Batteri

Från Wikipedia
Hoppa till: navigering, sök
För andra betydelser, se Batteri (olika betydelser).
Olika typer av batterier

Ett batteri är en komponent bestående av en eller flera celler som innehåller lagrad energi som görs tillgänglig i elektrisk form för andra komponenter som är anslutna till den.[1]

Den vanligast förekommande typen av batteri lagrar energin elektrokemiskt (galvaniska celler). Det förekommer också elektrostatisk lagring (kondensator), och bränsleceller. Ytterligare tekniker kan komma att användas i framtiden[2]. Vissa typer av batterier får en viss mängd energi vid produktionen. När denna energi förbrukats är också batteriet förbrukat och ska avfallssorteras enligt kommunens bestämmelser. Andra batterityper kan återuppladdas genom att anslutas till en annan elektrisk spänningskälla.[3] Ett batteri eller enstaka cell, som är avsedd för återladdning, kallas ackumulator.[4]

Symbolen för batteri eller annan spänningskälla i ett kopplingsschema

Historia[redigera | redigera wikitext]

Batteriets historia
År Framsteg
1780 Luigi Galvani utför grodexperimentet som visar att en EMK uppstår när metaller står i förbindelse med en elektrolyt[5]
1800 Alessandro Volta skapar det första elektriska batteriet i modern tid, Voltas stapel.[6]
1859 Gaston Planté konstruerar blycellen, den första laddbara cellen.[7]
1866 Georges Leclanché får patent på en primitiv torrcell. ANSI använder alltjämt LeClanché som generisk beteckning på brunstensbatterier av alla slag. [8]
1881 Fransmännen Felix de Lalande och Georges Chaperon får patent på den första alkaliska cellen. Den gav 0,85 V. Katoden var av zink, anoden av kopparoxid med natriumoxid som elektrolyt. [9]
1887 Wilhelm Hellesen får patent på den första torrcellen, utfärdat av danska Kongl Patentbyrån, med nr 291. Cellen hade en EMK på drygt 1,4 V med Ri = 0,1 Ω[10]
1890 Thomas Edison förbättrar Lalande-Chaperons cell och ersätter zinkanoden med en anod av kadmium. Cellen marknadsförs som Edison-Lalandecell. [9][11]
1899 Waldemar Jungner konstruerar den första laddbara cellen med alkalisk elektrolyt, NiFe-cellen[12]
1916 Philip Rogers Mallory grundar Malloryfabriken i New York[13]
1942 Samuel Ruben konstruerar kvicksilveroxidcellen[14]
1960 Företaget Eaveredy Industries lanserar första Knappcellers batterierna baserade på silveroxid.[15]
1985 De första litiumbatterierna kommer i handeln[16]
1991 De första litiumjonackumulatorerna tas i praktiskt bruk.[17] En vidareutveckling leder till litiumpolymerbatteriet
2002 Ny kemi i litiumjonbatterier ger mycket förbättrat energi/volym-förhållande[18]

Funktionsprincip[redigera | redigera wikitext]

När ett batteri kopplas till en förbrukare börjar en ström av elektroner att röra sig från den negativa polen (anoden) genom förbrukaren till den positiva polen (katoden). Inga elektroner stannar kvar i förbrukaren och förbrukas på något sätt. Strömmen av elektroner pågår tills skillnaden i laddning mellan polerna har jämnats ut. Elektronerna har då flyttat sig från minuspolen till pluspolen. När batteriets spänning har jämnats ut finns ingen kraft att pressa elektronerna genom förbrukaren vilket innebär att batteriet har tagit slut.[19]

Det är i många tillämpningar viktigt att batteriet ansluts polriktigt till produktens kontaktdon. Gör man fel och har tur händer inget annat än att önskad funktion uteblir. Har man otur kan det leda till mer eller mindre allvarliga skador på såväl produkten som batteriet.[3]

Användning[redigera | redigera wikitext]

En knappcell av typen CR2032.

