Örebro kommun

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Örebro kommun
Kommun
Örebro rådhus (kommunhus)
Örebro rådhus (kommunhus)
Örebro kommunvapen - Riksarkivet Sverige.png
Vapensköld för Örebro kommunvapen tolkad efter dess blasonering.
Slogan: Överraskande Örebro
Land Sverige Sverige
Län Örebro län
Landskap Närke, Västmanland
Domkrets Örebro domkrets
Läge 59°16′26″N 15°12′48″Ö / 59.27389°N 15.21333°Ö / 59.27389; 15.21333
Centralort Örebro
Areal 1 620,59 km² (2015-01-01)[1]
64:e största (av 290)
 - land 1 373,02 km²
 - vatten 247,57 km²
Folkmängd 152 625 (2018-09-30)[2]
6:e största (av 290)
 - centralort 107 038 (2010)6:e största tätort (av 1940)
Befolkningstäthet 111,16 invånare/km²[2][1]
50:e högsta (av 290)
GeoNames 2686656
Kommunkod 1880
Tätortsgrad (%) 89 (2015)[4]
Antal anställda 12 375 ()[3]
Örebro Municipality in Örebro County.png
Webbplats: www.orebro.se
Befolkningstäthet beräknas enbart på landareal.
Örebro vapen.svg Portal:Örebro
Lantmäteriets kommunavgränsning

Örebro kommun (uttal) är en kommun i Örebro län. Centralort är Örebro som också är residensstad i Örebro län.

Örebro kommun är belägen i de centrala och östra delarna av landskapet Närke, förutom nordligaste delen (Ervalla distrikt), som ligger i Västmanland. Kommunen ligger vid västra delen av sjön Hjälmaren där Svartån rinner ut från väster. I öster gränsar kommunen till Arboga kommun i Västmanlands län, Vingåkers kommun i Södermanlands län och Finspångs kommun i Östergötlands län. I sydväst gränsar kommunen till Hallsbergs kommun, Kumla kommun, Lekebergs kommun och Karlskoga kommun samt i norr till Nora kommun och Lindesbergs kommun, alla i Örebro län.

Administrativ historik[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna Almby, Asker, Axberg, Eker, Ervalla, Glanshammar, Gräve, Gällersta, Hovsta, Kil, Lillkyrka, Längbro, Lännäs, Mosjö, Norrbyås, Rinkaby, Stora Mellösa, Tysslinge, Täby, Vintrosa, Ånsta och Ödeby. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn. I området fanns även Örebro stad som 1863 bildade en stadskommun.

Längbro landskommun införlivades i Örebro stad successivt mellan 1875 och 1937. Almby municipalsamhälle inrättades i Almby landskommun 29 oktober 1926 och upplöstes 1943 när denna landskommunen införlivades i Örebro stad, då även Ånsta landskommun införlivades.

Vid kommunreformen 1952 bildades ett antal storkommuner i området: Asker (av de tidigare kommunerna Asker och Lännäs samt en del av Svennevad), Axberg (av Axberg, Ervalla, Hovsta och Kil), Ekeby och Gällersta (av Ekeby och Gällersta), Glanshammar (av Glanshammar, Götlunda, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby), Mosjö (av Mosjö och Täby), Stora Mellösa (av Norrbyås och Stora Mellösa) samt Tysslinge (av Gräve landskommun, Tysslinge och Vintrosa landskommun). Samtidigt uppgick Ekers landskommun i Örebro stad.

1967 införlivades Mosjö landskommun i Örebro stad. Örebro kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Örebro stad och landskommunerna Asker, Axberg, Lekeberg, Stora Mellösa och Tysslinge samt en del ur Ekeby och Gällersta landskommun (Gällersta församling). 1974 införlivades delar ur den då upplösta Glanshammars kommun (Glanshammars, Lillkyrka, Rinkaby och Ödeby församlingar).[5] 1995 utbröts den del som utgjort Lekebergs landskommun och bildade Lekebergs kommun.

Kommunen ingår sedan bildandet i Örebro tingsrätts domsaga.[6]

Kommunvapnet[redigera | redigera wikitext]

Blasonering: I fält av guld en till vänster seende svart örn med näbb och fötter röda, åtföljd till höger om huvudet av en sexuddig stjärna och till vänster om detta av en avtagande måne, båda blå.

