Grödingebanan

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Grödingebanan
Södertälje Syd station.jpg
Ett X2000 gör uppehåll på Södertälje Syd på Igelstabrons västra del
Allmänt
Plats Sverige
Sträcka FlemingsbergJärna
Anslutande järnvägslinjer Utgör en del av Västra Stambanan
och har anslutning med Nyköpingsbanan samt Svealandsbanan
Organisation
Invigd I sin helhet 1995
Ägare Trafikverket
Banoperatör Trafikverket
Trafikoperatör SJ
MTR Express
Snälltåget
samt godstågsoperatörer
Tekniska fakta
Längd 31 kilometer
Antal spår Dubbelspår hela sträckan. Sista biten i Järna, där Grödingebanan går ihop med "Gamla stambanan" samt har anslutning med Nyköpingsbanan, utgörs av fyrspår.
Spårvidd 1435 millimeter (Normalspår)
Största tillåtna axellast 25 ton
ATC Ja
Fjärrblockering Ja
Hastighet 250[1][2] km/h
Elektrifierad Ja
Matning 15 000 Volt 16 2/3 Hz
Linjekarta
Station on track
0Stockholm C
Abbreviated in this map
Station on track
15 Flemingsberg
Track turning from left Junction to right
 Västra stambanan svänger av
Abbreviated in this map Enter and exit tunnel
 Björnkulla B nedspår 385 m
Abbreviated in this map Enter and exit short tunnel
 Björnkulla D nedspår 239 m
Abbreviated in this map Enter and exit tunnel
 Tullingeskogstunneln A 577 m
Abbreviated in this map Enter and exit short tunnel
 Tullingeskogstunneln A 146 m
Abbreviated in this map Straight track
Abbreviated in this map Enter tunnel
 Lidatunneln 1 785 m
Abbreviated in this map Exit tunnel
Abbreviated in this map Enter and exit short tunnel
 Nolingetunneln 47 m
Abbreviated in this map Enter and exit tunnel
 Karlslundtunneln 1 296 m
Abbreviated in this map Enter and exit short tunnel
 Kyrktorpstunneln 118 m
Abbreviated in this map Enter and exit tunnel
 Malmsjötunneln 895 m
Abbreviated in this map Elevated over water
 Igelstabron 2140 m
Unknown BSicon "tHST" Unknown BSicon "hBHF"
36 Södertälje Syd
Unknown BSicon "KRZr" Junction to right
 Svealandsbanan
Abbreviated in this map Enter and exit short tunnel
 Kvedestatunneln A 52 m
Abbreviated in this map Enter and exit tunnel
 Kvedestatunneln B 377 m
Abbreviated in this map Enter and exit short tunnel
 Oxtunneln 185 m
Abbreviated in this map Enter and exit tunnel
 Gliatunneln A nedspår 657 m
Junction from left Track turning right
Stop on track
JärnaEndast pendeltåg
Junction to left
 Södra stambanan (Nyköpingsbanan)
Straight track
 Västra stambanan mot Göteborg

Grödingebanan är en 31 kilometer lång del av järnvägslinjen Västra stambanan. Den går från Järna i östra delen av Södermanland, genom utkanten av Södertälje via Igelstabron och Södertälje Syd till Flemingsberg i södra delarna av Stockholms tätort. Banan har fått sitt namn genom att den passerar Grödinge socken mellan Stockholm och Södertälje. Den äldre banan har en något mer nordlig sträckning och går via bland annat centrala delarna av Rönninge, Tumba och Tullinge.

Bakgrund[redigera | redigera wikitext]

Grödingebanan byggdes främst av två anledningar: dels för att korta restiderna jämfört med den gamla mycket krokiga bansträckningen, dels för att ge plats åt fler tåg. Fjärrtågen sparar cirka 7 minuter jämfört med den gamla sträckningen. Förseningsrisken har också minskat (till exempel om ett fjärrtåg mot Stockholm kom sent till Södertälje så att det hamnade bakom ett pendeltåg i stället för före, ökades förseningen direkt med 5 minuter).

Banan ses som relativt modern så till vida att geometrin är utformad på ett sätt så att banan till stor del är dragen genom tunnlar och på höga viadukter. Södertäljes järnvägsstation för fjärrtågen har flyttats en avsevärd sträcka från stadskärnan (nu cirka 4 km ifrån). Banan är helt byggd för hastigheter på 250 km/h,[1][2] och detta tillåts numera (längs större delen av banan) som den första banan i Sverige, endast för tåg med lutande vagnskorg. Dock finns inga tåg ännu (gäller fortfarande 2014) som får gå i mer än cirka 205 km/h.

Grödingebanan kostade 2,7 miljarder kronor att bygga, inklusive Igelstabron, Sveriges längsta rena (endast järnväg) järnvägsbro. Att banan är byggd för högre hastigheter än 200 km/h märks på kontaktledningen som till stora delar är av en grövre typ än normalt med kraftigare och robustare armatur för upphängning av kontaktledningen, mycket lik den standard som finns på höghastighetsbanorna i andra länder som t.ex. Tyskland eller Frankrike. Även återledningen samt hjälpkraften utgörs av ett snitt som än så länge enbart finns på denna bana. Den nordliga delen av banan har dock normal kontaktledningsstandard (där tillåts 230 km/h).

Banan öppnades för godstrafik i november 1994 och den 9 januari 1995 skedde invigningen. Efter detta flyttades all persontrafik med fjärr- och regionaltåg över från den gamla sträckan via Södertälje hamn/södra. I dagsläget är det bara pendeltåg (SL) och godståg som nyttjar den gamla sträckningen.

Vid Södertälje Syd ansluter Svealandsbanan från Valskog. Det är också den sista gemensamma stationen för tåg från Stockholm som fortsätter på Västra stambanan respektive svänger av söderut längs Nyköpingsbanan mot Åby, även om den senare banan inte börjar förrän efter Järna, där fjärrtågen inte stannar. Vid Södertälje Syd går det även att byta till pendeltåg som trafikerar sträckan Södertälje centrumGnesta. Det går också SL-bussar mellan stationen Södertälje Syd och centrala Södertälje.

Banan började att planeras redan under 1970-talet. Den ursprungliga sträckningen var tänkt att gå betydligt längre söderut än jämfört med idag, vilket skulle ha inneburit att Södertälje blev utan fjärrtåg från Göteborgs- och Malmö-linjen (Svealandsbanan var ännu inte planerad).

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Banverket (13 januari 2005). ”Järnvägens roll i transportförsörjningen” (PDF). sid. 7. Arkiverad från originalet den 28 maj 2014. https://web.archive.org/web/20140528010136/http://www.trafikverket.se/PageFiles/30234/malardalen_del1.pdf. Läst 13 juni 2010. 
  2. ^ [a b] Stockholms linjebok (Trafikverket) (länk Stockholm C till Katrineholm)

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]