Tullinge

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Tullinge
del av Stockholms tätort
Kommundel
Land Sverige Sverige
Landskap Södermanland
Län Stockholms län
Kommun Botkyrka kommun
Distrikt Tullinge distrikt,
Tumba distrikt
Höjdläge 60 m ö.h.
Koordinater 59°12′N 17°54′Ö / 59.200°N 17.900°Ö / 59.200; 17.900
Area 45,4 km²
Folkmängd 19 001 (2016)[1]
Befolkningstäthet 418,52 invånare/km²
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Postort Tullinge
Postnummer 146 XX
Riktnummer 08
Tätortskod TX034
GeoNames 2667109
Tullinges läge i Stockholms län
Red pog.svg
Tullinges läge i Stockholms län

Tullinge är en del av Stockholms tätort och kommundel i Botkyrka kommun beläget mellan Tumba och Flemingsberg.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Karta över Tullinge från 1955

Tullinge är omnämnt första gången i samband med att Clauus i þulunge, som troligen var en skrivkunnig bonde, 26 maj 1353 gjorde ett jordbyte i Botkyrka. Detta finns nämnt i en rättshandling från Svarta Löts ting.

I Tullinge finns två fornborgar från vikingatiden på två av klipporna vid Tullingesjön, Skansberget och Örnberget.[2] Fynd vid Eklundshov i närheten av Tullinge flygfält tyder på att området varit befolkat sedan mellanstenåldern. På 1800-talet hittades flera föremål från bronsåldern och från yngre järnåldern finns lämningar i form av gravfält. Bland annat den så kallade. Tullingeskatten som innehöll bland annat två yxor och en skärva.

Tullinge gård finns nämnt redan 1353 i dokument. Kring år 1630 byggdes Tullinge gård till ett säteri av Johan Adler Salvius. Huvudbyggnaden byggdes på 1760-talet men brann ned 13 februari 1943. Flygelbyggnaderna finn kvar idag och används som församlingshem. Endast ett av Tullinge gårds torp finns kvar idag, nämligen Trädgårdstorp som idag ägs av Botkyrka hembygdsgille.[3]

Villastaden[redigera | redigera wikitext]

Under slutet av 1800-talet började stockholmare att flytta ut från innerstaden. Villastäder i Stockholms stads utkanter och utanför stadsgränsen började att planeras, däribland i Tullinge. Visionen för Tullinge villastad var inte ett samhälle för vem som helst. Hit ville man locka grosshandlare, industrifamiljer, kryddat med konstnärer och artister. Jacob Tegnér, make till den berömde tonsättaren Alice Tegnér antog sig uppdraget att göra Tullinge till en villastad. Från början var Tullinge tänkt som ett Djursholm söder om Stockholm, men de planerna fullföljdes inte. I marknadsföringen av Tullinge framgick det vilket slags liv man tänkte sig skulle levas i området.

"För dessa villagårdar gäller att där den så önskar, kan hafva plats för ett eller annat stort husdjur, en häst eller två ponnies eller möjligen till nytta för stora och små, en ko eller get".[4]

När västra stambanan drogs igenom Tullinge 1859 fanns det ingen station i Tullinge, men när man byggde ut banan till dubbelspår 1903, så byggde man även en hållplats. 1917 uppgraderades hållplatsen till station.[5] 1926 fick järnvägen eldrift.

Eklidsskolan, den första kommunala skolan i Tullinge byggdes 1946.

Miljonprogrammet[redigera | redigera wikitext]

Under mitten och slutet av 1900-talet började det byggas rejält i Tullinge. På 50-talet började man bygga Tullingeberg och under miljonprogrammet mellan 1965 och 1975 byggdes del flesta av dagens lägenhetshus och radhusområden i Tullinge. Römossen, Tullingeberg, Tullinge Skog och Tullinge Centrum är alla områden som byggdes under miljonprogrammet. 1958 byggdes Tullinge Kyrka efter ritningar av Georg Rudner. Flera nya skolor byggdes och Falkbergsskolan stod klar 1958 och Banslättsskolan 1977. Tullinge station flyttades till sin nuvarande plats 1969, 1,5 km nordöst om den gamla stationen. 1970 växte Tullinge tätort ihop med Stockholms tätort.

Tullinge station.

Den gamla militärflygplatsen söder om Tullinge lades ned helt 1994. 2006 började man bygga bostäder på flygfältet, och man kallar den nya stadsdelen Norra Riksten [6]

Tullinge egen kommun[redigera | redigera wikitext]

Tullingepartiet är ett lokalt parti med målet att Tullinge ska bli en egen kommun genom att bryta sig loss från Botkyrka och bildades inför valet 2006, och fick då ett mandat i Botkyrka kommunfullmäktige. I valet 2010 ökade partiet och fick 6 mandat. I samband med valet 2014 hölls en folkomröstning i Botkyrka kommun angående frågan. Efter folkomröstningen 2014 beslutades av Botkyrkas kommunfullmäktige att kommunen inte skulle delas, med anledning av valresultatet. Tullingepartiet har skickat vidare en delningsansökan till kammarkollegiet och regeringen för slutgiltigt avgörande[7].

Resultat i folkomröstning[redigera | redigera wikitext]

Botkyrka   Ja: 25,5%   Nej: 69,8%   Blank: 4,5%  

Tullinge   Ja: 66,6%   Nej: 30,6%   Blank: 2,5%  

Källa:[8]

Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Tullinge var en fristående tätort till och med 1965

Befolkningsutvecklingen i Tullinge 1920–1965[9][10][11][12][13][14][15][16][17]
År Folkmängd Areal (ha)
1920
  
800 ##
1930
  
1 257 ##
1935
  
1 441 ##
1940
  
1 717 ##
1945
  
2 053 ##
1950
  
2 581 ##
1960
  
4 571 848
1965
  
5 635 830
Anm.: Sammanvuxen med Stockholm 1970.
 ## Som tätort/befolkningsagglomeration 1920–1950.

