Garphyttan

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Garphyttan
Tätort
Kontorsbyggnad vid Garphytte bruk år 1946
Kontorsbyggnad vid Garphytte bruk år 1946
Land Sverige Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Koordinater 59°18′6″N 14°56′57″Ö / 59.30167°N 14.94917°Ö / 59.30167; 14.94917
Area 173 hektar (2015)[1]
Folkmängd 1 578 (2017)[1]
Befolkningstäthet 9,121 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T5944[2]
GeoNames 2712642
Ortens läge i Örebro län
Red pog.svg
Ortens läge i Örebro län
Wikimedia Commons: Garphyttan
SCB:s tätortsavgränsning (långsam)
Redigera Wikidata

Garphyttan är ett brukssamhälle i Örebro kommun med 1 613 invånare (2015). Samhället ligger cirka 17 kilometer väster om Örebro centrum, vid foten av Kilsbergen. Samhället är uppbyggt kring Garphytte Bruk.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Garphytte Bruk[redigera | redigera wikitext]

Garphyttan omnämns första gången 1554 i en bergsskattelängd för Lekebergslagens hyttor. Redan på medeltiden ska här ha anlagts en hytta av tyskar, som då ofta kallades garpar. Bruket fick privilegier 1642, men lades ned omkring 1730. Man försökte sig även på silverbrytning. År 1696 tillkom en stångjärnshammare. På 1700-talet tillverkades bl.a. förtent plåt. Spiktillverkning kom sedermera att bli en stor produkt för Garphytte bruk. Omkring år 1909 upphörde det gamla bruket.

Det nuvarande företaget, Suzuki Garphyttan AB ägs av det japanska företaget Nippon Steel & Sumikin SG Wire Co., Ltd[3]. Det nuvarande bruket började sin verksamhet 1906 och är numera inriktat på tillverkning av ståltråd och fjädrar. I anslutning till bruket finns Garphyttans industrimuseum.

Från 1895 till 1966 fanns Latorpsbruk–Garphyttan industribana, med 600 mm spårvidd, som anslöt till Örebro–Svartå Järnväg i Latorpsbruk.

Garphytte sanatorium[redigera | redigera wikitext]

Garphytte sanatorium cirka 1914
Huvudartikel: Garphytte sanatorium

Garphytte sanatorium uppfördes 1913 och avvecklades 1966. Verksamheten flyttade då till Lungkliniken i Adolfsberg. Sanatoriet i Garphyttan blev 1966 ett annexsjukhus till Mellringeklinikerna och användes som sjukhem för lättskötta psykiatripatienter. Sjukhemmet lades ned i slutet av 1980-talet, och lokalerna användes sedan som flyktingförläggning under ett antal år. Flyktingförläggningen upphörde under mitten av 1990-talet och byggnaden stod sedan tom tills den revs hösten 2005.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Garphyttan 1960–2015[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
925
1965
  
956
1970
  
1 096
1975
  
1 356
1980
  
1 396
1990
  
1 642 171
1995
  
1 586 173
2000
  
1 562 173
2005
  
1 557 173
2010
  
1 619 172
2015
  
1 613 173

Samhället[redigera | redigera wikitext]

Garphyttans bruksherrgård ligger vid Garphytteån, invid Garphytteklint. Mangårdsbyggnaden uppfördes troligen på 1600-talet, men brann ner omkring 1830 [5]. Fyra flygelbyggnader från tiden omkring 1700 återstår. I två av dessa fanns tidigare bostäder för brukets disponent respektive ingenjör. Byggnaderna är idag privatägda.

Svenska Kyrkan finns representerad med ett kapell, S:t Josefs kapell, invigt 1994, tillhörande Tysslinge församling.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Föreningslivet består av Garphyttans IF som är verksamt inom fotboll, friidrott, innebandy, orientering och längdskidåkning. Kilsbergens HF är verksamt inom handboll.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse Del II. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.

Webbkällor[redigera | redigera wikitext]


Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Tätorter 2015; befolkning 2010-2017, landareal, andel som överlappas av fritidshusområden, Statistiska centralbyrån, 5 april 2017, läs online
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, Statistiska centralbyrån, läs online, läst: 18 november 2013
  3. ^ ”About us - Suzuki Garphyttan”. https://www.suzuki-garphyttan.com/en/about-us/. Läst 7 november 2018. 
  4. ^ ”Landareal per tätort, folkmängd och invånare per kvadratkilometer. Vart femte år 1960 - 2016”. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/LandarealTatort/?rxid=ff9309f9-7ecb-480f-a73c-08d86b3e56f8. Läst 18 maj 2017. 
  5. ^ Svenska län II, s. 351

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]