Hackås

Hackås
Tätort
Flygfoto över Hackås från 1996.
Flygfoto över Hackås från 1996.
Land Sverige Sverige
Landskap Jämtland
Län Jämtlands län
Kommun Bergs kommun
Distrikt Hackås distrikt
Koordinater 62°55′41″N 14°30′54″Ö / 62.92806°N 14.51500°Ö / 62.92806; 14.51500
Area 142 hektar (2020)[1]
Folkmängd 531 (2020)[1]
Befolkningstäthet 3,7 inv./hektar
Tidszon CET (UTC+1)
 - sommartid CEST (UTC+2)
Tätortskod T7848[2]
Beb.områdeskod 2326TB101 (1960–)[3]
Geonames 2709482
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Ortens läge i Jämtlands län
Wikimedia Commons: Hackås
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning
Redigera Wikidata

Hackås är en tätort i Hackås distrikt i Bergs kommun, ett stationssamhälle och kyrkbyn i Hackås socken i södra Jämtland.

Hackås ligger mellan sjöarna Storsjön och Näkten, cirka 40 km söder om Östersund och vid Inlandsbanan. Utanför Hackås sker övergången mellan Sannsundet i norr och Södra Storsjöflaket i söder.

Historia[redigera | redigera wikitext]

Hackås hade ett strategiskt läge vid överfarten över Storsjön för de pilgrimer som färdades mellan Selånger (Sundsvall) och Nidaros under den katolska tiden (före 1527). Den nuvarande vandringsleden Jämt-Norgevägen har upprättats i pilgrimernas fotspår.

Vid Storsjöns strand ligger Hackås ångbåtsbrygga, vid vilken intensiv ångbåtstrafik upprätthölls förr i tiden. Då förekom också färjetrafik mellan Hackås och Funäs, en sträcka på cirka 3 km. Från 1900-talets början och fram till mitten av 1960-talet bedrevs timmerflottning i större skala på Näkten och Storsjön, mellan de båda sjöarna löpte det en timmerränna som revs i början av 1970-talet.


Befolkningsutveckling[redigera | redigera wikitext]

Befolkningsutvecklingen i Hackås 1960–2020[4]
År Folkmängd Areal (ha)
1960
  
309
1965
  
323
1970
  
334
1975
  
351
1980
  
472
1990
  
519 92
1995
  
501 92
2000
  
514 92
2005
  
518 92
2010
  
480 92
2015
  
531 142
2020
  
531 142

Samhället[redigera | redigera wikitext]

I Hackås finns Hackås kyrka, förskola samt grundskola årskurs 1-6, bussförbindelser till Östersund och Svenstavik. Prästgården, med takmålningar av konstnären Paul Jonze, färdigställdes 1929 i nyklassicistisk stil.

Näringsliv[redigera | redigera wikitext]

Bland företag på orten märks Hackås Precisionsgjuteri AB som tillverkar aluminiumdetaljer av hög komplexitet och finish.

En av kommunens största arbetsgivare är Itella AB som sköter fakturahanteringen åt olika myndigheter och företag. Sedan 2013 heter Itella AB istället OpusCapita.[5]

Fornlämningar[redigera | redigera wikitext]

Förutom en trefaldighetskälla vid kyrkan finns Sanne gravfält med gravhögar och enstaka flata gravar från järnåldern.[6] En boplats bör alltså ha funnits i Hackås redan då.

Evenemang[redigera | redigera wikitext]

Vid Billstaån i Hackås hålls den årliga tävlingen Årets Näck.

Se även[redigera | redigera wikitext]

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ [a b c] Statistiska tätorter 2020, befolkning, landareal, befolkningstäthet per tätort, SCB, 24 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Befolkning i tätorter 1960-2010, SCB, läs online, läst: 18 november 2013.[källa från Wikidata]
  3. ^ Kodnyckel för SCB:s statistiska tätorter och småorter - Koppling mellan gammalt och nytt kodsystem, SCB, 11 november 2021, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd i tätorter 1960-2005”. Arkiverad från originalet den 23 juni 2011. https://www.webcitation.org/5zewoamwt?url=http://www.scb.se/statistik/MI/MI0810/2005A01x/MI0810_2005A01x_SM_MI38SM0703.pdf. Läst 13 december 2010. 
  5. ^ http://www.opuscapita.com/news-and-events/news/2013/itella-information-changes-its-name-to-opuscapita/ Arkiverad 6 december 2013 hämtat från the Wayback Machine.
  6. ^ Tusen sevärdheter i Sverige, Svenska Turistföreningen 1960, red Olof Thaning, sid 279.

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]