Gustaf Hamilton (jurist)

Från Wikipedia
Gustaf Hamilton
Född29 november 1831[1][2]
Österplana församling, Sverige
Död14 april 1913[2] (81 år)
Danderyds församling[2], Sverige
BegravdDjursholms begravningsplats[3]
Medborgare iSverige
SysselsättningNationalekonom[2]
Befattning
Ledamot av Sveriges ståndsriksdag (1862–1866)
ArbetsgivareLunds universitet[2]
Uppsala universitet[2]
BarnWilhelm Hamilton (f. 1859)
Carl Bastiat Hamilton (f. 1865)[4]
Hedvig Hamilton (f. 1870)[4]
Hugo Hamilton (f. 1874)
FöräldrarHugo David Hamilton[4][2]
SläktingarMalcolm Hamilton (syskon)
Gilbert Hamilton (syskon)
Redigera Wikidata
Gustaf Hamilton ur ett fotocollage från 1868.

Gustaf Axel Knut Hamilton, född den 29 november 1831 på Hönsäter i Skaraborgs län, död den 14 april 1913 i Djursholm, var en svensk greve och universitetslärare.

Biografi[redigera | redigera wikitext]

Gustaf Hamilton tillhörde den grevliga ätten Hamilton med nummer 86 på svenska Riddarhuset. Han var son till godsägaren och vice häradshövdingen Hugo David Hamilton. Hamilton blev 1848 student i Uppsala, 1855 juris utriusque kandidat, 1858 docent i juridik och nationalekonomi i Uppsala, 1859 adjunkt i nationalekonomi, folkrätt samt svensk stats- och specialrätt där, 1862 professor i administrativrätt och nationalekonomi vid Lunds universitet (från och med 1900 omfattade professuren endast ämnet speciell privaträtt). År 1903 erhöll han avsked.

År 1868 kreerades Hamilton till juris hedersdoktor vid Lunds universitet. Han var ledamot av kommittén för universitetsstatuternas revision (1874) och deltog som kommitterad i utarbetandet av förslag till ny växellagstiftning för de tre nordiska rikena (1877). 1866–1870 redigerade han Nordisk tidskrift för politik, ekonomi och litteratur, och utgav bland annat Om politiska ekonomiens utveckling och begrepp (1858), Om ägofrid efter svensk lag (1859), Om penningar och kredit (1861), Om arbetsklassen och arbetareföreningar (1865) och Öfversigt af statsinkomsternas olika slag (1873).

Gustaf Hamilton är begravd på Djursholms begravningsplats.

Familj[redigera | redigera wikitext]

Hamilton gifte sig 1 augusti 1858 med Hedvig Maria Stiernstedt (1834–1914), dotter av kaptenen Johan Vilhelm Stiernstedt och Sofia Christina Uggla. De fick tillsammans barnen kommendören Wilhelm Hamilton (1859–1919), Gustaf David Hamilton (1861–1861), Gustaf Malkolm Hamilton (1862–1868), generalmajoren Carl Hamilton (1865–1926), Eva Christina Hedvig Hamilton (1867–1869), konstnären Hedvig Hamilton (1870–1949), kontorschefen Malkolm Björn Hamilton (1872–1918), häradshövdingen Hugo Hamilton (1874–1952) och Elin Beatrice Hamilton som var gift med Gustaf Sigurd Wickbom.[5]

Gustaf Hamilton var brorson till ämbetsmannen och memoarförfattaren Gustaf Wathier Hamilton, bror till Malcolm Hamilton och farbror till Hugo Hamilton.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Gustaf A K Hamilton, läst: 7 november 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d e f g] Svenskt biografiskt lexikon, Gustaf A K Hamilton, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gustaf Knut Hamilton, FinnGraven.se, läs online, läst: 7 november 2017.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b c] läs online, www.adelsvapen.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ Elgenstierna Gustaf, red (1927). Den introducerade svenska adelns ättartavlor 3 Gadde-Höökenberg. Stockholm: Norstedt. sid. 443. Libris 10076750 
Företrädare:
Vilhelm Flensburg 		Inspektor för Västgöta nation
1866–1903 		Efterträdare:
Fredrik Wulff
Företrädare:
Carl Olbers 		Rektor för Lunds universitet
1873–1874 		Efterträdare:
Axel Möller
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Gustaf_Hamilton_(jurist)&oldid=54177324”