Gustaf Axel Knut Hamilton

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
Gustaf Knut Hamilton ur ett fotocollage från 1868.

Gustaf Axel Knut Hamilton, född den 29 november 1831Hönsäter i Skaraborgs län, död den 14 april 1913 i Djursholm, var en svensk greve och universitetslärare.

Hamilton blev 1848 student i Uppsala, 1855 juris utriusque kandidat, 1858 docent i juridik och nationalekonomi i Uppsala, 1859 adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt där, 1862 professor i administrativrätt och nationalekonomi vid Lunds universitet (från och med 1900 omfattade professuren endast ämnet speciell privaträtt). År 1903 erhöll han avsked.

År 1868 kreerades Hamilton till juris hedersdoktor vid Lunds universitet. Han var ledamot av kommittén för universitetsstatuternas revision (1874) och deltog som kommitterad i utarbetandet av förslag till ny växellagstiftning för de tre nordiska rikena (1877). 1866–1870 redigerade han Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, och utgav bland annat Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp (1858), Om ägofrid efter svensk lag (1859), Om penningar och kredit (1861), Om arbetsklassen och arbetareföreningar (1865) och Öfversigt af statsinkomsternas olika slag (1873).

Gustaf Hamilton tillhörde den grevliga ätten Hamilton med nummer 86 på svenska Riddarhuset. Han var son till häradshövdingen Hugo David Hamilton. Gustaf var gift med friherrinnan Hedvig Maria Stiernstedt (död 1914). Hans bror var Malcolm Hamilton och han var brorson till ämbetsmannen och memoarförfattaren Gustaf Wathier Hamilton, far till Carl Bastiat Hamilton och farbror till Hugo Hamilton.

Källor[redigera | redigera wikitext]


Företrädare:
Vilhelm Flensburg
Inspektor för Västgöta nation
1866-1903
Efterträdare:
Fredrik Wulff
Företrädare:
Carl Olbers
Rektor för Lunds universitet
1873-1874
Efterträdare:
Axel Möller