Bromma kyrka, Stockholm

Bromma kyrka
Kyrka
Kyrkan i april 2013.
Land	Sverige
Län	Stockholms län
Landskap	Uppland
Ort	Bromma
Stift	Stockholms stift
Församling	Bromma församling
Plats	Gliavägen 100, 168 58 Bromma
- koordinater	59°21′15.82″N 17°55′14.72″Ö
Invigd	1100-talet
Bebyggelse‐ registret	21300000004752
Interiör. Interiör.

Bromma kyrka är en kyrkobyggnad i Bromma i Stockholms kommun i Uppland. Den är församlingskyrka i Bromma församling i Stockholms stift.

Kyrkans läge

Bromma kyrka är en av Stockholms äldsta byggnader, den ligger i stadsdelen med samma namn och är belägen väster om Stockholms innerstad. Kyrkan var tidigare omgiven av åker- och skogsmark som då tillhörde Eneby och Beckomberga gårdar. År 1905 började avstyckning av stora villatomter från gårdarna och med tiden har de delats upp i allt mindre tomter. Stadsdelen präglas nu av en heterogen villabebyggelse. Stadsdelen gränsar till Bromma flygplats i nordöst. Kyrkans äldsta del är det cirkelformade mittpartiet som också är väldigt ikoniskt för kyrkan.

Kyrkan är framförallt byggd ur en strategisk synvinkel då Mälarens vattenlinje var betydligt högre än dagens. Bromma kyrka byggdes som en fästningskyrka och var även en del av försvaret av mälarbygden. Kastalen på Stockholmen vid Norrström skulle få stöd av de nya fästningskyrkorna Bromma, Solna och Munsö varav alla var rundkyrkor.

Kyrkobyggnaden

Planritning, före 1903. Svart: rundhuset.

Bromma kyrkas vapenhus från 1968.

Den är en så kallad rundkyrka och räknas som en av Stockholms äldsta byggnader som fortfarande är i bruk. Kyrkan uppfördes under 1100-talets andra hälft. Rundhuset byggdes år 1168, och år 2018 firade kyrkan 850 år. Samtidigt uppfördes två andra rundkyrkor: Solna kyrka och Munsö kyrka, båda byggdes i slutet av 1100-talet. Sammanlagt åtta rundkyrkor finns bevarade i dag och något fler fanns i det medeltida Sverige. Rundkyrkorna kännetecknas av att själva långhuset (kyrkorummet) är runt. Ursprungligen byggdes många av dem, särskilt under 1100- och tidigt 1200-tal, som så kallade fornborgskyrkor, där den runda formen gjorde dem lättare att försvara, de var försvarskyrkor. Ofta hade de flera våningar, där de övre våningarna fungerade som tillflyktsort vid fientliga attacker.

Påståendet att "Bromma kyrka är Stockholms äldsta i bruk varande byggnad" kan man läsa om på flera ställen, bland annat på: Bromma församlings egen hemsida och sociala mediekanaler, DigitaltMuseum, ariklar i lokalmedia (Mitti), Stockholms läns museum, vissa historiska källor och arkiv som Riksarkivet.

Byggnadshistorik

Bromma kyrka har genomgått flera förändringar och tillbyggnader genom århundradena. De äldsta delarna av kyrkan är från 1100-talet och den har sedan byggts till i etapper. Kyrkan har i nästan alla århundraden byggts till och idag består kyrkan av åtta delar, nämligen rundhuset, långhuset, sakristian, vapenhuset, gravkoret, kryptan och kapellet. Rundhuset byggdes år 1168, det är en av Stockholms äldsta byggnader och en del av ett äldre försvarsverk vid Mälaren. när kyrkan anlades på 1160-talet, bestod den endast av ett runt försvarstorn (rundhuset) och ett kor. Kyrkan byggdes som en fästningskyrka, med rundhuset som ett försvarstorn i en försvarslinje längs Mälaren. Långhuset och sakristian byggdes senare, troligen under 1400-talets senare hälft. Sakristian byggdes samtidigt med långhuset i gråsten. Under senare delen av 1400-talet slogs två stjärnvalv i långhuset. I slutet på 1400-talet utförde Albertus Pictor och hans verkstad målningar i Bromma kyrka som täcker två stjärnvalv och väggarna i långhusets två travéer. Vapenhuset och rundhusets valv saknar dock målningar, men målningar där kan ha förstörts under 1600-talet. Under 1500-talet överkalkades målningarna och restaurerades sedan på nytt 1905–1906. De togs då fram igen och kompletterades.

