Fritz Stackelberg

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök

Fritz Carl Louis Stackelberg, född 31 maj 1899 i Stockholm, död 18 november 1988 i Oscars församling i Stockholm[1], var en svensk greve och diplomat.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Stackelberg var son till ryttmästaren greve Adolf Stackelberg (1850-1906) och grevinnan Charlotte Lewenhaupt (född 1861). Han tog studentexamen i Linköping 1917[2], gick på Krigsskolan 1919 och var fänrik vid Svea artilleriregementes (A 1) 1920-1922.[3] Stackelberg tog juris kandidatexamen i Stockholm 1925 innan han blev attaché vid Utrikesdepartementet (UD) 1926. Han tjänstgjorde i Köpenhamn, Bern, London, Wien, Budapest och Belgrad 1926-1930 och var utrikesministerns privatsekreterare 1930-1932. Stackelberg var andre sekreterare vid UD 1931, Oslo och Rouen 1932, förste vicekonsul i London 1935, förste legationssekreterare i Rom 1938, legationsråd 1940 och byråchef vid UD 1940 samt legationsråd i Paris 1944 och Köpenhamn 1947. Han var envoyé i Caracas, Havanna, Ciudad Trujillo och Port-au-Prince 1948-1953, protokollchef 1953-1956, ambassadör i Aten 1956-1962 och Bern 1962-1965 samt, medarbetare för Internationella Röda Korsets centralstyrelse 1966-1979.[3]

Stackelberg var löjtnant i Svea artilleriregementes (A 1) reserv 1928-1929[2] och hade tjänst som sekreterare vid handelspolitiska förhandlingar med Italien 1935 och ombud vid handelspolitiska förhandlingar med Italien och Finland 1941-1945, med Danmark 1947-1948 samt var delegationsordförande med Bulgarien 1944.[3]

Han gifte sig 1937 med Marianne Schumacher (1915–1999), dotter till advokat Adolf Schumacher och Greta Lindström. Han är far till Claes-Erik (född 1938), Katarina (född 1939) och Madeleine (född 1948).[2]

Utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Stackelbergs utmärkelser:[2]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
  2. ^ [a b c d] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 1201. Libris 53509. http://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/1225.html 
  3. ^ [a b c] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1985. Stockholm: Norstedt. 1984. sid. 1020. Libris 3681527. ISBN 91-1-843222-0. http://runeberg.org/vemardet/1985/1020.html