Elektriska batterier används i ett mycket stort antal olika elektriska produkter såsom bilar (bilbatteri), mobiltelefoner och ficklampor. I programminnesstyrda apparater (datorerdiskmaskinerTV-mottagare och så vidare) används ofta speciella minnesbatterier även när apparaterna normalt är nätanslutna. Det blanka myntliknande batteriet på bilden till höger används i många portabla produkter och kallas knappcell. När energin i batterier börjar ta slut kan det få förändrade elektriska egenskaper oftast att spänningen sjunker alltför mycket vilket kan resultera i att en ansluten apparat börja uppföra sig på oförutsett sätt eller slutar fungera helt.[3]

När batteribyte sker i en produkt med flera batterier bör man byta samtliga batterier på en gång och helst bara använda nya, alternativt fulladdade, batterier av samma typ, märke och styrka. Då det är möjligt bör batterier temporärt avlägsnas från produkter som inte används under en längre tid. Detta för att förhindra läckage, som kan skada såväl batteriet som produkten och miljön.[3]

Förvaring[redigera | redigera wikitext]

Batterier ska förvaras svalt och torrt utan exponering för direkt solljus. Kall förvaring gör att livslängden blir längre än i en motsvarande högre temperatur.[20] Dock finns det vissa batterityper som inte tål minusgrader då kristaller bildas under smältpunkten. Förvaring av engångsbatterier i frys ger en mycket låg självurladdning och fullgod kapacitet i årtal. Förvaringen måste dock ske i ett vattentätt omslag för att inte fuktskadas av kondens. Batterier ska inte heller utsättas för direkta slag, stötar eller eld.[21]

Livslängd[redigera | redigera wikitext]

Batterier har ett bäst-före-datum som är satt till ett visst antal år efter tillverkningsdatum. Detta gäller inte minst då man köper elektronikprodukter där batterier ingår i produktförpackningen. Bäst-före-datumet är dock bara ett riktmärke och anger inte batteriets faktiska livslängd. Batterier som förvarats eller hanterats felaktigt kan få en avsevärt förkortad brukstid.[3] Man kan mäta och få en indikation på batteriets kvarstående styrka med en batteriprovare eller multimeter (universalinstrument). Därvid är det viktigt att batteriet under mätningen ges en för batteritypen typisk belastning. En sådan belastning brukar vara inbyggd i de speciella batteriprovarna. När man mäter med en multimeter är det spänningen i volt som ska mätas, samtidigt som man ger batteriet en avpassad belastning med en yttre ansluten resistans alternativt den apparat som batteriet är tänkt att användas till i påslaget tillstånd.[22]

Förbrukade batterier får inte eldas upp eftersom det kan resultera i explosion samt utsläpp av skadliga ämnen.[21]

Självurladdning[redigera | redigera wikitext]

Alla batterier har en viss självurladdning, varför de så småningom tar slut, även om de inte är inkopplade till någon förbrukare. Kall förvaring (i kylskåp eller frys) minskar självurladdningen betydligt.[3][21]

Bil- och båtackumulatorer som inte ska användas på lång tid måste antingen vara ständigt inkopplade till en för ändamålet speciellt konstruerad underhållsladdare som ger en svag ström vilken lagom mycket kompenserar för självurladdningen. Eller i avsaknad av underhållsladdare behöver batteriet genomgå en fullständig uppladdning då och då. [23]

Batterityper[redigera | redigera wikitext]

Engångsbatterier[redigera | redigera wikitext]

De batterier som inte går att ladda om kallas för engångsbatterier ("primärbatterier") och kan till skillnad från ackumulatorer ej laddas om när de är förbrukade. Förbrukade batterier klassas i Sverige som farligt avfall och uttjänade batterier ska därför inte slängas bland hushållssoporna, utan samlas in enligt kommunens bestämmelser.[3]