Vapenhuset i Bromma kyrka byggdes ursprungligen på 1400-talet. Det nuvarande vapenhuset, eller snarare en tillbyggnad intill det äldre vapenhuset, invigdes 1968. Tillbyggnaden vid Bromma kyrka som invigdes 1968 var ett nytt vapenhus. Ombyggnaden innebar bland annat att taket sänktes och de tidigare tre meter höga dörrarna försvann, vilket förändrade entrén till kyrkan. Syftet var att skapa ett nytt, modernare vapenhus som svar på samtida behov. Taket sänktes och de gamla, höga dörrarna togs bort för att ge plats åt det nya utrymmet. En ny entré skapades för besökare, men delar av den ursprungliga arkitekturen från den stora ombyggnaden 1968 saknas idag. Denna senare byggnad ritades av arkitekt Ragnar Hjort. Bromma kyrka har genomgått flera renoveringar och tillbyggnader genom århundradena, där det medeltida vapenhuset från 1400-talet är en del av kyrkans äldre historia. Bromma kyrkas tillbyggnad från 2021 består av ett nytt, modernt kapell i betong som har lagts till den befintliga medeltida kyrkan. Det är ett kapell för cirka 20 personer, moderniserade entréer, en hiss för ökad tillgänglighet samt en ny trädgård. Den nya delen har nominerats till Årets Stockholmsbyggnad 2022. Tillbyggnaden som stod färdig 2021 bidrar med ett nutida arkitektoniskt värde till den medeltida kyrkan. Koret byggdes omkring 1728, det ersatte då det medeltida koret som revs 1727. Det nya koret uppfördes som ett gravkor åt ätten Stierncrona. Gravkoret blev pannrum vid en renovering 1905-1906, ursprungligen användes en gravkammare under det medeltida koret och det var denna kammare som då omvandlades till pannrum. Kryptan i Bromma kyrka används i dag som en allmän toalett och är tillgänglig via en hiss. På grund av detta finns det inga särskilda öppettider för att besöka kryptan som en historisk plats.

Från början fanns bara rundhuset och ett kor på den östra sidan. Bottenplanet var själva kyrkorummet. Utrymmet ovanför var ett skyddsrum för kvinnor och barn och kallades Jungfrukammaren. Männen skulle sköta försvaret från ett murkrön, som låg överst. Någon tornspira fanns inte. Bromma kyrkas tornspira byggdes på 1680- och 1690-talen, då den karnissvängda huven med lanternin och tornspira tillkom. Denna ombyggnation skedde under slutet av 1600-talet som en del av en större renovering av kyrkan. Då fick även långhuset ett säteritak.

Vid mitten av 1400-talet uppfördes långskeppet och sakristian i gråsten. På 1480-talet försågs kyrkan med muralmålningar utförda av Albertus Pictors verkstad med berättelser ur Bibeln. Efter att ha varit överkalkade togs kyrkomålningarna åter fram åren 1905–1906 och genomgick en hårdhänt restaurering.

I slutet av 1600-talet genomfördes ett flertal förändringar på kyrkan av den dåvarande kyrkoherden Johannes Vultejus, som var kyrkoherde åren 1679–1700. Då fick kyrkan sitt nuvarande tak, tornspira, predikstol och altaruppsats. Dessutom lät han flytta klockstapeln från kyrkogården upp på Kråsberget. Alla dessa åtgärder var enligt de föreskrifter som Karl XI hade givit i syfte att rusta upp landets på många håll förfallna kyrkor. Bromma kyrkas klockstapel har sedan 1685 legat uppe på Kråsberget.

