Gerda Grönberg-Rove

Lägg till länkar
Från Wikipedia
Gerda Grönberg-Rove
Gerda Grönberg, 1883
Gerda Grönberg, 1883
FöddGerda Augusta Grönberg
4 januari 1860
Göteborg
Död3 augusti 1936 (76 år)
Stockholm
MakeCarl August Rove (1903–1912)
SFDb

Gerda Augusta Grönberg-Rove, född Grönberg 4 januari 1860 i Göteborg, död 3 augusti 1936 i Stockholm,[1] var en svensk skådespelerska och operettsångerska (sopran).

Grönberg var elev vid en teaterskola i Göteborg 1876–1879. Hon fick sitt första engagemang vid Nya Teatern i Göteborg 1879–1880 och var därefter på flera olika teatrar, främst i Stockholm, åren 1880–1894. Perioden 1894–1897 var hon vid Svenska Teatern i Helsingfors och 1897–1923 engagerad av Albert Ranft, dock med ett uppehåll på Folkteatern 1912–1914. Hon var åren 1903–1912 gift med disponenten Carl August Rove.[2]

Bland hennes roller märks Boccaccio, Lilla Helgonet, Sköna Helena och senare i livet äldre komiska roller.[3]

Filmografi[redigera | redigera wikitext]

Teater[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)[redigera | redigera wikitext]

