet
Målvakter
1 Joel 1990 juli 2013 Atlético Madrid Getafe Spanien
24 Tim Howard 1979 2006 Manchester United North Jersey Imperials USA
42 Mason Springthorpe 1994 juli 2011 Shrewsbury Shrewsbury England
Jindrich Stanek 1996 jan. 2014 Sparta Prag Tjeckien
Försvarare
2 Tony Hibbert 1981 X Egen produkt Everton England
3 Leighton Baines 1984 2007 Wigan Wigan England
5 John Heitinga 1983 2009 Atlético Madrid ARC Nederländerna
6 Phil Jagielka 1982 2007 Sheffield United Sheffield United England
15 Sylvain Distin 1977 2009 Portsmouth Joué-lés-Tours Frankrike
23 Seamus Coleman 1988 jan. 2009 Sligo Rovers St Catherine's Irland
26 John Stones 1994 jan. 2013 Barnsley Barnsley England
29 Luke Garbutt 1993 2009 Leeds Pannal Ash Juniors England
32 Antolin Alcaraz 1982 juni 2013 Wigan Teniente Farina Paraguay
36 Tyias Browning 1994 2004 England
39 Matthew Pennington 1994 2005 England
40 Ibou Touray 1994 juli 2011 Liverpool Liverpool England
Mittfältare
4 Darron Gibson 1987 jan. 2012 Manchester United Institute Irland
7 Aiden McGeady 1986 jan. 2014 Spartak Moskva Queens Park Irland
8 Bryan Oviedo 1990 aug. 2012 FC Köpenhamn Saprissa Costa Rica
16 James McCarthy 1990 sep. 2013 Wigan Hamilton Irland
18 Gareth Barry 1981 2013 Manchester City Brighton England
20 Ross Barkley 1993 X Egen produkt Everton England
21 Leon Osman 1981 X Egen produkt Everton England
22 Steven Pienaar 1982 2012 Tottenham West Ham Westbury Sydafrika
39 Conor Grant 1995 X Egen produkt Everton England
Anfallare
9 Arouna Koné 1983 juni 2013 Wigan Rio Sport Elfenbenskusten
10 Gerard Deulofeu 1994 juli 2013 Barcelona Barcelona Spanien
11 Kevin Mirallas 1987 2012 Olympiakos Standard Liége Belgien
14 Steven Naismith 1986 2012 Rangers Kilmarnock Skottland
17 Romelu Lukaku 1993 sep. 2013 Chelsea Rupel Boom Belgien
19 Magaye Gueye 1990 2010 Strasbourg Lognes Frankrike
27 Apostolos Vellios 1992 jan. 2011 Iraklis Iraklis Grekland
28 Lacina Traoré 1990 jan. 2014 AS Monaco ASEC Mimosas Mall:Landsdata CDI
35 Conor McAleny 1992 X Egen produkt Everton England
37 Hallam Hope 1994 2005 Manchester City England
41 Chris Long 1995 X Egen produkt Everton FC England

Utlånade spelare[redigera | redigera wikitext]

Nr Land Pos Namn
30 Portugal  MF Francisco Júnior (utlånad till Vitesse fram tills den 30 juni 2014)
31 Skottland  MF Matthew Kennedy (utlånad till Tranmere)
33 England  MF John Lundstram (utlånad till Yeovil fram tills den 30 juni 2014)
34 Irland  F Shane Duffy (utlånad till Yeovil Town fram tills den 30 juni 2014)

Tidigare profiler[redigera | redigera wikitext]

Inför säsongen 2003/04 röstades Evertons supportrar fram följande lag som det bästa i klubbens historia. Detta som en del i klubbens 125-årsjubileum.[10]

Svenska spelare[redigera | redigera wikitext]

Notera att endast ligamatcher är medräknade.
Namn Årtal Matcher Mål
Stefan Rehn 1989–1990 4 0
Anders Limpar 1994–1997 66 5
Niclas Alexandersson 2000–2004 58 4
Jesper Blomqvist 2001–2002 15 1
Tobias Linderoth 2002–2004 40 0

Även AIK-målvakten Bengt Kjell spelade två matcher i Everton då lagets ordinarie målvakt skadat sig under Sverigeturnén år 1950.

Tränare[redigera | redigera wikitext]

Evertons samtliga tränare. Siffrorna står för antal matcher (endast tävlingsmatcher), vinster, oavgjorda och förluster. Att W.J. Sawyer har noll matcher beror på att det under första världskriget inte spelades några officiella liga- eller cupmatcher.