Norr om sakristian uppfördes år 1703 ett gravkor för ätten Hjärne. Omkring 1728 revs det medeltida koret i Bromma kyrka och på dess plats uppfördes ett nytt sådant. Det var ett tresidigt avslutat kor avsett som gravkor åt Gabriel Stierncrona och hans ätt och med en underjordisk gravkammare. Koret byggdes efter ritningar av murmästareåldermannen Jonas Fristedt, som då var ålderman i Murmästareämbetet i Stockholm.

Under åren 2019-2021 renoverades och upprustades Bromma kyrka för framtiden. Bland annat restaurerades och rengjordes Albertus Pictors målningar med nanokalk, en ny teknik som utgår från det gamla materialet.

Vapenhuset

Vapenhuset kallas kyrkans huvudingång. Denna byggnad uppfördes åren 1966–1968 efter ritningar av arkitekt Ragnar Hjort i samband med att kyrkans grund förstärktes. I och med det byggdes även vid den norra sidan ett källarplan som innehåller sakristia, kyrkvärdsrum, samlingsrum och förråd. Vapenhuset fick då ingång mot parkeringen, med söderläge. Det är fel ur kyrkoarkitektonisk synvinkel. I samband med tillbyggnaden 2019–2020 flyttades ingången till väster och den klassiska kyrkoarkitekturen återställdes.

Tillbyggnad med kapell

Bromma kyrkas nya kapell från 2021.

Under 2019 och 2020 byggdes ett nytt kapell i anslutning till vapenhuset, huvudingången till kyrkan flyttades till väster, en hiss ner till kryptan installerades och en klosterträdgård anlades utanför kyrkan. Det nya kapellet kom bland annat att möjliggöra en ljusbärare i Bromma kyrka, något som tidigare förbjudits av Länsstyrelsen på grund av brandrisken. Kapellet kom också att ge cirka 20 nya sittplatser, vilket kan användas då kyrkan i övrigt är fullsatt. Det nya kapellet, flytten av vapenhusets huvudentré och hissinstallationen påverkar inte några av de äldre delarna i kyrkan. Kapellet ritades av arkitekt Karolina Keyzer och invigdes våren 2021. Byggnaden nominerades tillsammans med tio andra kandidater till Årets Stockholmsbyggnad 2022. Juryns kommentar löd:

”

En av Stockholms äldsta byggnader har fått ytterligare ett historiskt lager genom en tillbyggnad som bidrar med ett nutida arkitektoniskt värde till den medeltida kyrkan. Ljusföring, fönstersättning och utblickar ger vackra rum och samspelar med landskapet runt omkring. Sittbänken utanför ger ett socialt tillskott.

„

Orgel

Under 2020 installerades en ny orgel från Bergenblad & Jonsson Orgelbyggeri i Farstorp i Nye församling i Småland. Orgeln är rest mot västväggen, på båda sidor mittgången, och delar av det stora instrumentet döljs under golvet. Orgeln har 23 stämmor. I samband med installationen uppfördes också körläktaren längst bak i kyrkan. Bakom orgeln finns en smal gång för musikerna och orgelstämmaren från vilken det också går att se kalkmålningarna på väggen bakom orgeln. Orgeln har följande disposition:

Man I.	Man II.	Pedal	Koppel
Principal 8	Traversfleut 8	Subbas 16	II/I
Flûte harm. 8	Salicional 8	Principal 8	II/P
Borduna 8	Voix céleste 8	Borduna 8	I/P
Octava 4	Fleut oct. 4	Qvinta 6
Octava 2	Piccolo 2	Octava 4
Mixtur III-IV	Cornett II	Trombone 16
Trumpet 8	Fagott 16	Trumpet 8
Clarinette 8	Oboe 8