Olika typer av batterier
Batterityp [3] Pluspol [3] Minuspol [3] Elektrolyt [24] Spänning [3] Hållbarhet [3] Speciell egenskap [3]
Brunstensbatteri Mangandioxid Zink Salmiak 1,5 V 3 år Miljövänligt
Alkaliskt batteri Mangandioxid Zink Kalium-hydroxid 1,5 V 6 år Större ström och kapacitet
Silveroxid-batteri Silveroxid Zink Kalium-hydroxid 1,6 V 2 år Konstant spänning tills det är urladdat
Litiumbatteri Varierar, vanligt med

mangandioxid eller

järnsulfid

Litium Varierar 1,5-3 V 5-20 år Hög energitäthet, hög effekt och

brett temperaturintervall

Zink-luftbatteri Syre från luft Zinkpulver Kalium-hydroxid 1,45 V Mycket låg självurladdning,

miljövänligt, hög energitäthet

Kvicksilver-batteri Kvicksilveroxid Zink Kalium-hydroxid 1,35 V Spänningen konstant under lång tid. [25]Tillverkas ej längre av miljöskäl

Ackumulatorer[redigera | redigera wikitext]

En elektrisk ackumulator är en kemisk spänningskälla som går att återställa, det vill säga att den kan laddas om. En sådan typ av batterier kallas även för sekundära batterier. Namnet kommer av att elektriciteten i ackumulatorn kommer från en annan energikälla, det vill säga sekundärt.[4]

Även när ackumulatorn avger ström, förbrukas polmaterialens kemiska ämnen men på ett sådant sätt att reaktionen även i praktiken är reversibel. Till skillnad från ett engångsbatteri kan den kemiska sammansättningen på ackumulatorns poler inuti återställas genom att man kopplar en yttre spänningskälla eller strömkälla till polerna, vilket laddar ackumulatorn. När polerna är återställda är ackumulatorn färdigladdad.[4]

Vanligen medför de kemiska reaktionerna att varje sekvens urladdning-laddning är förenad med viss materialtransport. Detta i kombination med att åtminstone någon av de kemiska föreningarna vid ackumulatorns poler, antingen i laddat eller oladdat tillstånd, har dålig elektrisk ledningsförmåga eller kemisk löslighet, gör att ackumulatorer har begränsad livslängd. Varje gång ackumulatorn urladdas kan den efter ny laddning återfå bara nästan samma kapacitet som före urladdningen.[4] Trots ett intensivt utvecklingsarbete sedan år 1800 då Alessandro Volta publicerade voltas stapel[6] har detta problem ännu blivit olöst och är något som begränsar bland annat användningen av elbilar.[26]

I samband med olämplig laddning, ibland även i samband med självurladdning, händer att elektrolyten sönderdelas och med tiden förbrukas.[23]

Tabell: exempel på sekundära batterityper.

Batterityp Pluspol Minuspol Elektrolyt Spänning Hållbarhet Speciell egenskap
Litiumjonbatteri[27][28] Varierar mellan olika litiuminsättningsmaterial Varierar mellan olika litiumlegeringar Varierar, ofta mellan olika polymerer av litiumsalter 3,6 V (1000 - 3000 cykler) Har relativt hög cellspänning vilket gör att färre celler behövs
Blyackumulator[29][30] Blydioxid (Poröst) bly Svavelsyra 12 V Obegränsad livstid om batteriet förvaras utan elektrolyt
Nickel-kadmiumackumulator[31] Nickelhydroxid Kadmium Kaliumhydroxid 1,2 V (~500 cykler) Låg inre resistans
Nickel-metallhydridackumulator[32] Nickel(III)hydroxid Väteabsorberande metallhydrid Kaliumhydroxid 1,2 V 10 år Fungerar på ett stort temperaturintervall
Flödesbatteri Varierar[33] Varierar[33] Varierar 1 - 2,2 V Varierar, men realtivt lång jmf. m. traditionella batterityper Elektrolyten är energibäraren[34]
Nickel-järnackumulator[35] Nickel(III)hydroxid Järn Kaliumhydroxid 1,2 V 30 - 50 år[36]