Örebro kommunvapen har gällt för Örebro stad sedan gammalt, stadens äldsta kända sigill från 1331 visar örnen och månen, och vapnet registrerades för den nybildade kommunen på 1970-talet.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Örebro kommun 1810–2018
År Invånare
1810
  
31 828
1820
  
33 915
1830
  
39 091
1840
  
42 061
1850
  
45 490
1860
  
50 716
1870
  
54 888
1880
  
57 902
1890
  
58 932
1900
  
67 195
1910
  
76 864
1920
  
83 751
1930
  
87 291
1940
  
89 161
1950
  
99 322
1960
  
105 372
1970
  
117 696
1980
  
116 969
1990
  
120 944
2000
  
124 207
2010
  
135 460
2018
  
152 625
Lekebergs kommun utbruten 1995.
Källa: Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid och Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet.

Utländsk bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 31 806, eller 22,30 % av befolkningen (hela befolkningen: 142 618 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 20 107, eller 16,02 % av befolkningen (hela befolkningen: 125 520 den 31 december 2002).[7]

Utrikes födda[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Örebro kommun 142 618 personer. Av dessa var 22 809 personer (16,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[8]

Indelningar[redigera | redigera wikitext]

Distrikt inom Örebro kommun

Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt[9]:

Tätorter[redigera | redigera wikitext]

NrTät- och småorterFolkmängd
1 Örebro 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal115 765
2 Hovsta 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal2 831
3 Garphyttan 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 613
4 Odensbacken 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 378
5 Ekeby-Almby 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 531
6 Vintrosa, del av 0Fel i uttryck: Oväntat tal.Fel i uttryck: Oväntat tal1 370*
7 Norra Bro &&&&&&&&&&&&0880.&&&&&0880
8 Stora Mellösa &&&&&&&&&&&&0801.&&&&&0801
9 Glanshammar &&&&&&&&&&&&0778.&&&&&0778
10 Latorpsbruk &&&&&&&&&&&&0727.&&&&&0727
11 Ölmbrotorp &&&&&&&&&&&&0543.&&&&&0543
12 Hampetorp &&&&&&&&&&&&0306.&&&&&0306
13 Kilsmo &&&&&&&&&&&&0283.&&&&&0283
14 Askersby &&&&&&&&&&&&0249.&&&&&0249
  • totalt 2 285

Kommunikationer[redigera | redigera wikitext]

Från öst till väst genomskärs kommunen av E18 och från nordöst till sydväst av E20. Från Örebro utgår riksväg 50 åt norr, länsväg 207 åt sydöst och riksväg 51 åt söder. Kommunens sydöstra del genomkorsas av riksväg 52 som förbinder riksväg 51 med länsväg 207.

Vid Örebro centralstation övergår Mälarbanan från Stockholm och Västerås i Godsstråket genom Bergslagen mot Hallsberg. Dessa trafikeras av SJ:s fjärrtåg och regiontåg samt regiontågen Tåg i Bergslagen från Hallsberg mot Grängesberg och Fagersta.

Politik[redigera | redigera wikitext]

Nedan presenteras hur många mandat varje parti har erhållit i valen till kommunfullmäktige i Örebro kommun. Fullmäktige har sedan 1970 65 mandat, varför det krävs minst 33 mandat för att uppnå majoritet.

Under mandatperioden 2002–2006 styrde socialdemokraterna kommunen med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet. Efter valet 2006 beslutade Miljöpartiet att byta samarbetspartners till alliansen, vilket gjorde att Moderaterna, Folkpartiet, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Miljöpartiet styrde kommunen 2007–2010.

Efter valet 2010 fick Socialdemokraterna och Vänsterpartiet 31 mandat, medan den tidigare styrande koalitionen fick 30 mandat och Sverigedemokraterna 4 mandat. Valet överklagades, och Valprövningsnämnden beslutade den 11 februari 2011 om omval i en av kommunens fyra valkretsar.[10] Omvalet hölls den 15 maj 2011 och innebar att Socialdemokraterna ökade med 1 mandat och Moderaterna tappade 1 mandat jämfört med det ogiltigförklarade valet. Några veckor efter omvalet stod det klart att en koalition av Socialdemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet skulle styra kommunen 2011–2014. Kommunstyrelsens ordförande var Lena Baastad (s) och förste vice ordförande Lennart Bondeson (kd).

Samma koalition fortsatte att styra efter valet 2014.