Kyrkogården

Bromma kyrkogård har en areal om 5 hektar och ägs och förvaltas av Stockholms kyrkogårdsförvaltning. Den har anor från medeltiden och idag finns ca 8000 gravar där. Många lövträd finns på kyrkogården, och björkar och häckar delar in gravkvarteren. Vid prästgården och sockenstugan finns även en äppelträdgård. Kyrkogården är under utbyggnad och har utvidgats flera gånger från och med 1800-talet. År 1974 anlades minneslunden efter ritningar av arkitekt Jan Wahlman. Numera erbjuds gravplats genom individuell gravplats eller gravplats i minneslund.

Öster om kyrkan finns flera av prästerskapets gravar, medan man på västra sidan finner ett inhägnat område som disponeras av Evangeliska Fosterlandsstiftelsen. Bland många kända personer är författaren Nils Ferlin och skådespelerskan Julia Cæsar begravda på Bromma kyrkogård.

Övriga byggnader

Bromma prästgård och tiondeladan, vy från kyrkan.

Bromma prästgård (nya prästgården) från gårdssidan, den byggdes år 1850.

Bromma sockenstuga (gamla prästgården) härstammar från 1600-talet och fungerade som prästgård fram till 1850.

Prästgården är en av byggnaderna som ligger på kyrkans område. Per Abraham Printz utsågs till socknens förste kyrkoherde när Bromma blev eget pastorat år 1847. Tidigare hade församlingen tilldelats en kyrkoherde i Stockholm som “prebende”. Samtidigt bestämdes det att man skulle bygga en ny prästgård på sluttningen ovanför kyrkan. Man ansåg den gamla prästgården för liten och dålig för den nye kyrkoherden. Den nya prästgården stod klar 1850.

Senare under 1800-talets föredrog dock församlingens präster att bo på andra platser, som i Sundbyberg, som låg mindre isolerat. År 1914 invigdes en ny prästgård nära Ulvsunda slott vilket gjorde att prästgården vid kyrkan användes som bland annat klockarbostad och skollokal under de åren.

I samband med församlingens delning 1955 upprustades prästgården och återfick sin ursprungliga funktion i och med att kyrkoherde Bengt Collste flyttade in.

Tiondeladan är en byggnad som byggdes på 1700-talet och som ligger närmast prästgården. Ladan användes för att förvara tiondet som uppkom under medeltiden. Tiondet var den andel av böndernas produkter som de var tvungna att överlämna till kyrkan. Det kunde vara kött, spannmål, ägg etc. Detta upphörde år 1910.

Gamla klockargården var en byggnad som byggdes för att vara skollokal och bostad åt den förste läraren Erik Månström. Skolundervisning började år 1755. År 1805 förstördes dock byggnaden av en brand och en ny uppfördes 1808. År 1930 användes klockargården av kyrkogårdsförvaltningen och idag finns en förskola där.

Bromma kyrkskola är en byggnad som uppfördes år 1862 när klockargårdens skollokal blivit otillräcklig efter folkskolestadgan år 1842. Den stod färdig 1864 men blev redan 1885 för liten och byggdes ut åt söder med ytterligare en skolsal och två lägenheter åt lärarna.

Sockenstugan kallas den röda stugan öster om prästgården, eftersom sockenstämmorna ofta hölls där förr i tiden. Stugans äldsta delar anses härstamma från 1600-talet och därför är Sockenstugan en av Stockholm äldsta träbyggnader. Den fungerade som prästgård fram till 1850, då den nuvarande byggdes. Från 1850 har stugan fungerat periodvis som bostad för gårdsfolket och ibland som skollokal. Idag används byggnaden som samlingslokal för kyrkans verksamhet.

