Gunnar Brusewitz

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gunnar Brusewitz med diplomet för Nobelpriset i litteratur 1963.

Kurt Gunnar Brusewitz, född 7 oktober 1924 i Ekerö i Stockholms län, död 10 juli 2004 i Lisinge nära Rimbo i Stockholms län, var en svensk författare, konstnär och tecknare. Han var son till byråsekreterare Per Emil Brusewitz och Fanny Andersson.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Han kom från en släkt med konstnärliga traditioner och redan tidigt väcktes hos honom ett intresse för naturen. Han gick på Viggbyholmsskolan och studerade därefter vidare i Strängnäs, men hans konst- och naturintresse gjorde att studierna blev lidande.

Brusewitz studerade skulptur, måleri och grafik 1941-45, samt vid Kungliga Akademien för de fria konsterna 1949. Han var medarbetare i Stockholms-Tidningen, Svenska Dagbladet och Upsala Nya Tidning. Han var även medarbetare i Sveriges Radio-TV, där han framför allt gjorde naturfilmer och medverkade i de klassiska naturprogrammen från Korsnäsgården från 1968, då han efterträdde konstnären Harald Wiberg. Han har även illustrerat frimärken och böcker av Frans G Bengtsson och en utgåva av Carl von Linnés landskapsresor. Brusewitz gav ut en mängd böcker, huvudsakligen med natur- och kulturtema, med egna illustrationer. År 1980 deltog han som konstnär i den svenska polarexpeditionen Ymer-80 med isbrytaren Ymer. Året därpå gav han ut sina intryck från resan i boken "Arktisk sommar".

Brusewitz utformade diplomen till Nobelpriset i litteratur mellan åren 1963 och 1988.

Han har haft separatutställningar i London, Helsingfors, Raumo, Reykjavik, Melbourne, Mainau, Chicago, San Francisco, Philadelphia och utställningar på Naturhistoriska Riksmuseet, Sjöhistoriska museet och Stockholms stadsmuseum. Han finns representerad på Nationalmuseum.

Brusewitz memoarer omfattar de tre volymerna Vågens barn (1994), Den otåliga pennan (1996) och Upptecknat och nedskrivet (1998).

Han utnämndes till hedersdoktor vid Stockholms universitet 1982.

Bibliografi[redigera | redigera wikitext]

  • Jägarsång 1950
  • Djur på alla fyra 1955
  • Fåglar i kikarn 1956
  • Flyg mot soluppgången 1956
  • Kallblodigt sällskap 1957
  • Hemma vid fågelsången 1961
  • Höstdagbok 1963
  • Vårdagbok 1964
  • Vinterdagbok 1965
  • Sommardagbok 1966
  • Jakt 1967
  • Fåglalåt 1968
  • Björnjägare och fjärilsmålare 1968
  • Stockholm, staden på landet 1969
  • Fyra årstider 1970
  • Skissbok 1970
  • Fyra litterära fåglar 1970
  • Natur i Gambia 1971
  • Sjö 1972
  • Sjön-min årstidsspegel 1972
  • Skog 1974
  • Från höst till vår 1974
  • Tal på Övralid 1976
  • Harens vägar 1977
  • Lång vår 1977
  • Silverlöjan och den fattiges tröst 1977
  • Strandspegling 1979
  • Svalans våta grav 1979
  • Historier från Roslagen 1979
  • Arktisk sommar 1981
  • Den nöjsamma nyttigheten 1982
  • Solvarvets tecken 1983
  • Drömmen om antipoden 1984
  • Resa i tid och rum 1984
  • Roslagsbygd 1986
  • Björnholmen - historien om ett gammalt sommarnöje, Höjerings bokförlag, Uddevalla 1987, ISBN 91 9709 3300
  • Våra landskapsdjur 1988
  • G Brusewitz antecknare 1988
  • Guldörnen och duvorna 1989 (Om fågelmotiv hos Strindberg)
  • Naturkalendern 1990
  • Silver & guld 1991
  • Vägval i minnesmark 1992
  • Röster över vattnet 1993
  • Älgtämjaren som slog på pukor 1993
  • Synminnen och minnesbilder 1994
  • Vågens barn 1994
  • Naturreservat i Uppsala län 1995
  • Ekoparken 1995
  • Den otåliga pennan 1996
  • Dagbok från en sjö 1996
  • Pärtkorgens hemlighet 1997
  • Uppskrivet och nedtecknat 1998
  • Från Olof Rudbeck till Olof Thunman 1998
  • Ishavskust 1999
  • Stockholm mitt i seklet 1999
  • Ett förgånget Stockholm 2001
  • Lustresa på Göta kanal 2002
  • Värderat och omvärderat 2002
  • Folk och färder i Halland 2003
  • Olof Thunmans Uppland 2005

Priser och utmärkelser[redigera | redigera wikitext]

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Albert Engström-priset. Arkiverad 24 februari 2010 hämtat från the Wayback Machine. Albert Engström-sällskapets webbplats, läst 2008-12-05.
  2. ^ [a b c] Gunnar Brusewitz, konstnären och resenären 1924 – 2004. Lunds universitetsbiblioteks webbplats, läst 5 dec 2008.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]