Bränsleceller[redigera | redigera wikitext]

Bränslecellen kan sägas vara ett mellanting mellan primärbatterier och ackumulatorer. Den aktiva substans som förbrukas under urladdning tillförs då utifrån i stället för att regenereras på sådant sätt som sker i ackumulatorer. Under förutsättning att bränslet är absolut rent har bränsleceller teoretiskt och snart sagt även praktiskt oändlig livslängd.[37]

De flesta bränsleceller arbetar ännu med gasformiga bränslen, men det finns inget som säger att det måste vara så[38]. Fasta bränslen bör vara elektriskt ledande och åtminstone mekaniskt sönderdelat i form av exempelvis pulver så att nytt bränsle kan tillföras. Vidare bör sönderfallsprodukterna vara lösliga så att det lätt kan avlägsnas. Detta medför så stora praktiska svårigheter att bränslecellerna vanligen arbetar med gasformiga och vätskeformiga bränslen.

Exempel på batterityper[redigera | redigera wikitext]

Alkaliska batterier[39][40][redigera | redigera wikitext]

IEC ANSI JIS Andra beteckningar Spänning

[V]

Kapacitet

[mAh]

Exempel på

användningsområde

LR03 AAA UM4 MN2600 1,5 250 – 1 200 Ficklampor, fjärrkontroller, miniräknare,

väckarklocka, termometer, mätinstrument

LR1 N MN9100, 910A 1,5 Fjärrkontroller för billarm
LR6 AA UM3 MN1500. Mignon, Penlight 1,5 1 800 – 2 600 Små stavlampor; därav namnet Penlight (ljuspenna),

väggklocka, väckarklocka, fjärrkontroller, mätinstrument, miniräknare

LR14 C UM2 MN1400

Baby

1,5 4 000 – 8 000 Stavlampor, portabel stereo
LR20 D UM1 E 95, MN1300, HP2 1,5 12 000 – 18 000 Stavlampor, portabel stereo
LR61 AAAA UM6 1,5
3LR12 4,5 Platta ficklampor
4LR44 6 Kameror
6LR61 1604A MN1604, 6LF22, PP3 9 565 Brandvarnare, minnesbatteri för väckarur,

mätinstrument

4R25X 6 12 000 – 26 000 Strålkastare

Brunstenbatterier[40][41][redigera | redigera wikitext]

IEC ANSI JIS Andra beteckningar Spänning

[V]

Kapacitet

[mAh]

Exempel på

användningsområde

R03 AAA UM4 1,5 540 Ficklampor, fjärrkontroller, miniräknare,

väckarklocka, termometer, mätinstrument

R1 N 1,5 Fjärrkontroll för billarm
R6 AA UM3 Penlight 1,5 400-1700 Små stavlampor; därav namnet Penlight (ljuspenna),

väggklocka, väckarklocka, fjärrkontroller, mätinstrument, miniräknare

R14 C UM2 Mignon, Baby 1,5 3800 Stavlampor, portabel stereo
R20 D UM1 1,5 8000 Stavlampor, portabel stereo
R61 AAAA UM6 1,5
3R12 4,5 Platta ficklampor
4R25 6
6F22 1604D PP3 9 400 Brandvarnare,minnesbatteri för väckarklocka,

mätinstrument

Zink-luftbatterier[42][redigera | redigera wikitext]

IEC ANSI JIS Försegling Spänning

[V]

Kapacitet

[mAh]

Dimensioner

∅ × t [mm]

Exempel på

användningsområde

ZA10 Gul 1,4 85 5,8 × 3,6 Hörapparater
ZA312 Brun 1,4 150 7,9 × 3,6
ZA13 Orange 1,4 280 7,9 × 5,4
ZA675 Blå 1,4 605…635 11,6 × 5,4
Zink–luftbatterier