Några vapen i Bromma kyrka

Epitafier ska inte blandas samman med så kallade huvudbaner. Huvudbaneren bars i begravningståget och hängdes därefter upp i kyrkan. I Bromma kyrka har genom årens lopp 30 heraldiska vapen dokumenterats. Av dessa vapen har tio förkommit och finns därför inte kvar. Av de 20 resterade vapnen kan idag alla utom ett kan beskådas av allmänheten. Några vapen förekommer på flera ställen, nämligen Bergenhielms, Cederströms, Stierncronas samt Hjärnes. Gabriel Stierncrona på Åkeshof var president i Svea Hovrätt och levde 1669-1723. Löjtnanten Gabriel Lilliesvärd var född Vult 1654, adlad Lilliesvärd, död 1695. Han var yngre bror till kyrkoherden i Bromma 1680-1700 Johannes Vultejus. Lilliesvärd adlades 1689. Han var först i svensk krigstjänst, så i påvlig, vid påvens livgarde i Rom, därefter i kejserlig och sist i fransk tjänst. Hemkom efter nio års vistelse utrikes 1678. Överstelöjtnanten Per Lillie af Greger Mattsons Ätt var en svensk militär, född 1624, död 1686. Lillie af Greger Mattssons Ätt är uradel från Södermanland med något oklart ursprung. Per Lillie föddes således adlig och ätten introducerades 1625, ätten utdöd i Sverige 1763. Per Lillie var kommendant på Vaxholms fästning, han begravdes i Björnlunda kyrka. Per Lillie af Greger Mattson var ägare till Kleva gård i Björnlunda socken i Södermanland. Han blev student i Uppsala 5 februari 1637, hovjunkare hos drottning Kristina 1649-1651. Han blev artillerilöjtnant på Halmstad 10 maj 1650. Han var gift med Maria Rosenstierna (död 1692 och begraven den 11 november samma år i Ulrika Eleonora kyrka i Stockholm). Hon var dotter till generalriksräntmästaren Mårten Wewitzer, adlad Rosenstierna, och hans första fru Beata Böckman. Vapnet föreställer en blå lilja på ett gult fält. Johan Bergh, adlad Bergenhielm, född 1629 i Kuddby socken i Östergötland, död 1704 i Stockholm, var en svensk lärd, historiker, ämbetsman, diplomat och skald. Johan Bergenhielms huvudbaner är det största i Bromma kyrka med en höjd av 2,51 m. Urban Hjärne, född 20 december 1641 i Skvorits, Ingermanland i dagens Ryssland, död 10 mars 1724 i Stockholm, var en svensk läkare, författare och naturforskare. Ett begravningsvapen för Samuel Cederström (död 1710) finns uppsatt i Bromma kyrka, nära Stockholm. Han var kapten vid Södermanlands regemente. Han ligger begravd i det Hjärneska gravkoret tillsammans med medlemmar av ätterna Hjärne och Bergenhielm. Vapnet har inskriptionen: "Kongl. Maj:ts trotjenare och Capiten under Södermanlands infanteri Ädle och Wälborne Herr Samuel Cederström". Ätten Hjärne och ätten Bergenhielm har också medlemmar begravda i samma gravkor.

• 
  Begravningssvapen, huvudbaner för Gabriel Stierncrona.
• 
  Begravningsvapen, huvudbaner för Gabriel Stierncrona, detalj.
• 
  Huvudbaner för Gabriel Lilliesvärd.
• 
  Begravningsvapen, huvudbaner för Per Lillie.
• 
  Begravningsvapen för Johan Bergenhielm (1629-1704) (foto 1935).
• 
  Begravningsvapen för Urban Hjärne (1641-1724).
• 
  Begravningsvapen för Urban Hjärne, efter restaureringen (foto 1924).
• 
  Begravningsvapen för Johan Bergenhielm och Urban Hjärne, Hjärneska gravkoret (foto 1935).

