Guldtrast

From Wikipedia
Jump to navigation Jump to search
Guldtrast
Status i världen: Livskraftig (lc)[1]
Zoothera aurea a1.jpg
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassFåglar
Aves
OrdningTättingar
Passeriformes
FamiljTrastfåglar
Turdidae
SläkteZoothera
ArtGuldtrast
Z. aurea
Vetenskapligt namn
§ Zoothera aurea
Auktor(Holandre, 1825)[2]
Synonymer
  • Turdus aureus Holandre, 1825 (protonym)[3]
  • Zoothera dauma aurea
  • Turdus various (Pallas, 1811)
  • Japansk trast
Hitta fler artiklar om fåglar med

Guldtrast (Zoothera aurea) är en i huvudsak asiatisk vida utbredd fågel i familjen trastar.[4]

Utseende och läte[edit | edit source]

Guldtrasten är en förhållandevis stor trast med kroppslängd på cirka 27-31 centimeter. Fjäderdräktens grundton är på ryggen ljust olivbrun, mot buken gulaktig till vit. Hela dräkten har kraftig svart fjällteckning. Vingen är på ovansidan brokig i svart och beige, undersidan till största delen vit med ett markant svart band från armhåla till vingknoge. Den har 14 stjärtpennor.[5]

Guldtrasten skiljer sig från tigertrast då guldtrasten är större, har spetsigare vingar, 14 istället för tolv stjärtpennor och de har olika sång. Guldtrasten är också mer guldgul i tonen än tigertrasten som är mer rödbrun och benen hos guldtrast är rosaröda mot tigertrastens grågula.[5]

Förutom sången är guldtrasten mycket tystlåten. Sången är en utdragen entonig vissling med fyra till fem sekunders mellanrum. "Tyy...tyy...ty...".[5]

Utbredning och systematik[edit | edit source]

Guldtrasten är en flyttfågel som främst häckar på tajgan i norr, från Sibirien till Manchuriet, Japan och Korea. Den övervintrar i södra Kina, Indokina, Taiwan och på ön Lan-yü. Guldtrasten delas upp i två underarter:[4]

  • Zoothera aurea aurea – häckar från Sibirien till Manchuriet och Korea; övervintrar i södra Kina och Indochina
  • Zoothera aurea toratugumi – häckar i Manchuriet och Japan; Övervintrar i Taiwan och på ön Lan-yü.

Systematiken kring guldtrasten och dess närmaste släktingar är inte helt utredd och fortfarande kontroversiell. Tidigare fördes en mängd populationer i främst östra och södra Asien till guldtrasten, men dessa behandlas idag som egna arter:[4]

I och med att tigertrasten urskiljs som egen art bytte guldtrasten också vetenskapligt artepitet från dauma till aurea.[5] Även guldtrastens auktor förändrades i och med detta, från John Latham, 1790 till François Holandre, 1825 eftersom taxonet som Latham beskrev 1790 var dauma.[2]

Det råder dock inte konsensus kring denna uppdelning. Birdlife International och bokserien Handbook of the Birds of the World har dock valt en annorlunda indelning av komplexet i endast tre arter:[1]

  • Zoothera dauma – inklusive ceylontrasten
  • Zoothera major – monotypisk
  • Zoothera aurea – inklusive nilgiritrasten, horsfieldi, iriomotensis och imbricata

Observationer i Sverige[edit | edit source]

Guldtrast observeras mycket sällsynt i Sverige. Första fyndet gjordes 1837 då en individ sköts i Jämtland. Därefter har den observerats ytterligare fem gånger, den senaste i Ottenby, Öland 2003.[6]

Status och hot[edit | edit source]

Arten har ett stort utbredningsområde och en stor population, men tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] IUCN kategoriserar därför arten som livskraftig (LC).[1] Notera dock att IUCN inkluderar ceylontrasten och taxonet horsfieldi i guldtrasten. I Europa tros det häcka 25.000-100.000 par.[1]

Referenser[edit | edit source]

Noter[edit | edit source]

  1. ^ [a b c d e] Birdlife International 2019 Zoothera aurea . Från: IUCN 2019. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2019.3. Läst 10 december 2019.
  2. ^ [a b] R. T. Chesser, K. J. Burns, C. Cicero, et al. (2017) 58th Supplement to AOS Checklist[död länk], The Auk: Ornithological Advances, vol.134, sid:751–773
  3. ^ https://avibase.bsc-eoc.org/species.jsp?avibaseid=8E267A2656A555F5
  4. ^ [a b c] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2017) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2017 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2017-08-11
  5. ^ [a b c d] BirdLife Sveriges Taxonomikommitté (2014) Förändringar i listan över holarktis fåglar, Vår Fågelvärld, vol.73, nr.2, sid:36-45
  6. ^ Guldtrast, BirdLife Sveriges raritetskatalog.

Källor[edit | edit source]

  • Mullarney, K. Svensson, L. Zetterström, D. (1999) Fågelguiden, Europas och medelhavsområdets fåglar i fält. Stockholm: Albert Bonniers förlag.

Externa länkar[edit | edit source]