Demografi[redigera | redigera wikitext]

I kommundelen bor över 19 000 invånare 2016[1] varav 25,6 procent med utländsk bakgrund[18].

Bebyggelse[redigera | redigera wikitext]

Tullinge gård[redigera | redigera wikitext]

Tullinge gård, beläget vid Tullinge kyrka, från 1630-talet. Johan Adler Salvius, gårdens första ägare och erkänd diplomat från 30-åriga kriget, har fått den angränsande gatan uppkallad efter sig. Huvudbyggnaden från omkring 1760 eldhärjades 1943 och återbyggdes aldrig. Flera kända svenskar har bott eller övernattat i Tullinge gård, bland andra drottning Kristina och Gustaf Fröding.

Tullinge kyrka[redigera | redigera wikitext]

Frivilliginsatser och gåvor gjorde bygget av Tullinge kyrka möjligt och det påbörjades 1955. Kyrkan invigdes sedan 1958.

Utbildning[redigera | redigera wikitext]

Tullinge har 7 grundskolor[19] och 2 gymnasieskolor[20]

Grundskolor:

  • Banslättsskolan (F-5)
  • Eklidsskolan (F-5)
  • Falkbergsskolan (6-9)
  • Parkhemsskolan (F-5)
  • Rikstens skola (F-6)
  • Trädgårddsstadsskolan (F-9)
  • Tullingebergsskolan (F-5)

Gymnasieskolor:

Idrott[redigera | redigera wikitext]

Motionsspår Brantbrink

Tullinge har ett rikt idrottsliv med många idrottsföreningar. Tullinge har ett flertal idrottsplatser, däribland Brantbrinks IP och Lida friluftsgård med ett stort nät av motionsspår som på vintern används som skidspår. Det finns även ett antal mindre idrottsanläggningar, bland annat ett flertal konstgräsplaner och platser för spontanidrott.

Tullinge har flera föreningar som är och har varit framstående inom olika idrotter. FBI Innebandy var en av de första innebandyföreningarna som bildades i Sverige, och klubben har haft seniorlag i division 1. Inom orientering har Tullinge SK varit mycket framgångsrika och vunnit både 10-mila och Jukolakavlen, klubben är en av Sveriges största orienteringsklubbar med över 500 medlemmar.

Idrottsföreningar i Tullinge:

Kända personer från Tullinge[redigera | redigera wikitext]

Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b] Botkyrka statistikportal http://sas.statistikportal.se:8080/SASStoredProcess/guest/do?_program=%2Fbotkyrka%2Flagrade+processer%2Fmenu
  2. ^ Sundström, Erik, red (1982). Botkyrkabygd: från Mälarstrand till Österhav (andra uppl). Tumba: Botkyrka kulturnämnd. sid. 55. ISBN 91-7260-676-2 
  3. ^ Stockholms läns museum: Parkhem
  4. ^ Annons för Tullinge villastad omkring år 1908.
  5. ^ Lundin, Stig (17 april 2014). ”Tullinge station”. http://www.stiglundin.se/jarnvag/18116937/vsb/linje/tullinge.htm. 
  6. ^ ”Historia – Tullinge”. Samfälligheten Röberget. 20 februari 2014. Arkiverad från originalet den 26 februari 2014. https://web.archive.org/web/20140226021127/http://roberget.se/tullinge.htm. 
  7. ^ Tullingepartiet: Ett steg närmare egen kommun
  8. ^ Botkyrka kommun, Slutgiltigt valresultat folkomröstningen Arkiverad 23 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
  9. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 3 januari 2011. 
  10. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1920, II, Befolkningsagglomerationer, trosbekännelse, stamskillnad, utrikes födelseort, främmande statsborgarskap, lyten m.m.. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1925. sid. 74. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1920_2.pdf. Läst 30 januari 2016 
  11. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1930, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1935. sid. 122. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1930_1.pdf. Läst 26 oktober 2014 
  12. ^ (PDF) I. Allmänna folkräkningen den 31 december 1935, Folkmängden kommunvis efter kön, civilstånd och större åldersgrupper. Befolkningsagglomerationer. Obefintliga. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1937. sid. 74. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Sarskilda_folkrakningen_1935_1936_1.pdf. Läst 3 mars 2015 
  13. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1940, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1942. sid. 215. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1940_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  14. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1945, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Befolkningsagglomerationer. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1947. sid. 203. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1945_1.pdf. Läst 25 oktober 2014 
  15. ^ (PDF) Folkräkningen den 31 december 1950, I, Areal och folkmängd inom särskilda förvaltningsområden m.m., Tätorter. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1952-05-19. sid. 188. http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/SOS/Folkrakningen_1950_1.pdf. Läst 9 oktober 2014 
  16. ^ Statistiska meddelanden Be 1967:21 Tätorternas areal och folkmängd 1960 och 1965. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 1967-09-22. sid. 8 
  17. ^ Statistiska meddelanden Be 1972:11 Tätorternas areal och folkmängd 1965 och 1970. Stockholm: Statistiska centralbyrån. 17 november 1972. sid. 9 
  18. ^ ”Områdesfakta Botkyrka kommun”. http://botkyrka.statistikportal.se/omradesfakta/. Läst 1 maj 2018. 
  19. ^ Botkyrka kommun, grundskolor i Tullinge
  20. ^ Botkyrka kommun, gymnasieskolor i Tullinge