1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar).[4] 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.
Tabellen nedan visar kommunsammanslagningarna till nuvarande Örebro kommun från 1863 och framåt. De mörkgråa landskommunerna var de delar av storkommunerna som gick till andra kommuner än Örebro i slutändan.
Blasonering: I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta av en avtagande måne, båda blå.
Örebro kommunvapen har gällt för Örebro stad sedan gammalt, stadens äldsta kända sigill från 1331 visar örnen och månen, och vapnet registrerades för den nybildade kommunen på 1970-talet.
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 806, eller 22,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 142 618 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 107, eller 16,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 125 520 den 31 december 2002).[6]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Örebro kommun 142 618 personer. Av dessa var 22 809 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[7]
Från öst till väst genomskärs kommunen av E18 och från nordöst till sydväst av E20. Från Örebro utgår riksväg 50 åt norr, länsväg 207 åt sydöst och riksväg 51 åt söder. Kommunens sydöstra del genomkorsas av riksväg 52 som förbinder riksväg 51 med länsväg 207.
Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Fullmäktige har sedan 1970 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.
Under mandatperioden 2002–2006 styrde socialdemokraterna kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2006 beslutade Miljöpartiet att byta samarbetspartners till alliansen, vilket gjorde att Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet styrde kommunen 2007–2010.
Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna 4 mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.[9] Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med 1 mandat och Moderaterna tappade 1 mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (s) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (kd).
Samma koalition fortsatte att styra efter valet 2014.
^ [ab] Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018 och befolkningsförändringar 1 juli–30 september 2018, Statistiska centralbyrån, 12 november 2018, läs online
Sverige
Irak
Somalia
Finland
Europeiska unionen: Övriga länder
Bosnien och Hercegovina
Syrien
Turkiet
Iran
/
Afghanistan
Polen
Norge
Tyskland
Thailand
Kina
Danmark
Sovjetunionen
Island
Wikimedia Commons har media som rör Örebro kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
