Hoppa till innehållet

Viadukt

Från Wikipedia
Glenfinnan Viaduct i Skottland.
Viaducto La Polvorilla i nordvästra Argentina.
Viadukt nära Kłodzko i sydvästra Polen.

Viadukt är en bro som leder en väg, järnväg eller spårväg över land, till exempel över en väg, järnväg eller dalgång.[1][2] Företeelsen, som är inspirerad av antikens akvedukter, blev vanlig i samband med 1800-talets utbyggnad av järnvägen.[3]

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Etymologi och definitioner

[redigera | redigera wikitext]

Termen viadukt kommer från latinets via som betyder "väg" och ducere som betyder "att leda".[4] Det är en härledning från 1800-talet, från en analogi med antika romerska akvedukter,[5][6] och kom till användning i samband med uppbyggnaden av järnvägsnäten. Ordet viadukt finns i svensk skrift sedan 1840.[4]

Liksom de romerska akvedukterna bestod många av de tidiga viadukterna av en serie bågar av ungefär samma längd, ofta stödda på höga pelare.[3] Den första viktigare järnvägsakvedukten är Sankey 'Nine Arches'-viadukten i St. Helens, invigd 1830.[7]

På engelska är en viadukt (engelska: viaduct) en bro som har många korta spann.[8][9] På romanska språk betyder viadukt ofta '(lång och hög) väg- eller järnvägsbro som korsar en djup dalgång'.[6][10][11]

I svenskt språkbruk har ordet viadukt använts för broar med flera korta spann som sträcker sig över land. Det har också använts för enspanniga järnvägsbroar över en väg eller gata. Det svenska Trafikverket använder dock inte viadukt som typbeteckning.[3]

Utveckling

[redigera | redigera wikitext]

Upphöjda motorvägar byggdes tidigare i större städer som Boston (Central Artery, invigd 1959[12]), Los Angeles, San Francisco, Seoul, Tokyo och Toronto (Gardiner Expressway, invigd 1966[13][14]).[15] En del revs eftersom de var föga tilltalande och delade upp staden; ofta har trafiken letts ner i nygrävda tunnlar.[12][16] I andra fall revs viadukter eftersom de var strukturellt osäkra, vilket gällde Embarcadero Freeway i San Francisco som skadades av en jordbävning 1989.[17][18]

I utvecklingsländer som Thailand, Indien (Delhi-Gurgaon Expressway), Kina, Bangladesh, Pakistan och Nicaragua, har upphöjda motorvägar byggts under senare år. Fler är under uppbyggnad för att förbättra trafikflödet, särskilt som en lösning på markbristen när de byggs ovanpå vägar.

Viaduc des Arts i Paris.

Andra användningsområden finns för vissa viadukter. I Paris erbjuder en ombyggd järnvägsviadukt en trädgårdspromenad på toppen och arbetsyta för hantverkare nedanför. Trädgårdspromenaden kallas Coulée verte René-Dumont, medan arbetsplatserna i valven nedanför är Viaduc des Arts. Projektet invigdes 1993, medan ombyggnaden genomfördes under hela 1990-talet.[19] Manhattans High Line, som invigdes 2009, använder också en upphöjd tåglinje som en linjär stadspark.[20]

I Indonesien används viadukter för järnvägar på Java[21] och även för motorvägar i och kring Jakarta.[22] I januari 2019 stängdes Alaskan Way Viaduct i Seattle, efter flera decenniers användning, och ersattes med en tunnel eftersom den var seismiskt osäker.[23]

Land och vatten

[redigera | redigera wikitext]

Över land

[redigera | redigera wikitext]
The Ouse Valley Viaduct i Sussex, England

Den längsta viadukten i antiken kan ha varit Pont Serme som korsade breda kärr i södra Frankrike.[24] På sin längsta punkt mätte den 1 500 meter,[25] med en bredd på 22 meter.

Viadukter används ofta i många städer som är järnvägsnav, som Chicago, Birmingham, London och Manchester. Dessa viadukter korsar de stora bangårdar som behövs för godståg där, och korsar även de flerspåriga järnvägslinjerna som behövs för tung järnvägstrafik. Dessa viadukter skapar planskildhet så att väg- och gatutrafik i staden inte längre behöver avbrytas ständigt av tågtrafiken. Likaså bär vissa viadukter järnvägar över stora dalar, eller så bär de järnvägar över städer med många tvärgator och alléer. Chicagos tunnelbana, benämnd "L" som en förkortning av elevated ('upphöjd'),[26] går till stor del på viadukter.

