Högloftsstuga

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Möllerydstugan i Ronneby kommun, en av de få högloftsstugorna som står kvar på sin ursprungliga plats[1]

En högloftsstuga eller ett sydgötiskt hus, är en historisk byggnadstyp hemmahörande i södra Götaland, med kärnområdet Halland, norra Skåne, södra Småland och Blekinge[2]. Byggnadstypen förekommer även på södra Öland, i södra Västergötland och södra Bohuslän.[3] Begreppet myntades av Sigurd Erixon.

Kännetecken för byggnadstypen[redigera | redigera wikitext]

Karakteristiskt för byggnadstypen är kombinationen av en låg ryggåsstuga med en eller två högre lofthus, kallade för härbren i Halland och herbergen i Skåne, i direkt anslutning med husgavlarna. Byggnadskroppen får därav en, för byggnadstypen, typisk nivåskillnad i höjd mellan stugdel och loftdelar. Den ansenliga skorstenen som sticker upp ovan loften, vilket får stugdelen att kännas mindre, är ett annat kännetecken.

Byggnadsteknik[redigera | redigera wikitext]

Beroende på var huset uppfördes användes olika byggnadsteknik, allt efter naturliga förutsättningar och tillgängliga råvaror. Högloftsstugor byggdes på knut eller på stolpe, med liggande timmer, eller som en kombination av dessa. Oftast byggdes ryggåsstugan i timmer medan lofthusen ibland byggdes i laföre (skiftesverk). Takmaterial var torv och/eller halm. Kombinationen torv på stugdel och halm på loftdelar var vanlig. När det blev vanligt med sticketak fick många hus detta takmaterial istället.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Olika teorier har framförts om byggnadens ursprung. Enligt Erik Lundberg skulle högloftsstugan ha utvecklats ur en hallbyggnad kombinerad med försvarstorn, som från Normandie och England spritt sig under karolingisk tid. Sigurd Erixon har i stället tagit fasta på kombinationen av härbren och bostadshus, vilket har motsvarighet i nordvästtyska och sydskandinaviska städer. Han ansåg att högloften ursprungligen var köpmansbodar med spannmålsloft.[3]

Högloftsstugor med ryggåsstuga och högt uppskjutande härbren har längst bibehållits i Halland och angränsande områden.[3]

Ek anses vara det ursprungliga byggnadsmaterialet; senare tros andra byggnadsmaterial, främst furu, ha använts. Skorsten började först att användas under 1700-talet. Från början vädrades eldröken ut genom ett hål i taket som senare försågs med fönster. Under 1700-talet fram till mitten av 1800-talet kom många av högloftsstugorna i Skåne att byggas om; främst höjdes stugdelen för en enhetlig höjd[4].

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Några kända högloftsstugor[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Möllerydsstugan. ”Möllerydsstugan” (på sv). www.lansstyrelsen.se. Arkiverad från originalet den 23 januari 2018. https://web.archive.org/web/20180123073843/http://www.lansstyrelsen.se/blekinge/Sv/samhallsplanering-och-kulturmiljo/skyddad-bebyggelse/Pages/mollerydsstugan.aspx. Läst 22 januari 2018. 
  2. ^ Henriksson, Gunnar,Skiftesverk i Sverige - Ett tusenårigt byggnadssätt, ISBN 91-540-5759-0, sid 129
  3. ^ [a b c] Arbete och redskap kap 11. Byggnadsskick. Nils-Arvid Bringéus
  4. ^ Bringeus, Nils-Arvid, Renässansdrag i den skånska bondstugan, Kulturens årsbok 2000
  • Bringeus, Nils-Arvid, Renässansdrag i den skånska bondstugan, Kulturen, Lund 2000
  • Erixon, Sigurd, Den Blekingska Lantbefolkningens Byggnadskultur, Husshållningssällskapet, Karlskrona 1939
  • Erixon och Cambell, Svensk bygd och folkkultur i samling, forskning och vård del 4, Gothia AB, Stockholm 1948
  • Henriksson, Gunnar, Skiftesverk - Ett tusenårigt byggnadssätt, Byggfortskningsrådet, Stockholm 1996, ISBN 91-540-5759-0
  • Henriksson, Gunnar,Bålehus-Om skånskt skiftesverk, Kungl. Gustav Adolfs Akademien för svensk folkkultur, Uppsala 2000, ISBN 91-85352-41-1

Vidare läsning[redigera | redigera wikitext]

  • Östmark, Bengt (1996). ”Sydgötiska huset”. Västergötlands fornminnesförenings tidskrift (Skara : Skaraborgs länsmuseum, 1869-) 1995-1996: sid. 199-209. ISSN 0347-4402. ISSN 0347-4402 ISSN 0347-4402.  Libris 8195414

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]