Folkskoleseminariet i Umeå

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Folkskoleseminariet i Umeå
Högskola, Skola
Minervaskolan-Umeå-2007-08-07.jpg
Land Sverige
Län Västerbotten
Kommun Umeå
Ort Umeå
Adress Nygatan 47
Koordinater 63°49′36″N 20°16′42″E / 63.82673°N 20.27822°Ö / 63.82673; 20.27822
Kulturmärkningar
Enskilt
byggnadsminne
1 oktober 1993
 - Beteckning i BBR Hugin 3 (f.d. Hugin 1, 4)
Statligt
byggnadsminne
3 december 1992–1 oktober 1993
 - Beteckning i BBR Hugin 3 (f.d. Hugin 1, 4)
Arkitekt Gustav Holmdahl
Färdigställande 1923
Folkskoleseminariet, 1940-tal.

Folkskoleseminariet i Umeå, nuvarande Minervaskolan, är en skolbyggnad på Öst på stan i Umeå som uppfördes 1923–25 efter ritningar av Byggnadsstyrelsens arkitekt Gustav Holmdahl. Sedan 1992 klassas byggnaden som byggnadsminne.

Historia[redigera | redigera wikitext]

I 1898 års stadsplan hade ett område i norra änden av Östra Esplanaden pekats ut som torg med eventuellt nytt teaterhus. Teatern kom dock att placeras på annat håll och torgområdet bakades istället in i den tomt som staden upplät för en ny seminariebyggnad, sedan det 1918 beslutats att folkskoleseminariet i Umeå skulle bli ett så kallat dubbelseminarium med parallellavdelning, på grund av den svåra lärarbristen i Norrland.[1] Anläggningen ersatte då det gamla seminariet som var lokaliserat i nuvarande Hovrättsbyggnaden.

Anläggningen består av en central byggnad med tre och en halv våningar med vinkelställda trevåniga flyglar, gymnastiksal, simbassäng, bibliotek, skolkök samt slöjdsalar. På den fjärde sidan sluts gården av en öppen arkad som med en korridor binder ihop flyglarna. Fasaderna har gråvitfärgad puts och sockel medan trappor, portomfattningar och andra detaljer är av grå granit. Taken kläs av svartmålad plåt med karakteristiska höga ventilationspipor. I gårdens ena hörn finns en tornbyggnad med lanternin.[2]

Seminariebyggnadens centralparti med huvudingången ligger i fonden av en kullerstenstäckt borggård. Denna gård och de slanka slätputsade huskropparna har inspirerats av svensk slottsarkitektur i allmänhet och Läckö och Skokloster slott i synnerhet. Holmdahl gav anläggningen en långsträckt form med smala flyglar för att anpassa byggnaden till markförhållandena på platsen samt intilliggande bebyggelse.[1] Komplexets klassicistiska framtoning skulle associera till antikens akademier med utbildning och kunskap som symbol.[3]

År 1962 fick den nya grundskolan en ny läroplan, vilket medförde att även lärarutbildningen måste reformeras. Höstterminen 1964 startade lärarhögskolan i Umeå i seminariebyggnadens västra flygel, för att småningom helt ersätta det gamla seminariet.[4]

Friskolan Minervaskolan bedriver idag grundskoleverksamhet i lokalerna.

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] (PDF) Tidskriften Västerbotten, Kulturminnesvården i Västerbotten, nr 4/74. Västerbottens läns hembygdsförbund. 1974. sid. 225. ISSN 0346-4938. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1974_4.pdf 
  2. ^ ”Umeå kn, HUGIN 3 (F.D. HUGIN 1, 4) LÄRARHÖGSKOLAN UMEÅ”. Riksantikvarieämbetet. http://www.bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/anlaggning/visaHistorik.raa?page=historik&visaHistorik=true&anlaggningId=21300000012712. Läst 10 augusti 2016. 
  3. ^ ”Fd lärarhögskolan”. Länsstyrelsen Västerbotten. Arkiverad från originalet den 22 september 2016. https://web.archive.org/web/20160922194137/http://www.lansstyrelsen.se/Vasterbotten/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/byggnadsminnen-i-vasterbotten/umea-kommun/Pages/fd-lararhogskolan.aspx. Läst 17 augusti 2016. 
  4. ^ (PDF) Tidskriften Västerbotten, Hundra års lärarutbildning i Umeå, nr 3/79.. Västerbottens läns hembygdsförbund. 1979. sid. 186. ISSN 0346-4938. http://www.vbm.se/assets/files/Pdf/Vbn_history_69f/1979_3.pdf 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]