Gerda Grönberg i Tiggarstudenten på Svenska Teatern i Helsingfors 1894.
År Roll Produktion Regi Teater
1892 Nancy, Buffs svägerska Jack och Bob
Edward Jakobowski, Claxson Bellamy och Harry Paulton		 Vasateatern[4]
1905 Både hjärta och hand
Charles Lecocq, Charles Nuitter och Alexandre Beaume		 Östermalmsteatern[5]
Surcouf
Robert Planquette, Alfred Duru och Henri Chivot 		Axel Ringvall Östermalmsteatern[6]
Grevinnan Zebuloff Landsvägsriddarna
Carl Zeller, Moritz West och Ludwig Held		 Östermalmsteatern[7]
d'Artagnan
Louis Varney, Paul Verrier och Jules Prével		 Östermalmsteatern[8]
1906 Lilla drottningen
Léon Xanrof och Michel Carré		 Östermalmsteatern[9]
Hertiginnan Frihetsbröderna
Jacques Offenbach, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[10]
1907 Pensionsföreståndarinnan Lille hertigen
Charles Lecocq, Henri Meilhac och Ludovic Halévy		 Oscarsteatern[11]
Praskowia Glada änkan
Franz Lehár, Victor Léon och Leo Stein		 Axel Bosin Oscarsteatern[12]
Talismanen, eller De bägge rödhåriga
Johann Nestroy		 Oscarsteatern[13]
Skytte-Lisa
Edmund Eysler och Karl Lindau		 Oscarsteatern[14]
Arabella Surcouf
Robert Planquette och Henri Chivot		 Oscarsteatern[15]
Boccaccio
Franz von Suppé, Camillo Walzel och Richard Genée		 Oscarsteatern[16]
Ambassadören
Claude Terrasse, Robert de Flers och Gaston Arman de Caillavet		 Emil Linden Oscarsteatern[17]
1909 Pia Antonia Skatten
Helfrid Lambert		 Oscarsteatern[18]
Palmatica Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Oscarsteatern[18]
1910 Csipra Zigenarbaronen
Johann Strauss d.y. och Ignaz Schnitzer		 Oscarsteatern[19]
Selika Mahomets paradis
Robert Planquette och Henri Blondeau		 Oscarsteatern[20]
1917 Portvaktsfrun Jungfruburen
Alfred Maria Willner, Heinz Reichert, Franz Schubert och Heinrich Berté		 Oscarsteatern[21]
Juliana Csardasfurstinnan
Emmerich Kálmán, Leo Stein och Béla Jenbach		 Oskar Textorius Oscarsteatern[22]
1921 Grevinnan Palmatica Nowalska Tiggarstudenten
Karl Millöcker, Richard Genée och Friedrich Zell		 Elvin Ottoson Oscarsteatern[23]
1923 Greven av Luxemburg
Franz Lehár, Alfred Maria Willner och Robert Bodansky		 Nils Johannisson Oscarsteatern[24]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Sveriges dödbok 1901–2009 Swedish death index 1901–2009 (Version 5.0). Solna: Sveriges Släktforskarförbund. 2010. Libris 11931231 
  2. ^ *Ottoson, Elvin (1941). Minns du det än... : ett avsnitt ur operettens historia. Stockholm: Fritzes bokförl. sid. 148-149. Libris 1404046 
  3. ^ Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
  4. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 2. 28 mars 1892. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1892-03-28/8285A/2. Läst 5 mars 2016. 
  5. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (5): sid. 60. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_5.pdf. Läst 17 november 2015. 
  6. ^ Johan Nordling (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (8): sid. 103. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_8.pdf. Läst 17 november 2015. 
  7. ^ Frithiof Hellberg (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (36): sid. 463. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_36.pdf. Läst 18 november 2015. 
  8. ^ Ernst Högman (1905). Frithiof Hellberg. red. ”Teater och musik”. Idun: Illustrerad tidning för kvinnan och hemmet (Stockholm: Frithiof Hellberg) 18 (45): sid. 574. http://www.ub.gu.se/fasta/laban/erez/kvinnohistoriska/tidskrifter/idun/1905/pdf/1905_45.pdf. Läst 19 november 2015. 
  9. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 10 januari 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-01-10/12833A/3. Läst 27 juli 2015. 
  10. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 5 december 1906. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1906-12-05/13157a/3. Läst 27 juli 2015. 
  11. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 11 januari 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-01-11/13191a/3. Läst 26 juli 2015. 
  12. ^ ”Den glada änkan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24974&pos=31. Läst 4 juni 2015. 
  13. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 2 mars 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-03-02/13241a/3. Läst 26 juli 2015. 
  14. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 28 oktober 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-10-28/13474A/3. Läst 26 juli 2015. 
  15. ^ Frans J. Huss, red (1907). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 27 (17): sid. 134. http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1907_no_17.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  16. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 2. 29 november 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-11-29/13506B/2. Läst 26 juli 2015. 
  17. ^ ”Teater, konst, litteratur”. Dagens Nyheter: s. 3. 22 december 1907. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1907-12-22/13529A/3. Läst 26 juli 2015. 
  18. ^ [a b] Frans J. Huss, red (1909). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 29 (7): sid. 54. Arkiverad från originalet den 13 juni 2015. https://web.archive.org/web/20150613105553/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1909_no_07.pdf. Läst 8 juni 2015. 
  19. ^ ”'Zigenarbaronen' på Oscarsteatern”. Dagens Nyheter: s. 7. 2 januari 1910. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1910-01-02/14248/7. Läst 18 januari 2016. 
  20. ^ Frans J. Huss, red (1910). ”Från scenen och konsertsalen”. Svensk musiktidning (Stockholm: Frans J. Huss) 30 (3): sid. 20. Arkiverad från originalet den 8 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160508082719/http://boije.statensmusikverk.se/www/epublikationer/Svensk_Musiktidning_1910_no_03.pdf. Läst 7 maj 2016. 
  21. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 5. 27 februari 1917. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1917-02-27/56/5. Läst 20 juli 2015. 
  22. ^ ”Csardasfurstinnan”. Musikverket. http://calmview.musikverk.se/CalmView/Record.aspx?src=CalmView.Performance&id=PERF24978&pos=22. Läst 3 juni 2015. 
  23. ^ ”Teater Musik”. Dagens Nyheter: s. 6. 28 augusti 1921. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1921-08-28/230/6. Läst 20 september 2016. 
  24. ^ ”Teater och Musik”. Dagens Nyheter: s. 13. 31 mars 1923. http://arkivet.dn.se/arkivet/tidning/1923-03-31/86/13. Läst 26 juli 2015. 

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gerda_Grönberg-Rove&oldid=51340966”