Hoppa till innehållet

Frederic George Kenyon

Från Wikipedia
Frederic George Kenyon
Född15 januari 1863[1][2][3]
London[4]
Död23 augusti 1952[1][2][3] (89 år)
Oxted[5], Storbritannien
Medborgare iStorbritannien[6]
Utbildad vidMagdalen College
Winchester College
SysselsättningPaleograf[5], bibliotekarie, klassisk filolog[5], bibelvetare, papyrolog[5], historiker, antikvetare, översättare
Befattning
Museidirektör
ArbetsgivareMagdalen College
British Museum[6]
British Academy[5]
MakaAmy Hunt
(g. 1891–)[7]
BarnKathleen Kenyon (f. 1906)[8][9]
Nora Gwendolen Margaret Kenyon (f. 1908)[10]
FöräldrarJohn Robert Kenyon[10]
Mary Eliza Hawkins[10]
Utmärkelser
Æresdoktor ved Sorbonne (1927)[11]
Burkitt Medal (1934)
Knight Bachelor
Fellow of the British Academy
Knight Commander av Bathorden
Fellow of the Society of Antiquaries
Riddare med storkors av Brittiska imperieorden
Redigera Wikidata

Sir Frederic George Kenyon, född 15 januari 1863 i London, död 23 augusti 1952 i Godstone i Surrey, var en brittisk papyrolog. Han var far till arkeologen Kathleen Kenyon.

Kenyon var direktör för British Museum 1909–1930 och en av samtidens främst kännare av grekiska papyrer. Åren 1917–1921 var han president i British Academy. Han tillhörde även Society of Antiquaries of London. I sitt testamente instiftade han den efter honom uppkallade Kenyon Medal for Classical Studies. Kenyon utgav bland annat den 1891 funna på papyrus författade Aristotelesskriften "Om atenarnas statsförfattning" (1891 och 1903), Classical texts form papyrus in the British museum (1891), Catalogue of Greek papyri in the British museum (3 band, 1893–1907) samt handböckerna Palæography of Greek papyri (1899) och Handbook to the textual criticism of the N.T. (flera upplagor). Bland Kenyons övriga skrifter märks Books and readers in ancient Greece and Rome (1932) samt en utgåva av Robert Brownings Collected works (10 band, 1912).

Källor[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] SNAC, Frederic G. Kenyon, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, Frederic George Kenyon, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Ekkart Sauser, Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon, Bautz-Verlag, 1975.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c d e] Gemeinsame Normdatei, 1060053757749153-1, läst: 8 maj 2022, licens: CC0.[källa från Wikidata]
  6. ^ [a b] Fjodor Misjtjenko, Кеньон, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a.[källa från Wikidata]
  7. ^ läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  8. ^ Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 691, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
  9. ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online, licens: verk skyddade av upphovsrätt.[källa från Wikidata]
  10. ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
  11. ^ Liste des docteurs honoris causa de l'Université de Paris de 1918 à 1933 inclus, Annales de l'Université de Paris (på franska), vol. 9, 1, 1934, s. 90-95, läs online.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]