Zink-luftbatterier är täckta med en lufttät förseglingen som består av en folie, vilken tas bort när cellen skall tas i bruk, då kommer luft in och aktiverar cellen.[43]

Batterier och miljö[redigera | redigera wikitext]

Batterier innehåller olika typer av metaller som väcker miljöproblematik. De mest problematiska är tungmetallerna kvicksilverbly och kadmium som alla klassas som farligt avfall och kan ha en negativ påverkan på miljö och hälsa. I Sverige konsumerades år 2005 ca 25 000 ton bly och 20 000 ton av dessa användes i ackumulatorer.[44] Skulle batterier förbrännas så sprids tungmetaller med rökgaserna, förorenar atmosfären och hamnar så småningom i mark och vatten. Den största delen av de tungmetaller som hamnar i marken blir kvar där under lång tid. Halten av tungmetaller i atmosfären är mycket låg i Sverige.[45] Läggs batterierna på deponi kan mark och vatten förgiftas till följd av läckage och urlakning.[46]

Många elektroniska produkter så som mobiltelefonerhörapparater med flera har integrerade batterier. Inom EU har medlemsländerna ett ansvar att se till att produkter tillverkas på sådant sätt att batterier lätt kan separeras från produkten för att kunna återvinnas.[47] Idag är litiumjonackumulatorer den dominerande batteritypen för denna typ av produkter.[48] Litiumjonackumulatorer innehåller metaller i halter som kan vara skadliga för miljö. Exempelvis, enligt en studie av Hsing Po Kang et Al (2013), var halterna av koboltkoppar och nickel i batterier för mobiltelefoner för höga enligt Kaliforniens regelverk.[48]

Inom batteriindustrin har man sedan 80-talet jobbat med att minska användningen av kvicksilver och andra tungmetaller.[49][50] Tungmetaller från batterier återvinns och återanvänds på olika sätt.[50]

Alla brunstensbatterier och alkaliska batterier återvinns. Batterierna krossas först för att separera järninnehåll, resten smälts sedan ner för att återvinna eventuell zink. Dessa batterier är helt återvinningsbara. [50]

Regelverk[redigera | redigera wikitext]

EU har ett insamlingsdirektiv för batterier som skiljer sig något mellan medlemsstaterna. Detta för att det anpassas efter nationens egna lagstiftning kring avfallshantering. Sverige som exempel har en högre insamling än vad direktivet kräver på grund av en tidigare hög insamlingsgrad.[51]

Direktivet säger att:

  • Batterier ska återvinnas till så hög grad som möjligt
  • Deponi av batterier ska motverkas
  • Alla batterier ska vara märkta
  • Minimikrav på insamling av batterier i hela EU
  • Lägre gränsvärden för tungmetallerna bly och kadmium
  • Förbud mot bärbara kadmiumbatterier som inte sitter i bärbara handverktyg, nöd- och alarmsystem eller medicinsk utrustning.[52]

Mer specifika mål från Naturvårdsverket för insamling av batterier:

  • 95 procent av det totala antalet sålda bil- och industribatterier som innehåller bly samlas in.
  • 95 procent av det totala antalet sålda bil- och industribatterier som inte innehåller bly samlas in.
  • 75 procent av det totala antalet sålda batterier än de som avses i 1 och 2 samlas in.

