Forsvik

Från Wikipedia
Version från den 18 september 2017 kl. 12.48 av InternetArchiveBot (Diskussion | Bidrag) (Räddar 0 källor och märker 1 som döda. #IABot (v1.5.2))
Forsvik
Tätort
Forsviks bruk
Forsviks bruk
Land Sverige Sverige
Landskap Västergötland
Län Västra Götalands län
Kommun Karlsborgs kommun
Koordinater 58°34′36″N 14°26′12″Ö / 58.57667°N 14.43667°Ö / 58.57667; 14.43667
Area 83 hektar
Folkmängd 323 (2015)[1]
Befolkningstäthet 3,89 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5248
Geonames 2713910
Wikimedia Commons: Forsvik

Forsvik är en tätort i Karlsborgs kommun, belägen på den södra gränsen av skogen Tiveden, mellan sjöarna Viken och Bottensjön.

Historia

Orten har fått sitt namn av gården Forsvik, 1388 skrivet Forswik och syftar på en vik av Bottensjön.[2]

I en skrift 1410 framgår det att Vadstena kloster i början av 1400-talet blev ägare till Forsviks kvarn. I klostrets jordeböcker beskrivs att det i Forsvik år 1447 fanns både en mjölkvarn och en sågkvarn, vilket var en dåtida benämning av ett vattendrivet sågverk. Där sågades troligen timmer för byggandet av Vadstena kloster. I jordeboken från 1457 omnämns första gången en vattendriven hammarsmedja och traditionen att förädla järn, trä och jordbruksprodukter fortsatte sedan i olika former de kommande 500 åren.

År 1686 anlade Anton von Boij ett stångjärnsverk med två hammare och fyra härdar i Forsvik. von Boij hade redan ett antal masugnar och hammare och i Tiveden. I Forsvik producerades stångjärn som sjövägen fraktades för omlastning och vidare transport till Göteborg. Bruket övertogs av Sebastian Tham 1720. Det drevs av hans änka Elisabeth Cronström mellan 1729 och 1771 och vidare av deras ättlingar till 1840. Stångjärnstillverkningen upphörde 1869.

Jonas Troselius (död 1852) tog över 1840. Dennes svärson Wilhelm Palmær anlade ett gjuteri 1859, en mekanisk verkstad 1861, ett träsliperi 1870 och en ångsåg 1878. Forsvik omvandlades till ett aktiebolag, i vilket aktiemajoriteten 1904 övertogs av ett konsortium i Göteborg med Carl Lyon, Olof Wijk den yngre, Carolina Röhss och James Keiller Jr som största ägare.

AB Forsviks Skogars sågverk ansågs vara Sveriges äldsta sågverk till våren 1999, då det lades ned. När sågverket var som mest högproduktivt hade det totalt 360 anställda.

Den första mer betydande gjutjärnsbron i landet invigdes 1815 och är en handvevad klaffbro, som användes fram till 1956, då en ny motoriserad klaffbro byggdes vid den övre slussporten mot sjön Viken. Konstruktionen har sitt ursprung i typritningar utförda 1810 av Thomas Telford för Forth-Clydekanalen i Skottland. De 42 ingående delarna göts vid Stavsjö styckebruk i Södermanland.[3]

En koleraepidemi utbröt i Forsvik 1866 och släckte 35 människors liv. Det drabbade Forsvik hårt, i synnerhet Tobro. 1866 fanns ingen kyrkogård i Forsvik, begravningar skedde i Undenäs, en mil bort. Man beslöt att bygga en kyrkogård i Forsvik. Koleragraven ligger avsides i skogen utmed gamla Undenäsvägen en bit bort från Forsviks kyrkogård. Området är inhägnat med gjutna stolpar som tillverkats på Forsviks bruk. 15 personer ligger i graven. [4]

I Forsvik byggdes 2009 en kopia på hjulångaren Eric Nordevall som förliste 1856 på Vättern.

Forsviks bruk fick 2008 priset Årets industriminne av Svenska Industriminnesföreningen.[5]

Befolkningsutveckling

Befolkningsutvecklingen i Forsvik 1960–2015[1]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
 632
1965
  
 536
1970
  
 578
1975
  
 667
1980
  
 562
1990
  
 525 79
1995
  
 479 85
2000
  
 374 83
2005
  
 365 83
2010
  
 342 83
2015
  
 323 83

Samhället

Forsviks bebyggelse ligger omkring forsen som förbinder sjöarna Viken och Bottensjön. Forsviks kyrka från 1934 ligger strax norr om samhället.

Bostadsområden är[källa behövs]:

  • Tobro
  • Flugebyn
  • Hagen
  • Herrgården
  • Docenten
  • Bergskanalen
  • Bruket
  • Spetsnäset
  • Lugnet
  • Lackåsen
  • Bleckstigen
  • Grönhult

Kommunikationer

Vägtrafik

Forsvik ligger utmed Länsväg 202. Närmaste större väg är riksväg 49 som går mellan Skara och Askersund, vilken passerar Karlsborg.

Länstrafikens bussar, kör sommartid 4-5 turer varje vardag sträckan Karlsborg - Forsvik.

Vattentrafik

Göta Kanal passerar Forsvik och här finns kanalens äldsta sluss från 1813. Göta kanal trafikeras sommartid av många fritidsbåtar och en del passagerarfartyg. I Forsvik finns kanalens äldsta, största och högsta sluss som är ett populärt besöksmål.