Några kalkmålningar av Albertus Pictor

1400-talsmålaren Albertus Pictor var verksam under mer än fyrtio år och hans bildsviter finns i 36 kyrkor. I dag finns det 39 kyrkointeriörer i olika bevarandegrad som anses vara målade av honom eller hans verkstad. På 1480-talet försåg Albertus Pictors verkstad väggar och valv i Bromma kyrka med målningar. De täckte de två stjärnvalven och väggarna i långhusets travéer, de fanns även i den valvbåge som idag kallas S:ta Anna-bågen. Målningarna kalkades över på 1500-talet och restaurerades sedan på nytt 1905–1906. De gamla kalkmålningarna av Albertus Pictor i Bromma kyrka var från början av 1480-talet kalkades över redan på 1500-talet. Målningarna restaurerades 1905–1906. Synen på den medeltida konsten hade förändrats och målningarna togs fram igen och kompletterades där de blivit skadade av överkalkningen. Ett antal målningar har profetiska förebilder till nytestamentliga scener. Sex av målningarna skildrar passionshistorien och uppståndelsen. Några av dem är S:t Erasmus martyrium och S:t Stefanus martyrium. Målningarna i bågen intill rundhuset är tillägnade Maria och hennes moder Annas historia. Valvbågen kallas därför S:ta Anna-bågen. Valvbågen i Bromma kyrka heter S:ta Anna-bågen för att målningarna i den skildrar händelser från livet för S:ta Anna, Jesu mormor och Jungfru Marias mor. Målningarna skildrar bland annat hennes livshistoria, såsom hennes möte med sin man Joakim och Anna och Maria på väg till templet.

• 
  Jungfru Marias tempelgång. Målningarna bildar en sammanhängande serie, nämligen en framställning av hela S:ta Anna-legenden, sådan den på 1400-talet levde i allas sinnen.
• 
  S:t Erasmus martyrium. Helgonet kokas i olja och hans tarmar vevas upp med en vinda. (Bilden är delvis nymålad.) Målningen är en av de sex målningarna som skildrar passionshistorien och uppståndelsen.
• 
  Jesus bär sitt kors. Simon från Kyrene hjälper Jesus bära korset. Målningen är en av målningarna som skildrar passionshistorien och uppståndelsen.
• 
  Konungarnas tillbedjan.
  Matt. 2:1-12, över bågen mot rundkyrkan, nymålad 1906, sign. C.L. Lundin, (Predikotext på Trettondedag Jul.)
• 
  Kopparormen i öknen.
  De sjuka botas, då de blickar upp mot ormen. (Texten på profeternas språkband nedtill är utplånad.)
• 
  Simson bär Gazas stadsportar.
  Simson söndersliter lejonet, Simsons kraftgärningar är förebilder till hur Jesus övervinner döden och spränger dödsrikets portar.

Galleri

• 
  Kyrkan mot sydöst, teckning från 1845 i Uppsala Universitetsbibliotek, avfotograferad. Längst till höger syns Klockstapeln på Kråsberget (Klockberget)
• 
  Bromma kyrka, vykort, poststämplat 1962
• 
  Bromma kyrkas klockstapeln
• 
  Bromma kyrkas kalkmålade väggar
• 
  Bromma kyrka, vinterbild
• 
  Bromma kyrkas dopfunt

Se även

• Bromma kyrkskola
• Klockstapeln, Bromma kyrka
• Gravsatta på Bromma kyrkogård

Vidare läsning

• Brandel, Sven; Westlund, Per-Olof; Hedlund, Samuel (1940). Bromma kyrka och Västerledskyrkan i Stockholm  : konsthistoriskt inventarium. Sveriges kyrkor, 99-0108065-7 Sveriges kyrkor ; 49. Stockholm ; 8:1. Stockholm: Generalstabens litografiska anstalt. Libris 19512795. http://kulturarvsdata.se/raa/samla/html/6894 
• Glase, Béatrice; Glase, Gösta (1996). 99 kyrkor : från Skåne i söder till Lappland i norr. Stockholm: Byggförl./Kultur i samarbete med Riksantikvarieämbetet. sid. 128-129. Libris 8377620. ISBN 91-7988-142-4 
• Bromma kyrka på Bromma församlings webbplats

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör Bromma kyrka, Stockholm.
  Bilder & media