Många viadukter över land förbinder punkter av liknande höjd i ett landskap, vanligtvis genom att överbrygga en älvdal eller annan eroderad öppning i ett annars platt område. Ofta hade sådana dalar vägar som går ner på vardera sidan (med en liten bro över floden, där det behövs) som blir otillräckliga för trafikbelastningen, vilket kräver en viadukt för "genomgående" trafik.[27] Sådana broar lämpar sig också för användning av järnvägstrafik, vilket kräver rakare och plattare vägar.[28] Vissa viadukter har mer än ett däck, så att ett däck har fordonstrafik och ett annat däck bär järnvägstrafik. Ett exempel på detta är Prins Edwards viadukt i Toronto i Kanada (invigd 1919[29]), som transporterar motortrafik på toppdäck och tunnelbana på nedre däck, över den branta Don River-dalen.[29] Andra byggdes för att sträckas över bostadsområden och korsade vägar, vilket är orsaken till många viadukter i London.

Över vatten

[redigera | redigera wikitext]

Viadukter över vatten utnyttjar öar eller på varandra följande valv. De kombineras ofta med andra typer av broar eller tunnlar för att korsa farbara vatten som viaduktsektioner, då de är billigare att konstruera och bygga än tunnlar eller broar med större spännvidder, men saknar vanligtvis tillräckligt horisontellt och vertikalt utrymme för stora fartyg.

Millauviadukten är en snedkabelbro som sträcker sig över floden Tarns dalgång nära Millau i södra Frankrike. Den var vid invigningen 2004 den högsta viadukten i världen, med en pylons topp på 343 meter.[30]

Världens högsta viadukt ovan marken nedanför var 2025 den över Huajiang-kanjonen i sydvästra Kina. Vägbanan på bron, som invigdes 2025, är belägen 625 meter över dalens botten.[31][32] Pylonerna på Öresundsbron är som en jämförelse 203,5 meter höga.[33] Viadukten Danyang–Kunshan Grand Bridge i Kina var 2011 den längsta bron i världen.[34]

Markanvändning under viadukter

[redigera | redigera wikitext]
"Deansgate Locks" barer under Deansgate Metrolink station i Manchester.

Där en viadukt byggs över land snarare än vatten, kan utrymmet under valven användas för företag som bilparkering, fordonsverkstäder, lätt industri, barer och nattklubbar. I Storbritannien har många järnvägslinjer i stadsområden byggts på viadukter, och därför har infrastrukturägaren Network Rail en omfattande fastighetsportfölj i valv under viadukter.[35]

