Gerhard Larsson (lantmätare)

Folke Gerhard Larsson, född den 12 januari 1920 i Älmhult, Kronobergs län, död den 27 maj 2012 i Stockholm, var en svensk lantmätare och professor i fastighetsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan.

Biografi

Larsson avlade 1938 studentexamen i Växjö och 1942 civilingenjörsexamen inom lantmäteri vid Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). Han blev teknologie doktor på avhandlingen "Inflytandet av avståndet från brukningscentrum till inägojorden på arbetsbehov, driftsformer och driftsresultat" 1947, utsågs till docent 1949 och avlade vid sidan av sin yrkesverksamhet politices magister vid Stockholms universitet 1955. Larsson tjänstgjorde som lantmätare inom lantmäteristaten 1942−1949 och var därefter byrådirektör vid Lantbruksstyrelsens rationaliseringsavdelning till 1956, då han utnämndes till professor i fastighetsteknik vid Kungliga Tekniska Högskolan. Denna tjänst innehade han fram till sin pensionering 1986, under en period även som dekanus för fakulteten. Larsson deltog under en lång följd av år även i KTH:s styrelse.

Larsson bedrev en omfattande vetenskaplig produktion med över hundratalet böcker, rapporter, monografier och artiklar inom områden som fastighetsbildning, fastighetsvärdering och samhällsplanering. Han ägnade sig vid sidan av sina huvudsakliga ämnesområden även åt gammaltestamentlig exegetik, de kronologiska delarna av gamla testamentets historieskrivning, där han publicerade ett flertal vetenskapliga böcker och artiklar, som fått betydelse i den internationella diskursen inom området. Hans skriftliga produktion upprätthölls även efter pensioneringen, till långt upp i nittioårsåldern.

Larsson var tidigt aktiv i debatten om landsbygdens och lantbrukets utveckling. Han pekade under krigsåren på behovet av planering, nödvändiga rationaliseringar och vikten av att efter kriget styra och koncentrera tillgängliga resurser mot bärkraftiga brukningsenheter. Samtidigt argumenterade han för ett återupprättande av bygemenskapen, främst av ekonomiska skäl men även som lämplig bebyggelse- och organisationsform vilande på gemenskap och samarbete.

Larsson kombinerade sin professur med en rad nationella och internationella uppdrag. Han invaldes som ledamot av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien 1960, var bland annat styrelseledamot i Föreningen för Samhällsplanering och i Samfundet för fastighetsvärdering. I Kungliga Tekniska Högskolans styrelse var han ledamot i nära 15 år. Larssons inriktning mot utvecklingsländernas särskilda förutsättningar medförde en rad expertuppdrag för Förenta Nationerna under 1970-talet. Han arbetade även som utbildare och med uppdrag inom området land management gentemot olika länder i och utanför Europa. Han var medlem i International Federation of Land Surveyors och tjänstgjorde där som svensk representant under perioden 1953-1978.

Gerhard Larsson och hans hustru Margareta Larsson (född Stenring) är gravsatta i minneslund på Norra begravningsplatsen i Solna.

Bibliografi (i urval)

