Örebro kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Örebro kommun
Kommun
Örebro rådhus (kommunhus)
Örebro rådhus (kommunhus)
Örebro kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Örebro kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Överraskande Örebro
Land Sverige Sverige
Län Örebro län
Landskap Närke, Västmanland
Domsaga Örebro domsaga
Läge 59°16′26″N 15°12′48″Ö / 59.27389°N 15.21333°Ö / 59.27389; 15.21333
Centralort Örebro
Areal 1 620,59 km² (2015-01-01)[1]
64:e största (av 290)
 - land 1 373,02 km²
 - vatten 247,57 km²
Folkmängd 148 077 (2017-06-30)[2]
7:e största (av 290)
 - centralort 107 038 (2010)6:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 107,85 invånare/km²[2][1]
50:e högsta (av 290)
GeoNames 2686656
Kommunkod 1880
Tätortsgrad (%) 88,3 (2010)[3]
Antal anställda 12 475 (2014-11)[4]
Örebro Municipality in Örebro County.png
Webbplats: www.orebro.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Örebro vapen.svg Portal:Örebro

Örebro kommun är en kommun i Örebro län. Centralort är Örebro som också är residensstad i Örebro län.

Örebro kommun är belägen i de centrala och östra delarna av landskapet Närke, förutom nordligaste delen (Ervalla distrikt), som ligger i Västmanland. Kommunen ligger vid västra delen av sjön Hjälmaren där Svartån rinner ut från väster. I öster gränsar kommunen till Arboga kommun i Västmanlands län, Vingåkers kommun i Södermanlands län och Finspångs kommun i Östergötlands län. I sydväst gränsar kommunen till Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Lekebergs kommun och Karlskoga kommun samt i norr till Nora kommun och Lindesbergs kommun, alla i Örebro län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Almby, Asker, Axberg, Eker, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Ånsta och Ödeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Örebro stad som 1863 bildade en stadskommun.

Längbro landskommun införlivades i Örebro stad successivt mellan 1875 och 1937. Almby municipalsamhälle inrättades i Almby landskommun 29 oktober 1926 och upplöstes 1943 när denna landskommunen införlivades i Örebro stad, då även Ånsta landskommun införlivades.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Asker (av de tidigare kommunerna Asker och Lännäs samt en del av Svennevad), Axberg (av Axberg, Ervalla, Hovsta och Kil), Ekeby och Gällersta (av Ekeby och Gällersta), Glanshammar (av Glanshammar, Götlunda, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby), Mosjö (av Mosjö och Täby), Stora Mellösa (av Norrbyås och Stora Mellösa) samt Tysslinge (av Gräve landskommun, Tysslinge och Vintrosa landskommun). Samtidigt uppgick Ekers landskommun i Örebro stad.

1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar).[5] 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.

Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta av en avtagande måne, båda blå.

Örebro kommunvapen har gällt för Örebro stad sedan gammalt, stadens äldsta kända sigill från 1331 visar örnen och månen, och vapnet registrerades för den nybildade kommunen på 1970-talet.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Örebro kommun 1810–2017
År Invånare
1810
  
 31 828
1820
  
 33 915
1830
  
 39 091
1840
  
 42 061
1850
  
 45 490
1860
  
 50 716
1870
  
 54 888
1880
  
 57 902
1890
  
 58 932
1900
  
 67 195
1910
  
 76 864
1920
  
 83 751
1930
  
 87 291
1940
  
 89 161
1950
  
 99 322
1960
  
 105 372
1970
  
 117 696
1980
  
 116 969
1990
  
 120 944
2000
  
 124 207
2010
  
 135 460
2017
  
 148 077
Lekebergs kommun utbruten 1995.
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 31 806, eller 22,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 142 618 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 107, eller 16,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 125 520 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Örebro kommun 142 618 personer. Av dessa var 22 809 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Örebro kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

Nr Tät- och småorter Folkmängd
1 Örebro 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal115 765
2 Hovsta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal2 831
3 Garphyttan 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 613
4 Odensbacken 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 378
5 Ekeby-Almby 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 531
6 Vintrosa, del av 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 370*
7 Norra Bro &&&&&&&&&&&&0880.&&&&&0880
8 Stora Mellösa &&&&&&&&&&&&0801.&&&&&0801
9 Glanshammar &&&&&&&&&&&&0778.&&&&&0778
10 Latorpsbruk &&&&&&&&&&&&0727.&&&&&0727
11 Ölmbrotorp &&&&&&&&&&&&0543.&&&&&0543
12 Hampetorp &&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306
13 Kilsmo &&&&&&&&&&&&0283.&&&&&0283
14 Askersby &&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249
  • totalt 2 285

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från öst till väst genomskärs kommunen av E18 och från nordöst till sydväst av E20. Från Örebro utgår riksväg 50 åt norr, länsväg 207 åt sydöst och riksväg 51 åt söder. Kommunens sydöstra del genomkorsas av riksväg 52 som förbinder riksväg 51 med länsväg 207.

Vid Örebro centralstation övergår Mälarbanan från Stockholm och Västerås i Godsstråket genom Bergslagen mot Hallsberg. Dessa trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt regiontågen Tåg i Bergslagen från Hallsberg mot Grängesberg och Fagersta.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Fullmäktige har sedan 1970 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.

Under mandatperioden 2002–2006 styrde socialdemokraterna kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2006 beslutade Miljöpartiet att byta samarbetspartners till alliansen, vilket gjorde att Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet styrde kommunen 2007–2010.

Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna 4 mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.[10] Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med 1 mandat och Moderaterna tappade 1 mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (s) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (kd).

Samma koalition fortsatte att styra efter valet 2014.

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Harald Aronsson 1953 1971 Socialdemokraterna
  Lars Östman 1972(?) 1976 Socialdemokraterna
  Axel Gisslén 1976 1991 Socialdemokraterna
  Staffan Werme 2006 2011 Liberalerna
  Kent Persson 2011 2011 Moderaterna
  Lena Baastad (f. Larsson) 2011 2016 Socialdemokraterna
  Kenneth Nilsson 2016 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande
S
 Agneta Blom
Förste vice ordförande
S
 Jan Zetterqvist
Andre vice ordförande
M
 Ulf Södersten
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden Väster
S
 Eva Eriksson
C
 Anders Olsson
Socialnämnden Öster
S
 John Johansson
KD
 Sara Maxe
Vård- och omsorgsnämnden Väster
C
 Gunhild Wallin
S
 Gun Carlestam Lewin
Vård- och omsorgsnämnden Öster
S
 Marie Brorson
KD
 Johan Arenius
Programnämnd social välfärd
C
 Per-Åke Sörman
S
 Fisun Yavas
Nämnden för funktionshindrade
KD
 Georg Barsom
S
 Fisun Yavas
Överförmyndarnämnden
S
 Elvy Wennerström
KD
 Sigvard Sundkvist
Programnämnd samhällsbyggnad
S
 Björn Sundin
C
 Hannah Ljung
Byggnadsnämnden
S
 Carina Toro Hartman
C
 Linda Larsson
Fritidsnämnden
S
 Jonas Håård
C
 Annika Tholster
Kulturnämnden
KD
 Behcet Barsom
S
 Carina Svedenberg Widqvist
Miljönämnden
S
 Per Lilja
KD
 Lilla Alkman
Tekniska nämnden
C
 Charlotte Edberger Jangdin
S
 Ida Eklund
Programnämnden barn och utbildning
S
 Jessica Ekerbring
KD
 Anders Östman
Förskolenämnden
KD
 Marie Magnusson
S
 Ewa Andersson
Grundskolenämnden
S
 Linda Smedberg
C
 Seydou Bahngoura
Gymnasienämnden
C
 Elisabeth Malmqvist
S
 Carina Oskarsson
Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden
KD
 Anders Hagström
S
 Elmar Jehle
Landsbygdsnämnden
C
 Hannah Ljung
S
 Anna Hedström
Valnämnden
S
 Karl-Gustav Granberg
KD
 Arne Christianson

Mandatfördelning i Örebro kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]

Valår V S MP SD C FP KD M Grafisk presentation, mandat och valdeltagande TOT % Könsfördelning (M/K)
1970 34 13 13 5
34 13 13 5
65 87,5
51 14
1973 31 16 9 9
31 16 9 9
65 90,2
46 19
1976 33 16 8 8
33 16 8 8
65 90,8
44 21
1979 3 32 11 8 11
3 32 11 8 11
65 89,1
39 26
1982 3 32 10 4 1 15
3 32 10 4 15
65 89,9
38 27
1985 3 31 7 11 1 12
3 31 7 11 12
65 88,4
35 30
1988 4 28 4 7 9 2 11
4 28 4 7 9 11
65 85,3
35 30
1991 4 26 4 10 6 15
4 26 4 10 6 15
65 85,3
32 33
1994 4 31 2 4 8 4 12
4 31 4 8 4 12
65 85,8
33 32
1998 8 27 4 2 4 8 12
8 27 4 4 8 12
65 79,85
35 30
2002 6 26 4 3 10 8 8
6 26 4 3 10 8 8
65 80,62
31 34
2006 4 25 4 1 4 8 6 13
4 25 4 4 8 6 13
65 81,32
36 29
2010 4 27 4 4 2 5 4 15
4 27 4 4 5 4 15
65 82,48
38 27
2011 4 28 4 4 2 5 4 14
4 28 4 4 5 4 14
65 78,38
38 27
2014 4 24 6 6 4 4 4 13
4 24 6 6 4 4 4 13
65 84,83
36 29
  • Valet till kommunfullmäktige 2010 överklagades, eftersom några socialdemokratiska valarbetare ansågs ha fuskat. Omval utlystes i en av fyra valkretsar och genomfördes 15 maj 2011. Omvalet innebar att S fick +1 och M -1 mandat, samt att valdeltagandet minskade med totalt 4,97 %, allt jämfört med det ogiltigförklarade valet.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

I övriga världen:

Kontaktort:

Länsavtal:

Källa:[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Portal-puzzle.svg
 Örebro-portalen

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 juni 2017”. Statistiska centralbyrån. 18 augusti 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-2-2017/. Läst 21 augusti 2017. 
  3. ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015. 
  4. ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Om Örebro tingsrätt (NAD)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Det blir omval i Örebro, Nerikes Allehanda den 11 februari 2011.
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090727165113/http://www.orebro.se/2444.html. Läst 6 juli 2009.  källa vänorter

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bernhard Forssell: Örebro stadsfullmäktiges minnesskrift 1863–1912. Länstidningens tryckeri, Örebro 1915.
  • Örebro stadsfullmäktige under hundra år. Örebro 1966.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

v • r
Örebro kommun i Örebro län
Distrikt Örebro kommuns vapen
Tätorter
Småorter
Övriga orter
v • r
Kommuner i Örebro län
Örebro län vapen.svg
Se även: Lista över Sveriges kommuner
Hämtad från "https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Örebro_kommun&oldid=40571192"