Hörapparat
En hörapparat används vid hörselnedsättning för att förstärka ljud.[1] Hörapparaten är en egen ljudanläggning: med mikrofon, förstärkare, signalbehandling, högtalare och egen strömförsörjning (batteri). Apparaten är personlig, och är särskilt utprovad av en audionom, och anpassad för användarens hörselnedsättning, öra och önskemål.'
Hörapparater underlättar för individen genom att förstärka ljudsignalen, vilket minskar behovet av kognitiva anträngning för att tolka ljud. Detta kan göra vardagen enklare och bidra till en förbättrad livskvalitet [2]
Användning av hörapparat gav större förbättringar i resultaten på frågeformulären HHIE (Hearing Handicap Inventory for the Elderly) och THI (Tinnitus Handicap Inventory) hos personer med med både hörselnedsättning och tinnitus. [3]
Historik
[redigera | redigera wikitext]Hörapparater har använts sedan mycket långt tillbaka i tiden, oftast användes olika slags trattar vilka förstärkte ljudet.[4]
De tidiga hörapparaterna var en mekanisk apparat som grundade sig på en förstärkning av ljud i analogi med den hos en megafon. Sådana var tillverkade av exempelvis trä eller metall med en lämplig böjning för att bekvämt kunna användas både av den talande och den tilltalade.[5]
Steget mot moderna hörapparater började med tillverkandet av telefonen, och den första elektriska hörapparaten tillverkades år 1898.
Uppfinnandet av kolkornsmikrofonen, förstärkare, digitala signalprocessorer eller DSP, och utvecklandet av datorteknologi hjälpte till att utveckla hörapparaten till dess nuvarande form.
Ordet "hörapparat" är belagt i svenska språket sedan 1885.[1]
Modeller av hörapparater
[redigera | redigera wikitext]Det finns flera olika modeller av konventionella hörapparater. Den ena är Bakom-örat-hörapparater där alla elektroniska komponenter är samlade i ett halvmåne format skal. Ljudet överförs från en mikrofon genom en plastslang vidare till en formgjuten insats som är gjord efter patientens hörselgång. Den andra modellen är en hörapparat med extern hörtelefon, även kallad Receiver-in-canal. Det är en modifikation av bakom-örat-hörapparater. Nästan all elektronik är samlad i ett halvmåne format skal förutom högtalaren som sitter längst ut på en sladd som är kopplad till ett slang fäste. Högtalaren har en dome eller formgjuten insats. Domen kan beskrivas som en liten ventilerad plasthatt som sitter på högtalaren. Genom den ventilerade delen kan högtalaren skicka ut ljudet genom hörselgången. Den formgjutna insatsen har istället ett avtryck av delar av personens ytteröra och hörselgång, men har även två små håll. Där det ena hålet fungerar som ventilering och det andra för att föra ljudet vidare genom örat. Den tredje modellen av hörapparater är allt-i-örat-hörapparater. Denna modell skiljer sig från de tidigare två genom att hörapparaten sitter i örat och inte bakom örat. Hörapparatens alla komponenter är inbyggda i den formgjutna insatsen. Det finns stora variationer av allt-i-örat-hörapparater där vissa täcker upp hela ytterörat medan andra täcker mindre och mindre av ytterörat. De minsta storlekarna syn knappt och sitter i hörselgången.[6]
Galleri
[redigera | redigera wikitext]
En modern bakom-örat-apparat med ett minicell batteri.
En äldre modell av bakom-örat-apparat.
Viktoriansk hörlur tillverkad av Atkinson i London.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- 1 2 ”hörapparat | SO | svenska.se”. https://svenska.se/so/. Läst 12 maj 2020.
- ↑ Henderson, Nadine; Hodgson, Sian; Mulhern, Brendan; Page, Katie; Sampson, Chris (2025-04-01). ”A qualitative systematic review of the impact of hearing on quality of life” (på engelska). Quality of Life Research 34 (4): sid. 879–892. doi:. ISSN 1573-2649. PMID 39579270. PMC: 11982117. https://doi.org/10.1007/s11136-024-03851-5. Läst 21 maj 2026.
- ↑ Košec, Andro; Erceg, Nikola; Grinblat, Golda; Nikolić Margan, Anđela; Geber, Goran; Ries, Mihael (2022-10-31). ”Impact of Wearing Hearing Aids on Cognitive Abilities and Subjective Tinnitus in Patients with Sensorineural Hearing Loss: A Pilot Study” (på engelska). Acta clinica Croatica 61. (Supplement 4): sid. 47–55. doi:. ISSN 0353-9466. PMID 37250660. PMC: 10218078. https://hrcak.srce.hr/clanak/423175. Läst 21 maj 2026.
- ↑ Carlquist, Gunnar, red (1932). Svensk uppslagsbok. Bd 13. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 821
- ↑ Hörlur i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- ↑ Gelfand, Stanley A. (2016). Essentials of audiology: 290 illustrations (Fourth edition). Thieme. sid. 394. ISBN 978-1-60406-861-0. Läst 5 maj 2026
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Global Audiology, International Society of Audiology.