Mer specifika mål från Naturvårdsverket för omhändertagande och återvinning av batterier:

  • Batterier som innehåller kvicksilver, att 98 procent av batteriernas kvicksilverinnehåll om händernas särskilt.
  • Batterier som innehåller bly, att 65 av batteriernas genomsnittsvikt återvinns med högsta möjliga återvinningsgrad av blyinnehållet.
  • Batterier som innehåller nickelkadmium, att 75 procent av batteriernas genomsnittsvikt med högsta möjliga återvinningsgrad av kadmiuminnehållet.
  • Andra batterier än de som avses i 1-3, att 50 procent av batteriernas genomsnittsvikt återvinns.[53]


Se även[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ IEC 60050-482-01-04
  2. ^ ”Utvecklar ny batterityp | Ny Teknik”. http://www.nyteknik.se/energi/utvecklar-ny-batterityp-6405408. Läst 9 november 2016. 
  3. ^ [a b c d e f g h i j k l m] ”Hur fungerar ett batteri? | Batteriexperten”. www.batteriexperten.com. https://www.batteriexperten.com/sv/info/batteri-wiki.html. Läst 9 november 2016. 
  4. ^ [a b c d] ”ackumulator - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/ackumulator. Läst 9 november 2016. 
  5. ^ ”Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 9. Fruktodling - Gossensass s. 655-656” (på sv). Nordisk familjebok. 1 januari 1908. http://runeberg.org/nfbi/0346.html. Läst 9 november 2016. 
  6. ^ [a b] Finn, Bernard S (2002). ”Origin of Electrical Power”. Powering The Past: A Look Back. Smithsonian Institution. http://americanhistory.si.edu/powering/past/prehist.htm. Läst 26 Oktober 2016. 
  7. ^ Gurevich, Vladimir (2014). ”Power Supply Devices and Systems of Relay Protection”. CRC Press, Taylor & Francis Group. https://books.google.se/books?id=VGvSBQAAQBAJ&pg=PA155&lpg=PA155&dq=planté+ackumulator+1859&source=bl&ots=Kguo89FctC&sig=4lgfLvoTxJWE-1c5SO2LX1fsdQg&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwikyafPo-XJAhWBrSwKHU33DLQQ6AEIIjAE#v=onepage&q=planté%20ackumulator%201859&f=false. Läst 26 Oktober 2016. 
  8. ^ ANSI_C18_1M part 1
  9. ^ [a b] Trueb, Rüetschi, Lucien F. , Paul (1997). Batterien und Akkumulatoren: Mobile Energiequellen Für Heute und Morgen. Springer. sid. 225. ISBN 9783540629979 
  10. ^ ”Energi på dåse – et dansk industrieventyr – der endte i det fjerne - om firmaet W. Hellesen’s og Alkaline Batteries”. https://web.archive.org/web/20070928002618/http://www.elmuseet.dk/pdfer/hellesenskorrektur.pdf. Läst 9 november 2016. 
  11. ^ Edison, Thomas Alva. ”Voltaic Battery, patent US00430279”. United States Patent Office. http://edison.rutgers.edu/patents/00430279.PDF. Läst 26 Oktober 2016. 
  12. ^ Bard, Allen J. (2012-08-30) (på en). Electrochemical Dictionary. s. 523–524. Springer Science & Business Media. ISBN 9783642295508. https://books.google.se/books?id=sOTEs76vAFkC. Läst 2016-11-09 
  13. ^ ”About us | Duracell” (på en-GB). https://www.duracell.co.uk/about-us/. Läst 9 november 2016. 
  14. ^ Linden, David; Reddy, Thomas B. (2002). ”Kapitel 11: Mercury oxide batteries”. Handbook of batteries (3). New York: McGraw-Hill. http://www.etf.unssa.rs.ba/~slubura/diplomski_radovi/Zavrsni_rad_MarkoSilj/Literatura/Handbook%20Of%20Batteries%203rd%20Edition.pdf. Läst 2016-11-09 
