Friedrich Ratzel

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Friedrich Ratzel
Bundesarchiv Bild 183-R35179, Prof. Friedrich Ratzel (cropped).jpg
Född30 augusti 1844[1][2][3]
Karlsruhe[4]
Död9 augusti 1904[1][2][3] (59 år)
Landkreis Ammerland, Tyskland
MedborgarskapStorhertigdömet Baden
Utbildad vidRuprecht-Karls-Universität Heidelberg
Jenas universitet
Humboldt-Universität zu Berlin Arbcom ru editing.svg
SysselsättningBiolog, zoolog, statsvetare, geograf, geopolitiker, universitetslärare
ArbetsgivareMünchens tekniska universitet
Leipzigs universitet
MakaMarie Ratzel
BarnHedwig Ratzel (f. 1869)
Lila Riezler (f. 1881)
Redigera Wikidata

Friedrich Ratzel, född 30 augusti 1844 i Karlsruhe, Storhertigdömet Baden, död 9 augusti 1904 i Münsing i Ammerland vid Starnbergsjön, Kejsardömet Tyskland, var en tysk geograf. Han myntade 1897 begreppet Lebensraum och kom att influera bland andra Karl Haushofer.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Ratzel var först apotekselev, men kände sig alltmer dragen till naturvetenskaperna och fördes av Karl Alfred von Zittel över till geografin. Efter att som tidningskorrespondent ha rest i Italien, Ungern och Transsylvanien samt efter fransk-tyska kriget 1870–1871, i vilket han deltog som frivillig, genom Nordamerika, Mexiko och Kuba, blev han 1876 extra ordinarie professor vid tekniska högskolan i München och 1886 Ferdinand von Richthofens efterträdare vid Leipzigs universitet.

Mer eller mindre omedelbara resultat av hans resor är Wandertage eines Naturforschers (två band, 1873–1874), Städte- und Culturbilder aus Nordamerika (två band, 1876) och Die Vereinigten Staaten von Nordamerika (två band, 1878–1880), som i stora drag skildrar natur och folk och ansågs som det bästa dittills utgivna vetenskapliga arbetet över detta område.

Men hans viktigaste arbete är Anthropogeographie oder Grundzüge der Anwendung der Erdkunde auf die Geschichte (två band, 1882, 1891). Genom detta fördjupade han och lade den vetenskapliga grunden till Carl Ritters lära om människans och markens växelverkan samt gav geografin nya impulser. Övergången till etnografi låg nära, och så tillkom Völkerkunde (tre band, 1887–1889), i vilket arbete han undvek rasindelning, men indelade folken i "naturfolk" och "kulturfolk" och fördelade de senare i sex grupper: erytreiska, inreasiatiska, indiska, östasiatiska, fornamerikanska och medelhavsatlantiska.

Andra arbeten är Die Schneedecke, besonders in deutschen Gebirgen (1890), det första försöket till en geografisk behandling av snötäcket, rikt på väckelser till fortsatta undersökningar, Politische Geographie (1897; andra upplagan 1903), Das Meer als Quelle der Völkergrösse (1900), Die Erde und das Leben, eine vergleichende Erdkunde (två band, 1901–1902), Über Naturschilderung (1904; andra upplagan 1906) samt en mängd i tidskrifter spridda uppsatser, av vilka Hans Ferdinand Helmolt utgav två band 1906. Åren 1882–1884 redigerade Ratzel tidskriften Das Ausland.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Friedrich-Ratzeltopic/Britannica-Online, omnämnd som: Friedrich Ratzel, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w66m4jkn, omnämnd som: Friedrich Ratzel, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Ратцель Фридрих”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]