Hovsta

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Koordinater: 59°21′N 15°13′Ö / 59.350°N 15.217°Ö / 59.350; 15.217
Hovsta
Tätort
Hovsta församlingsgård.
Hovsta församlingsgård.
Land  Sverige
Landskap Närke
Län Örebro län
Kommun Örebro kommun
Församling Axberg
Koordinater 59°21′N 15°13′Ö / 59.350°N 15.217°Ö / 59.350; 15.217
Area 166,45 hektar
Folkmängd 2 785 (2010)[1]
Befolkningstäthet 16,73 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod 5988
GeoNames 2704638
Hovstas läge i Örebro län
Red pog.svg
Hovstas läge i Örebro län
Stationshuset i Hovsta, nu rivet. Bilden tagen 1981.
Stationshuset år 1922.
På fälten väster om Hovsta en januaridag 2010. Byn Kårsta ses i fjärran.

Hovsta [hå:vsta] är en tätort Örebro kommun, belägen 9 km norr om Örebro centrum, utmed Riksväg 50. 2 km väster ligger sjön Lången.

Några kilometer söder om tätort ligger sockenkyrkan för Hovsta socken, Hovsta kyrka belägen i norra delen av tätorten Örebro

Namnet Hovsta[redigera | redigera wikitext]

Namnet skrevs 1304 Hosto, 1335 Hoostæ. Efterleden är -sta, 'plats, ställe'. Förleden är enligt en något osäker tolkning mansnamnet Ho(r)/Ho(e) som betyder hór, 'hög'.[2]

Historia[redigera | redigera wikitext]

På 1864 års häradskarta fanns inte dagens tätort utmärkt. Istället finns en bebyggelse kallad Hofsta ungefär där Lillån ligger idag. Dagens Hovsta började byggas som ett järnvägssamhälle, när Köping-Hults Järnväg drogs fram emellan Örebro och Ervalla år 1856. De gamla gårdarna Kumla, Lund, Mellangården och Lillgården utgjorde grunden i stationssamhället. Snart uppstod en bebyggelse bestående av villor och även sommarstugor. Olika näringsidkare etablerade sig, som till exempel snickare, målare, cykelverkstad och damfrisör.

Efter att Axbergs landskommun gått upp i Örebro kommun 1971 rådde länge byggstopp i Hovsta.[källa behövs] I början av 1970-talet började man diskutera en utbyggnad, med siktet inställt på 2400 invånare år 1977 och 3600 invånare år 1978 [3]. Utbyggnadsförslaget omfattade även flerfamiljshus, och bebyggelse öster om nuvarande Riksväg 50. Så omfattande har utbyggnaden hittills inte blivit.

För att utbyggnaden skulle kunna äga rum, krävdes infrastruktursatsningar såsom vatten, avlopp, skola, affär och kommunikationer. Skola (F-6), daghem, centrumanläggning invigdes 1976. Redan 1972 hade en "matarbusslinje" till Lillån etablerats. År 1976 förlängdes den ordinarie stadsbusslinjen till Hovsta. Ungefär samtidigt lades järnvägsstationen ner.

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hovsta 1960–2010[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
324
1965
  
300
1970
  
259
1975
  
1 240
1980
  
2 121
1990
  
2 693 164
1995
  
2 831 164
2000
  
2 744 166
2005
  
2 773 166
2010
  
2 785 166

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I orten finns skola (F-6), daghem och en centrumanläggning.

Vid centrumanläggningen finns frisörsalong, närbutik, pizzeria och daghem.

Nordöstra delen av samhället Hovsta ligger utanför Hovsta socken i Axbergs socken.

Lundhagskyrkan ligger vid infarten till Hovsta från Riksväg 50 och drivs av Hovsta frikyrkoförsamling, som samarbetar med Evangeliska frikyrkan. Axbergs församling har också ett församlingshem i Hovsta. Det ligger även det vid infarten till Hovsta, och är ritat av Jerk Alton.

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Hovsta idrottsförening (Hovsta IF) instiftades år 1976. Kårsta golfklubb, grundad 1991, ligger 1 km väster om Hovsta.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ ”Folkmängd i tätort och småort per kommun 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01T/MI0810_To_So_Kommun2010.xls. Läst 6 maj 2013. 
  2. ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X 
  3. ^ Nerikes Allehanda 1972
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. http://www.webcitation.org/5zewoamwt. Läst 13 december 2010. 

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • J.L. Saxon: Närkes kyrkor i ord och bild. Bröderna Lindströms förlags AB, Stockholm 1928
  • Daniel Larson: Hovsta kyrka och församling. Vad gamla protokoll berätta. Stiftelsen Hovsta församlingshus. Kumla 1947.
  • Svenska Län. Örebro läns förvaltning och bebyggelse Del II. Bokförlaget Svenska Län AB Göteborg 1948.
  • Christer Blohm (red.): Lillån och Hovsta 1950-1991. CEBE Läromedel, Örebro 1992.
  • Lennart Westesson: Lokaltrafiken i Örebro - en historik. Sällskapet Gamla Örebro 1987.