  15. ^ ”BAJ Website | The history of the battery : 2) Primary batteries”. www.baj.or.jp. http://www.baj.or.jp/e/knowledge/history02.html. Läst 9 november 2016. 
  16. ^ ^ P. Novak, K. Muller, K. S. V. Santhanam, O. Haas, Electrochemically Active Polymers for Rechargeable Batteries, Chem. Rev., 97, p.272 (1997)
  17. ^ ”Keywords to understanding Sony Energy Devices”. Sony. http://www.sonyenergy-devices.co.jp/en/keyword/. Läst 26 Oktober 2016. 
  18. ^ Chung, Sung-Yoon; Bloking, Jason T.; Chiang, Yet-Ming. ”Electronically conductive phospho-olivines as lithium storage electrodes”. Nature Materials 1 (2): sid. 123–128. doi:10.1038/nmat732. http://www.nature.com/doifinder/10.1038/nmat732. 
  19. ^ ”Batteriet i närbild - Batterier | Kjell.com”. www.kjell.com. https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/batterier/batteriet-i-narbild. Läst 9 november 2016. 
  20. ^ ”Skötselanvisningar”. Batteriexpressen. http://www.batteriexpressen.se/Skotselanvisningar.html. Läst 26 Oktober 2016. 
  21. ^ [a b c] Alkaline Manganese Dioxide Handbook and Application Manual. "Vol. 2". Energizer Battery Manufacturing Inc. 2012. http://data.energizer.com/PDFs/alkaline_appman.pdf. 
  22. ^ ”multimeter - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/multimeter. Läst 9 november 2016. 
  23. ^ [a b] ”Batteriladdning | CTEK”. www.ctek.se. http://www.ctek.se/de/sv/page/whycharge/battery-charging. Läst 9 november 2016. 
  24. ^ ”Alkaline, silveroxid, kvicksilveroxid | Batteriföreningen”. batteriforeningen.se. http://batteriforeningen.se/ej-laddningsbara/knappcellsbatterier/alkaline-silveroxid-kvicksilveroxid/. Läst 9 november 2016. 
  25. ^ David Linden, Thomas B. Reddy (ed). Handbook Of Batteries 3rd Edition. McGraw-Hill, New York, 2002 ISBN 0-07-135978-8, chapter 11.
  26. ^ ”Elbilar”. www.miljobilar.net. http://www.miljobilar.net/elbilar---sa-fungerar-de.aspx. Läst 9 november 2016. 
  27. ^ ”HowStuffWorks”. 14 november 2006. http://electronics.howstuffworks.com/everyday-tech/lithium-ion-battery.htm. Läst 14 november 2016. 
  28. ^ ”Lithium-ion batteries - Section of Chemistry - Uppsala University, Sweden”. www.kemi.uu.se. http://www.kemi.uu.se/research/structural-chemistry/aabc/research-areas/li-ion-batteries/. Läst 14 november 2016. 
  29. ^ ”Lead-Acid Batteries”. hyperphysics.phy-astr.gsu.edu. http://hyperphysics.phy-astr.gsu.edu/hbase/electric/leadacid.html. Läst 14 november 2016. 
  30. ^ ”Lead Acid Batteries”. www.mpoweruk.com. http://www.mpoweruk.com/leadacid.htm. Läst 14 november 2016. 
  31. ^ ”Nickel Cadmium NiCad Batteries”. www.mpoweruk.com. http://www.mpoweruk.com/nicad.htm. Läst 14 november 2016. 
  32. ^ ”Nickel Metal Hydride NiMH Batteries”. www.mpoweruk.com. http://www.mpoweruk.com/nimh.htm. Läst 14 november 2016. 
  33. ^ [a b] BU-210b: How does the Flow Battery Work?  – Battery University Senast visad 14 November 2016 batteryuniversity.com
  34. ^ ”Flow Batteries | Energy Storage Association”. energystorage.org. http://energystorage.org/energy-storage/storage-technology-comparisons/flow-batteries. Läst 14 november 2016. 
  35. ^ ”Nickel Iron Batteries”. www.mpoweruk.com. http://www.mpoweruk.com/nickel_iron.htm. Läst 14 november 2016. 
  36. ^ ”Nickel Iron Batteries”. www.mpoweruk.com. http://www.mpoweruk.com/nickel_iron.htm. Läst 14 november 2016. 