• Diverse artiklar i Svensk lantmäteritidskrift, t.ex. 1942-43, 1945, 1951, 1957, 1969 och senare, samt i Plan, organ för Föreningen för samhällsplanering.
• Flykten från landsbygden nödvändig. Artikel om agrarhistoria och jordbrukets problem. 1942.
• Byns renässans. Sv. Lantmäteritidskrift 1943:6.
• Den vaknande byn. Tidskriften Samtid och framtid. 1944.
• Landsbygdsplanering nödvändig? Lantmannabladet och Stockholms-Tidningen, 18 juli 1945.
• Inflytandet av avståndet från brukningscentrum till inägojorden på arbetsbehov, driftsformer och driftsresultat. Doktorsavhandling, Stockholm. 1947.
• Income value of marginal areas on farms. Trans. Royal Inst. Techn., Stockholm, 1951:52.
• Studies on forest road planning. Trans. Royal Inst. Techn., Stockholm, 1959:147.
• Är det ofrånkomligt, att rationell fastighetsbildning inleds med grundstrukturplanering? Inst. för fastighetsteknik, KTH, Medd. 11, 1964, Stockholm.
• Om grundstrukturplanering för brukningsenhetssystem. Stockholm. 1967.
• Undersökningar rörande fritidsbebyggelse. Inst. för fastighetsteknik, KTH, 1969, Medd. 4:6, Stockholm.
• Land registration in developing countries. World Cartography, XI. 1971. United Nations.
• Målsättningar vid översiktlig planering för fritidsbebyggelse. Statens institut för byggnadsforskning, Stockholm. Rapport R9:1972. Larsson, G och Stahre U.
• The evolution of the existing cadastres towards the multipurpose cadaster. FIG Congress, Stockholm. 1977.
• Fritidsboende och fritidsbebyggelse. T23, Statens råd  för byggnadsforskning, Stockholm. 1979. Larsson, G. och Rönström, M.
• Land information systems and land control in Zanzibar. Royal Inst. Techn., Stockholm. 1983. Larsson, G. and Stoimenov, G.
• Needs and methods of systematic land information in connection with the new agricultural policy of Tanzania. Mimo, Stockholm. 1985. Larsson, G. and Stoimenov, G.
• Husabyarna – led i forntida samhällsplanering. Inst. för fastighetsteknik, KTH, Medd. 4:49, Stockholm. 1986.
• Utveckling av ersättningsrätten i samband med plan- och bygglagstiftningen. Inst. för fastighetsteknik, KTH, 1989, Medd. 4:62, Stockholm.
• Cadastral and land registration systems. 1990.
• Exploatering i samverkan. En jämförande internationell studie. Inst. för fastighetsteknik, KTH, 1991, Medd. 4:65, Stockholm.
• Kulturmiljön och planlagstiftningen. Rättsliga och ekonomiska effekter. Inst. för fastighetsteknik, KTH, 1992, Medd. 4:67, Stockholm. Larsson, G. och Eidenstedt, L.
• Land readjustment: a modern approach to urbanisation. Newcastle upon Tyne: Avebury, UK. 1993.
• Exploateringssamverkan. Problem och åtgärdsförslag. Inst. för fastighetsteknik, KTH, 1993, Medd. 4:69, Stockholm.
• Land registration and cadastral systems, Longman Malaysia, CLP Economic Commission for Europé. 1996.
• Land readjustment: A tool for urban development. Habitat International, 1997, vol. 21, 2:141–152. Elsevier Science Ltd.
• Land management. Public policy, control and participation. BFR, The Swedish Council for Building Research, Stockholm. 1997.
• Avvägning mellan allmänna intressen och markägarintressen I bebyggelsesammanhang. Avd. Fastighetsvetenskap, Inst. fastigheter och byggande, KTH, 1998, Medd. 4:77, Stockholm.
• Förrättning som genomförande- och samverkansmedel. Avd. för fastighets-vetenskap, KTH, 2000, Medd. 4:79, Stockholm.
• Land Development by Participation: The Förrättning Procedure. BFR, The Swedish council for building research. 2000.
• The EU compendium of spatial planning systems and policies. Sweden. European Commission. 2000.
• Matching land use and land tenure arrangements for development programmes. Landnutzung und Landenwicklung/Land Use and Development. 2002, Vol. 43 (2) 49-96.
• Samordning av ersättningsregler vid markinlösen och fastighetsskada. Avd. för fastighetsvetenskap, KTH, 2003, Rapport 4:93, Stockholm.
• Spatial planning systems in Western Europe – an overview. Delft University Press/IOS, Amsterdam. 2006.
• Land registration and cadastral systems: Tools for land information and management. Pearson Education. Third edition. 2009 (tidigare utgåvor fr.o.m. 1991; Medd. 4:80, Avd. fastighetsbyggande, KTH, samt senare Harlow, Longman/New York, John Wiley & Sons Inc. och Longman Scientific and Technical, Essex, UK).
• Kinesisk utgåva av ovanstående, utgiven av Surveying and Mapping Press, Beijing. 2011.
• Land Management as Public Policy. University Press of America. 2010.

Bibliografi, Gamla testamentets kronologi

• Is biblical chronology systematic or not? Rev. de Qumran 1967-69, 6, 24:499-515.
• When did the Babylonian captivity begin? J. Theol. Stud. 1967, 18:417-423.
• The secret system. A study in the chronology of the Old Testament. E. J. Brill, Leiden. 1973
• Chronological parallels between the creation and the flood. Vet. Testam. 1977, 27:490-492.
• The chronology of the Pentateuch: a comparison of the MT and LXX. J. Bibl. Lit. 1983, 102:401-409.
• The documentary hypothesis and the chronological structure of the Old Testament. Zeits. Alttest. Wissensch. 1985, 97, 3:316-333.
• Ancient calendars indicated in the OT. J. Stud. Old. Test. 1992, 54:61-76
• More quantitative Old Testament research? ZAW 1998, 110:570-580.
• Chronology as a structural element in the Old Testament. Scand. J. Old Test. 2000, 14/2:207-218.
• The chronology of the kings of Israel and Judah as a system. ZAW 2002, 114:224-235.
• Is the Book of Esther older than has been believed? Vet. Testam. 2002, 52:130-131.
• Septuagint versus Masoretic chronology. ZAW 2002, 114:511-521.
• Possible Hellenistic Influences in the Historical Parts of the Old Testament, Scand. J. Old Test. 2004, 18: 296-311.
• The chronological system of the Old Testament. Peter Lang. Frankfurt am Main, Berlin, Bern. 2008.

Källor

• Larsson, F Gerhard i Vem är det 1993 ISBN 91-1-914072-X
• Minnesord över ledamöter avlidna 2011–2012. Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien, 2014. Småskrifter Nr 13, Supplement till Kungl. Skogs- och Lantbruksakademiens Tidskrift. ISBN 978-91-86573-47-8
• Folke Gerhard Larsson på Prabook
• Dagens Nyheter, 2012-07-18, runa, Gerhard Larsson
• Hans Mattsson, Thomas Kalbro (15 juli 2012). ”Minnesord Gerhard Larsson”. Svenska Dagbladet. https://www.svd.se/arkiv/2012-07-15/21. Läst 23 januari 2019. 
• Larsson, Folke Gerhard på Svenskagravar.se

Externa länkar

• Gerhard Larsson i Libris