Namn Nat Period M V O F
W.E. Barclay England augusti 1888–maj 1889 22 9 11 2
Dick Molyneux England augusti 1889–maj 1901 386 194 128 64
William C. Cuff England augusti 1901–maj 1918 577 275 192 110
W.J. Sawyer England augusti 1918–maj 1919 0 0 0 0
Thomas H. McIntosh England augusti 1919–maj 1935 719 286 254 179
Theo Kelly England maj 1936–september 1948 234 101 91 42
Cliff Britton England augusti 1948–februari 1956 344 125 127 92
Ian Buchan Skottland februari 1956–oktober 1958 116 38 54 24
Johnny Carey Irland oktober 1958–april 1961 121 50 50 21
Harry Catterick England april 1961–april 1973 570 260 156 154
Thomas Eggleston+ England april 1973–maj 1973 5 1 2 2
Billy Bingham Nordirland maj 1973–oktober 1977 155 57 47 51
Steve Burtenshaw+ England januari 1977 3 0 2 1
Gordon Lee England januari 1977–maj 1981 212 80 63 69
Howard Kendall England maj 1981–juni 1987,
november 1990–december 1993,
juni 1997–juli 1998
307
153
42
165
57
11
72
57
18
70
39
13
Colin Harvey England juni 1987–september 1990 169 71 45 52
Jimmy Gabriel+ Skottland november 1990
december 1993–januari 1994
1
7
1
0
0
1
0
6
Mike Walker England januari 1994–augusti 1994 13 5 4 4
Joe Royle England november 1994–mars 1997 118 47 35 36
Dave Watson*+ England mars 1997–maj 1997 7 1 3 3
Walter Smith Skottland juli 1998–mars 2002 168 53 50 65
David Moyes Skottland mars 2002–maj 2013 516 217 139 160
Roberto Martínez Spanien juni 2013–


* Spelande tränare
+ Tillförordnad tränare

Meriter[redigera | redigera wikitext]

Klubbrekord och statistik[redigera | redigera wikitext]

Neville Southall innehar rekordet för störst antal matcher i Everton. Han spelade 751 A-lagsmatcher mellan 1981 och 1997. Förre mittbacken och lagkaptenen Brian Labone ligger på andra plats med sina 534 matcher. Den spelare som tillhört klubben under längst tid är målvakten Ted Sagar som under 23 år, 1929–1953, spelade 495 matcher. Klubbens bäste målskytt är Dixie Dean, som gjorde 383 mål. Näst bäste målskytt är Graeme Sharp med 159 mål. Dean innehar fortfarande det engelska rekordet för flest ligamål under en säsong, 60 stycken.

Evertons publikrekord på hemmaplan är 78 299 och sattes i en match mot Liverpool den 18 september 1948. Detta rekord lär aldrig kunna slås på Goodison Park, som efter att arenan byggdes om till att enbart ha sittplatser inte har plats för mer än drygt 40 000 åskådare.

Skyttekungar[redigera | redigera wikitext]

Everton är den klubb i England som haft flest skyttekungar i den högsta divisionen. Tolv gånger har spelare från Everton vunnit skytteligan i den engelska högstadivisionen. Dessutom blev Dixie Dean skyttekung i division två säsongen 1930/31 med 39 mål.[11]

Säsong Spelare Mål
1893/94 Jack Southworth 27
1901/02 Jimmy Settle 18
1906/07 Alf Young 28
1908/09 Bert Freeman 38
1914/15 Bobby Parker 35
1923/24 W. Chadwick 28
1927/28 Dixie Dean 60
1931/32 Dixie Dean 44
1937/38 Tommy Lawton 38
1938/39 Tommy Lawton 35
1977/78 Bob Latchford 30
1985/86 Gary Lineker 30

Kända supporters[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”I: The Early Days (1878-88)”. Everton History. http://www.toffeeweb.com/history/concise/1878-1888.asp. Läst 2006-10-01. 
  2. ^ ”Goodison's greatest night”. evertonfc.com. http://www.evertonfc.com/history/goodison-s-greatest-night.html. Läst 2006-10-01. 
  3. ^ ”Rooney deal explained”. BBC Sport. http://news.bbc.co.uk/sport1/hi/football/teams/m/man_utd/3616874.stm. Läst 2006-10-01. 
  4. ^ ”Beattie signs for Everton”. evertonfc.com. http://www.evertonfc.com/news/archive/beattie-signs-exclusive.html. Läst 2006-10-01. 
  5. ^ ”Johnson signs for Everton”. evertonfc.com. http://www.evertonfc.com/news/archive/johnson-signs-in.html. Läst 2006-10-01. 
  6. ^ ”Everton”. Classic Kits. http://www.kitclassics.co.uk/kits/everton.gif. Läst 2006-10-04. 
  7. ^ ”Everton fail in King's Dock bid”. BBC. http://news.bbc.co.uk/sport2/hi/football/teams/e/everton/2940481.stm. Läst 2006-10-05. 
  8. ^ ”Everton in talks on stadium move”. BBC. http://news.bbc.co.uk/2/hi/uk_news/england/merseyside/5083198.stm. Läst 2006-10-05. 
  9. ^ [1]
  10. ^ ”Greatest Ever Everton team”. evertonfc.com. http://www.evertonfc.com/history/greatest-ever-everton-team.html. Läst 2006-10-06. 
  11. ^ ”English League Leading Goalscorers”. RSSSF. http://www.rsssf.com/tablese/engtops.html. Läst 2006-10-04.