I Berlin används utrymmet under valven av upphöjda tunnelbanelinjer (S-Bahn) för flera olika ändamål, inklusive små matställen eller barer.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Viaduct, 19 juli 2023.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Viadukt på Svenska Akademiens ordböcker.
  2. ^ ”Definition of VIADUCT”. www.merriam-webster.com. http://www.merriam-webster.com/dictionary/viaduct. Läst 27 mars 2018. 
  3. ^ [a b c] ”viadukt”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/viadukt. Läst 1 oktober 2025. 
  4. ^ [a b] ”viadukt | SAOB | svenska.se”. https://svenska.se/saob/?id=V_0657-0314.8PKA&pz=7. Läst 1 oktober 2025. 
  5. ^ ”viaduct – Definition of viaduct in English by Oxford English Dictionary”. OED. https://www.oed.com/. Läst 21 september 2020. 
  6. ^ [a b] ”viaduc” (på franska). vitrinelinguistique.oqlf.gouv.qc.ca. 2013. https://vitrinelinguistique.oqlf.gouv.qc.ca/fiche-gdt/fiche/26523043/viaduc. Läst 1 oktober 2025. 
  7. ^ ”Sankey 'Nine Arches' Viaduct, St Helens”. www.nationaltransporttrust.org.uk. https://www.nationaltransporttrust.org.uk/heritage-sites/heritage-detail/sankey-viaduct. Läst 1 oktober 2025. 
  8. ^ Clare (18 juli 2023). ”What Is The Difference Between A Viaduct And A Bridge? - FreyssinetUK” (på brittisk engelska). freyssinet.co.uk. Arkiverad från originalet den 8 oktober 2024. http://web.archive.org/web/20241008211705/https://freyssinet.co.uk/what-is-the-difference-between-a-viaduct-and-a-bridge/. Läst 1 oktober 2025. 
  9. ^ ”viaduct” (på engelska). dictionary.cambridge.org. 24 september 2025. https://dictionary.cambridge.org/dictionary/english/viaduct. Läst 1 oktober 2025. 
  10. ^ ”viaducto” (på spanska). «Diccionario de la lengua española» - Edición del Tricentenario. https://dle.rae.es/viaducto. Läst 1 oktober 2025. 
  11. ^ ”Viaducto” (på spanska). Definición.de. https://definicion.de/viaducto/. Läst 1 oktober 2025. 
  12. ^ [a b] amckeag (11 juni 2015). ”Boston – The Big Dig” (på engelska). CNU. https://www.cnu.org/highways-boulevards/model-cities/boston. Läst 1 oktober 2025. 
  13. ^ ”Gardiner Expressway” (på kanadensisk engelska). City of Toronto. 8 februari 2019. Arkiverad från originalet den 13 juni 2025. http://web.archive.org/web/20250613185911/https://www.toronto.ca/services-payments/streets-parking-transportation/road-maintenance/bridges-and-expressways/expressways/gardiner-expressway/. Läst 1 oktober 2025. 
  14. ^ ”Gardiner Expressway” (på engelska). CNU. 9 mars 2017. https://www.cnu.org/what-we-do/build-great-places/gardiner-expressway. Läst 1 oktober 2025. 
  15. ^ ”Toronto built, then demolished an expressway”. tac-atc.ca. Arkiverad från originalet den 6 juli 2011. https://web.archive.org/web/20110706204817/http://www.tac-atc.ca/english/resourcecentre/readingroom/conference/conf2003/pdfs/gadiner.pdf. Läst 27 mars 2018. 
  16. ^ ”The Big Dig: facts and figures” (på engelska). Mass.gov. Arkiverad från originalet den 3 september 2025. http://web.archive.org/web/20250903012703/https://www.mass.gov/info-details/the-big-dig-facts-and-figures. Läst 1 oktober 2025. 
  17. ^ ”Embarcadero Freeway removal” (på engelska). CNU. 27 juli 2017. https://www.cnu.org/what-we-do/build-great-places/embarcadero-freeway-removal. Läst 1 oktober 2025. 
  18. ^ Homen, Jenna (8 augusti 2022). ”A Look at Before and After The Embarcadero Freeway Came Down” (på engelska). Broke-Ass Stuart. https://brokeassstuart.com/p/a-look-at-before-and-after-the-embarcadero-freeway-came-down. Läst 1 oktober 2025. 
  19. ^ ”The Viaduc des Arts” (på amerikansk engelska). Viaduc des Arts. https://www.leviaducdesarts.com/en/the-viaduc-des-arts. Läst 1 oktober 2025. 
  20. ^ ”History” (på engelska). thehighline.org. https://www.thehighline.org/history/. Läst 1 oktober 2025. 
  21. ^ Zufarihsan, Rafif; Tambusay, Asdam; Suprobo, Priyo; Suryanto, Benny; Laghrouche, Omar (2025-05). ”Recent developments in high-speed railway in Indonesia: Superstructure construction and track infrastructure” (på engelska). Transportation Research Interdisciplinary Perspectives 31: sid. 101385. doi:10.1016/j.trip.2025.101385. https://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S2590198225000648. Läst 1 oktober 2025. 
  22. ^ ”New elevated roads being built in Jakarta” (på engelska). World Highways. 2 februari 2016. https://www.globalhighways.com/wh8/wh10/news/new-elevated-roads-being-built-jakarta. Läst 1 oktober 2025. 
  23. ^ amckeag (15 juni 2015). ”Highways to Boulevards” (på engelska). CNU. https://www.cnu.org/highways-boulevards/model-cities/seattle. Läst 1 oktober 2025. 
  24. ^ Colin O’Connor: Roman Bridges, Cambridge University Press 1993, ISBN 0-521-39326-4, p. 99
  25. ^ O’Connor, Colin (1993), Roman Bridges, Cambridge University Press, pp. 99 (G12), ISBN 0-521-39326-4
  26. ^ ”How-To Guide: Riding the 'L' (Trains)” (på engelska). CTA. https://www.transitchicago.com/howto/riding-the-train/. Läst 1 oktober 2025. 
  27. ^ Brownlee, Christy (March 2005) "Taking the high road: France's new bridge helps a small town dodge traffic—and set a new world record" SuperScience 16(6): pp.12–15;
  28. ^ Davidsen, Judith (April 1993) "A new "lite" rail viaduct formula: Norman Foster designs a rapid-transit viaduct for Rennes, France" Architectural Record 181(4): p.26;
  29. ^ [a b] ”Bridging the Don: The Prince Edward Viaduct” (på engelska). toronto.ca. https://www.toronto.ca/explore-enjoy/history-art-culture/online-exhibits/web-exhibits/web-exhibits-architecture-infrastructure/bridging-the-don-the-prince-edward-viaduct/. Läst 1 oktober 2025. 
  30. ^ ”Viaducto” (på spanska). Ferrovial. https://www.ferrovial.com/es/recursos/viaducto/. Läst 1 oktober 2025. 
  31. ^ ”Världens högsta bro Huajiang Grand Canyon Bridge har invigts”. Svenska Dagbladet. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/kompakt/a/OowAGb/varldens-hogsta-bro-huajiang-grand-canyon-bridge-har-invigts. Läst 1 oktober 2025. 
  32. ^ ”Världens högsta bro testad i Kina”. https://feber.se/samhalle/varldens-hogsta-bro-testad-i-kina/483192/. Läst 1 oktober 2025. 
  33. ^ ”Millaubron”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/millaubron. Läst 1 oktober 2025. 
  34. ^ Longest bridge, Guinness World Records. Läst juli 2011.
  35. ^ ”Light Industrial Units To Let/Rent | Small Industrial Space”. Arkiverad från originalet den 17 maj 2012. https://web.archive.org/web/20120517005210/http://property.networkrail.co.uk/industrialunitstolet.aspx. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Viadukt&oldid=58540930”