Hässelby gård, Uppsala kommun

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök

Hässelby (äldre stavning Hesselby) är en herrgård i Tuna socken, Uppsala kommun, sydväst om Stamsjön ca 35 km nordöst om Uppsala.

Hässelby Corps-de-logi

På egendomen bedrivs jord- och skogsbruk, fastighets- och viltförvaltning.

Hässelbys första kända ägare var Lafrenz Lafrenzson som ägde godset år 1410, men gården är äldre än så. Gården donerades 1474 till Uppsala domkyrka. 1555 eller 1558 tilldömdes Nils Jespersson (Kruse) Hässelby. Omkring 1570 nämnes amiral Nils Jespersson Cruus som ägare. En i slutet av 1500-talet upprättade genealogi, troligen förfalskad, anger att Nils Jesperssons mor Barbro Larsdotter (Ulfstand) varit sonsons dotter till denne Lafrenz Lafrenszons. Han lyckas samtidigt lägga under sig Börsta, Ekeby, Kyttinge, och Saringe i Tuna socken, samt Fresta i Alunda socken. Nils Jespersson innehade 1567 Hässelby med 11 underlydande landbönder.[1]

I samband med arvskifte 1578 tillfaller Hässelby Nils Jesperssons son Erik Nilsson Kruse.[2]

Efter Cruus af Edeby så ärvdes gården under 1600-talet av familjen Fleming af Liebelitz och då ingick även Borrlövsta säteri och även Lydinge. Under 1600- talet kom godset i släkten Flemings ägo och innehades vid sekelskiftet av kammarrådet Johan Casimir Fleming af Liebelitz.[3] Under 1640-talet tillkom sannolikt de egenartade, numera försvunna slottsbyggnaderna som avbildas i Sueciaverket. Parhus förekommer i franska arkitekturböcker från 1500-talet. Fasaddekoren på karaktärsbyggnaderna är samma som i den franskfödde arkitekten Simon de la Vallées riddarhusförslag.

Ryttmästaren och kammarherren friherre Ulrik Alexander Stromberg ärvde godset i början av 1700-talet av sin svärfar friherre Johan Casimir Fleming af Liebelitz och hans maka Charlotta Bielkenstierna. Efter Flemings död ärvdes godset 1767 av dottern Sigrid Eva Stromberg (1726-1800), som var gift med hovmarskalken Adolf Rudbeck. Efter Eva Strombergs död år 1800 ägdes godset av mågen, friherre Adolf Rudbeck (1726-1801). Därefter ärvdes gården några år av en Linroth, vars änka Sara Catharina Linroth år 1789 skänkte gården till sin dotterson, greve Carl Gustaf Löwenhielm, sedermera svensk minister i bland annat Ryssland och Frankrike. År 1816 köpte ryttmästaren greve Gustaf Didrik Taube godset. Gustaf Didrik Taube innehade godset till 1849. Det togs över av hans två yngre söner, den ene var greve Gustaf Johan Taube som ägde det fram till och med 1849. I slutet av 1850-talet ägdes gården av greve Arvid Sigismund Horn af Åminne och därefter köpte de två bröderna Axel och Otto Vilhelm Lilliestråle godset 1864. Senare förekommer i ägarelängden löjtnant Rikard von Engeström (1814-1900), vilken 1869 sålde godset till possessionaten August Hägg. Därefter förekommer ett stort antal ägare under längre och kortare perioder fram till vår tid. Sålunda köptes gården av Kommanditbolaget B. E. Lundström & Co i Stockholm. Under bolagets tid och med den dåvarande verkligt dugande förvaltaren Henrik Nygren som arbetsledare har driften av Hässelby grundligt rationaliserats. Nuvarande ägare köpte egendomen 1946. Godsägare löjtnant Carl Johan Högfeldt. Inspektor Ingvar Mattsson. (Uppgifter från 1950.)[3]

Huvudbyggnaden är ifrån början av 1800-talet, medan flygeln är uppförd på 1700-talet, den andra flygeln brann ner år 1840.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Det medeltida Sverige 1:4 Tiundaland
  2. ^ Det medeltida Sverige 1:3 Tiundaland
  3. ^ [a b] Sveriges Bebyggelse, Uppsala län del II, 1950.

Källor[redigera | redigera wikitext]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]