  37. ^ ”bränslecell - Uppslagsverk - NE”. www.ne.se. http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/br%C3%A4nslecell. Läst 9 november 2016. 
  38. ^ "Fuel Cell Technologies Program: Glossary". Department of Energy Energy Efficiency and Renewable Energy Fuel Cell Technologies Program. 7 July 2011. Accessed 3 August 2011.
  39. ^ ”Fakta om Batterier”. www.safecast.se. https://www.safecast.se/page/fakta-om-batterier. Läst 10 november 2016. 
  40. ^ [a b] ”Battery Guide -- Battery types, pros & cons, comparisons, tips & tricks”. michaelbluejay.com. http://michaelbluejay.com/batteries/. Läst 10 november 2016. 
  41. ^ http://www.rayovac.com/Consumer-Services/Technical-OEM/~/media/Rayovac/Files/Product%20Guides/pg_battery.ashx Visad senast 10 November 2016
  42. ^ ”Hörapparatsbatterier, Hörapparatsbatteri, Batteri till hörapparat”. www.xn--hrapparatsbatteributiken-loc.se. http://www.xn--hrapparatsbatteributiken-loc.se/page/detail/vara-batterier/248. Läst 13 november 2016. 
  43. ^ David Linden, Thomas B. Reddy (ed). Handbook Of Batteries 3rd Edition, McGraw-Hill, New York, 2002 ISBN 0-07-135978-8, chapter 13 and chapter 38
  44. ^ Kemikalieinspektionen (2006) "Konsumtion av bly i olika användningsområden 1995 och 2005, ton, Läst 26 Oktober 2016
  45. ^ Naturvårdsverket "Fakta om tungmetaller i luft" Läst 26 oktober 2016
  46. ^ European Comission Environment Directorate-General (2014): "Frequently Asked Questions on Directive 2006/66/EU on Batteries and Ackumulators and Waste Batteries and Accumulators", sid. 7, Läst 26 oktober 2016
  47. ^ Europeiska Unionens Officiella tidning (2006) [http://eur-lex.europa.eu/LexUriServ/LexUriServ.do?uri=OJ:L:2006:266:0001:0014:sv:PDF "UROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS DIREKTIV 2006/66/EG av den 6 september 2006 om batterier och ackumulatorer och förbrukade batterier och ackumulatorer och om upphävande av direktiv 91/157/EEG, Artikel 11 - Avlägsnande av förbrukade batterier och ackumulatorer", Läst 26 oktober 2016
  48. ^ [a b] Hsing Po Kang et Al (2013) [http://pubs.acs.org/doi/pdf/10.1021/es400614y "Potential Environmental and Human Health Impacts of Rechargeable Lithium Batteries in Elektronik Waste", Environmental Science & Technology, 2013, 47, sid 5495−5503. Läst 27 oktober 2016
  49. ^ Batteriföreningen [http://batteriforeningen.se/miljo/ "Batteriföreningen - Miljö". Läst 27 oktober 2016
  50. ^ [a b c] Battery Solutions [http://www.batteryrecycling.com/Battery+Recycling+Process "End Sites Recycling Processes". Läst 27 oktober 2016
  51. ^ ”Batterier | Batteriföreningen”. batteriforeningen.se. http://batteriforeningen.se/lagstiftning/batterier/. Läst 9 november 2016. 
  52. ^ DIRECTIVE 2006/66/EC OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL. 2006-09-06. http://eur-lex.europa.eu/legal-content/EN/TXT/PDF/?uri=CELEX:02006L0066-20131230&rid=1. Läst 2016-11-09 
  53. ^ Sedin, Jessika. ”Batterier - insamling och producentansvar” (på sv). Naturvårdsverket. http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Producentansvar/Batterier/. Läst 10 november 2016. 

Källor[redigera | redigera wikitext]

D-W012 Warnung vor nicht ionisierender elektromagnetischer Strahlung ty.svg
Elektronik-portalen