Kommunstyrelsens ordförande / Kommunalråd[redigera | redigera wikitext]

Namn Från Till Politisk tillhörighet
  Harald Aronsson 1953 1971 Socialdemokraterna
  Lars Östman 1972(?) 1976 Socialdemokraterna
  Axel Gisslén 1976 1991 Socialdemokraterna
  Erik Johansson 1992 1994 Moderaterna
  Mats Sjöström 1994 2006 Socialdemokraterna
  Staffan Werme 2006 2011 Liberalerna
  Kent Persson 2011 2011 Moderaterna
  Lena Baastad (f. Larsson) 2011 2016 Socialdemokraterna
  Kenneth Nilsson 2016 Socialdemokraterna

Kommunfullmäktige[redigera | redigera wikitext]

Presidium 2014–2018
Ordförande S Agneta Blom
Förste vice ordförande S Jan Zetterqvist
Andre vice ordförande M Ulf Södersten
Nämnd Ordförande Vice ordförande
Socialnämnden Väster S Eva Eriksson C Anders Olsson
Socialnämnden Öster S John Johansson KD Sara Maxe
Vård- och omsorgsnämnden Väster C Gunhild Wallin S Gun Carlestam Lewin
Vård- och omsorgsnämnden Öster S Marie Brorson KD Johan Arenius
Programnämnd social välfärd C Per-Åke Sörman S John Johansson
Nämnden för funktionshindrade KD Georg Barsom S Fisun Yavas
Överförmyndarnämnden S Elvy Wennerström KD Sigvard Sundkvist
Programnämnd samhällsbyggnad S Ullis Sandberg C Hannah Ljung
Byggnadsnämnden S Carina Toro Hartman C Linda Larsson
Fritidsnämnden S Jonas Håård C Annika Tholster
Kulturnämnden KD Behcet Barsom S Carina Svedenberg Widqvist
Miljönämnden S Per Lilja KD Lilla Alkman
Tekniska nämnden C Charlotte Edberger Jangdin S Ida Eklund
Programnämnden barn och utbildning S Jessica Ekerbring KD Anders Östman
Förskolenämnden KD Marie Magnusson S Ewa Andersson
Grundskolenämnden S Linda Smedberg C Seydou Bahngoura
Gymnasienämnden C Elisabeth Malmqvist S Carina Oskarsson
Vuxenutbildnings- och arbetsmarknadsnämnden KD Anders Hagström S Elmar Jehle
Landsbygdsnämnden C Hannah Ljung S Anna Hedström
Valnämnden S Karl-Gustav Granberg KD Arne Christianson

Mandatfördelning i Örebro kommun, valen 1970–2018[redigera | redigera wikitext]

ValårVSMPÖPSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
19703413135
3413135
6587,5
5114
1973311699
311699
6590,2
4619
1976331688
331688
6590,8
4421
197933211811
33211811
6589,1
3926
1982332104115
33210415
6589,9
3827
1985331711112
33171112
6588,4
3530
1988428479211
42847911
6585,3
3530
1991426410615
426410615
6585,3
3233
1994431248412
43148412
6585,8
3332
1998827424812
82744812
6579,85
3530
2002626431088
626431088
6580,62
3134
20064254148613
425448613
6581,32
3629
20104274425415
427445415
6582,48
3827
20114284425414
428445414
6578,38
3827
20144246644413
4246644413
6584,83
3629
201852132665512
5213665512
6585,66
3629
  • Valet till kommunfullmäktige 2010 överklagades och omval utlystes i en av fyra valkretsar. Omvalet genomfördes 15 maj 2011.
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Vänorter[redigera | redigera wikitext]

I Norden:

I övriga världen:

Kontaktort:

Länsavtal:

Källa:[11]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015. 
  2. ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 30 september 2018”. Statistiska centralbyrån. 12 november 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-3-2018/. Läst 12 november 2018. 
  3. ^ läs online,
  4. ^ ”Antal tätorter och tätortsgrad (andel befolkning i tätort) efter region. Vart femte år 2005 - 2015”. Statistiska centralbyrån. 25 oktober 2016. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0810__MI0810A/TatortGrad/?rxid=ef734a85-a76a-47c4-8395-46488a1f2c49. Läst 27 maj 2018. 
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Om Örebro tingsrätt (NAD)
  7. ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 24 januari 2016)
  8. ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 24 januari 2016
  9. ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
  10. ^ Det blir omval i Örebro, Nerikes Allehanda den 11 februari 2011.
  11. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 juli 2009. https://web.archive.org/web/20090727165113/http://www.orebro.se/2444.html. Läst 6 juli 2009.  källa vänorter

Tryckta källor[redigera | redigera wikitext]

  • Bernhard Forssell: Örebro stadsfullmäktiges minnesskrift 1863–1912. Länstidningens tryckeri, Örebro 1915.
  • Örebro stadsfullmäktige under hundra år. Örebro 1966.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]