Utbildning

Forsviks Friskola är en F-6-skola med ett 100-tal elever. Skolan driver även två förskoleavdelningar.[6]

Kultur och nöjen

Forsviksdagarna

En årlig tillställning där olika verksamheter äger rum på Forsviks bruk och i den centrala delen av Forsvik. Kanalteater, marknad, verksamheter i smedja, gjuteri, varv och kvarn finns ofta i programmet. Tillställningen pågår i två dagar i början av Juli.[7]

Kolmilan i Flugebyn

Kolmilan i Flugebyn tänds varje år den sista lördagen i augusti och drivs av föreningen "IDEELL KULTUR".[8][9]

Gjuteri

Gjuteriet vid Forsviks bruk håller gjuterikurser tillsammans med Forsviks Hantverk & Gjuteri.[10]

Idrott

Västra Vätterleden går genom Forsvik. Tätortens idrottsförening Forsviks IF bildades 1919.[11]

Se även

Galleri

  • Den gamla handvevade klaffbron.
    Den gamla handvevade klaffbron.
  • M/S Diana slussar.
    M/S Diana slussar.
  • M/S Diana på väg mot sjön Viken.
    M/S Diana på väg mot sjön Viken.
  • Forsvik smedja.
    Forsvik smedja.

Referenser

Noter

  1. ^ [a b] ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  2. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf 
  3. ^ Bedoire, Fredric (2015). Den svenska arkitekturens historia. 1800-2000. Stockholm: Norstedts i samarbete med Stockholms byggnadsförening och Kungl. konsthögskolan. sid. 12. Libris 17843292. ISBN 9789113067056 
  4. ^ 150 år sedan koleran kom till Forsvik
  5. ^ ”Forsviks Bruk/ Industriminne”. Västsverige / Karlsborg. http://www.vastsverige.com/karlsborg/b/45222/Forsviks-Bruk-Industriminne. Läst 11 november 2017. 
  6. ^ Forsviks friskola
  7. ^ Forsviksdagarna[död länk]
  8. ^ Kolmilan i Flugebyn
  9. ^ IDEELL KULTUR
  10. ^ Forsviks Hantverk & Gjuteri
  11. ^ Forsviks IF

Vidare läsning

  • Ahlberg, Sven Olof; Lundgren Per (1996). Kontoret: vid Forsviks Bruk. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 10467381 
  • Bergström, Lars (1996). ”Hus 1 i Forsvik: arbetarbostad ombyggd till vandrarhem”. Bygga och bo / [redaktionsutskott: G. Berggren ... ; redigering: Agneta Boqvist] ([Skara] : [Skaraborgs länsmuseum], 1996): sid. 239-242 : ill..  Libris 2286635
  • Bergström, Lars; Hedin Mikael (1997). Nils & John Ericsson i Forsvik. Skriftserie om Forsvik, 1400-6707 ; 3. Forsvik: Forsviks industriminnen. Libris 7797723. ISBN 91-972622-2-6 
  • Bremsjö, Sven; Bremsjö Bo, Bergström Lars (1995). Bruksbilder: boken om Forsvik : ett urval bilder från två utställningar i Forsviks industriminnen 1987 och 1994. Skriftserie om Forsvik, 1400-6707 ; 1. Forsvik: Intressefören. Gamla Forsvik. Libris 7797721. ISBN 91-972622-0-X 
  • Cardholm Monica, red (1992). Brukssamhället som uppväxtmiljö: Forsvik under mellankrigstiden. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, 1101-3303 ; 1992:3. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 1450127 
  • Carshult, B. Gösta (1969). Ett försök till kort historik över Forsviks bruksegendom. [S.l.]: [s.n.]. Libris 1695709 
  • Beckewi Ulla, red (1991). Forsviks bruk åter i bruk: ett förslag till återbruk. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård, 1101-3303 ; 1991:11. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 1450147 
  • Forsviks bruk (1863-1897). [Priskuranter]. Forsvik. Libris 14799931. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:kb:vardagstryck-8417634 
  • Forsviks industriminnen. Forsvik: Forsviks industriminnnen. 1989. Libris 10520213. ISBN 91-7980-695-3 
  • Glasmästar, Eva; Henriksen Marie (1995). Som ett rinnande vatten...: Forsviks sluss, Göta kanal, och vattenreglering i Forsvik. Göteborgs universitet, Institutionen för kulturvård. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 10471373 
  • Julihn, Eric (2004). Forsvik: ett bruk i Sverige. Skriftserie om Forsvik, 1400-6707 ; 6. Forsvik: Forsviks industriminnnen. Libris 9624071. ISBN 91-972622-5-0 (inb.) 
  • Kainert, Helen; Lindstedt Torbjörn (1995). Forsviks kvarn. Göteborg: Univ., Institutionen för kulturvård. Libris 10471352 
  • Klippås, Gunnar (1984). ”Något om Göta kanals anläggningar vid Forsvik.”. Västgötabygden (Lidköping : Västergötlands hembygdsförbund, 1946-) 1984 (39),: sid. 535-537 : ill.. ISSN 0346-4954. ISSN 0346-4954 ISSN 0346-4954.  Libris 3000335
  • Wikenros, Ingemar (1997). Forsvik och Göta kanal: Kanalbolagets arkiv berättar. [Mariestad]: [I. Wikenros]. Libris 2361188 
  • Wikenros, I.: Forsviks bruk och släkten Tham. Mariestad 1990.
v • r
Karlsborgs kommun i Västra Götalands län
DistriktKarlsborgs kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Forsvik&oldid=40863405”