Bergs kommun (samiska: Bïerjen tjïelte) är en kommun i Jämtlands län i landskapen Jämtland och Härjedalen i Sverige. Centralort är Svenstavik.
Bergs kommun är den kommun i Sverige med lägst tätortsgrad, det vill säga andelen av befolkningen som bor i en tätort. Tätortsgraden är 30 procent, att jämföra med rikssnittets nära 85 procent.[7] Kommunen ingår sedan den 1 januari 2010 i förvaltningsområdet för samiska språket vilket garanterar särskilda rättigheter för kommuninvånare som talar samiska.[8][9][10]
Kommunen har, liksom orten Berg, och Bergs socken, fått sitt namn efter landmärket Hoverberget som ligger på en halvö norr om centralorten.
Kommunens område motsvarar socknarna: Berg, Hackås, Klövsjö, Myssjö, Oviken, Rätan och Åsarne i Jämtland, samt Storsjö i norra Härjedalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn, dock bildades Åsarne landskommun först 1888 genom en utbrytning ur Berg och Storsjö landskommun bildades 1895 genom utbrytning ur Hede landskommun.
Vid kommunreformen 1952 bildades Övre Ljungadalens landskommun genom sammanläggning av Storsjö, Klövsjö och Åsarne, medan Myssjö gick upp i Ovikens landskommun. Hackås landskommun tillfördes Näs och Sunne, medan Berg och Rätan förblev oförändrade.
Bergs kommun bildades vid kommunreformen 1971 av landskommunerna Övre Ljungadalen, Oviken, Berg och Rätan samt av den ursprungliga Hackås landskommun ur Hackås landskommun.[11]
Kommunen ingick från bildandet till 17 maj 2004 i Svegs domsaga och ingår sen dess i Östersunds domsaga.[12]
Blasonering: I blått fält en från ett treberg av silver uppskjutande låga av guld, åtföljd till dexter av en sinistervänd yxa, och till sinister av en bössa båda av silver.[13]
Det nuvarande kommunvapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1988 och är baserat på det äldre kommunvapen som Bergs landskommun tidigare använde sig av. Yxan och bössan åsyftar de gamla hantverksyrkena timmerman och bössmed, elden den vårdkase som tändes på Hoverberget för att varna lokalbefolkningen om annalkande fara.
| Befolkningsutvecklingen i Bergs kommun 1810–2016 |
|
| År |
|
|
Invånare |
|
| 1810 |
|
4 771 |
| 1820 |
|
5 357 |
| 1830 |
|
5 964 |
| 1840 |
|
6 096 |
| 1850 |
|
6 701 |
| 1860 |
|
7 530 |
| 1870 |
|
8 508 |
| 1880 |
|
10 055 |
| 1890 |
|
11 070 |
| 1900 |
|
11 288 |
| 1910 |
|
11 478 |
| 1920 |
|
13 315 |
| 1930 |
|
12 842 |
| 1940 |
|
12 832 |
| 1950 |
|
12 619 |
| 1960 |
|
11 578 |
| 1970 |
|
9 406 |
| 1975 |
|
8 906 |
| 1980 |
|
9 003 |
| 1985 |
|
8 641 |
| 1990 |
|
8 660 |
| 1995 |
|
8 480 |
| 2000 |
|
8 175 |
| 2005 |
|
7 696 |
| 2010 |
|
7 352 |
| 2015 |
|
7 032 |
| 2016 |
|
7 081 |
| Källa: SCB - Folkmängd efter region och tid. |
Kommunens befolkningstillväxt 2010–2035 prognostiseras till -12%.[14]
Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikesfödda personer samt inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar) 557, eller 7,88 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 067 den 31 december 2014).[15]
Den 31 december 2014 utgjorde folkmängden i Bergs kommun 7 067 personer. Av dessa var 498 personer (7,0 %) födda i ett annat land än Sverige. I denna tabell har de nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda (i hela riket) tagits med. En person som inte kommer från någon av de här 17 länderna har istället av Statistiska centralbyrån förts till den världsdel som deras födelseland tillhör.[16]
Distrikt (socknar) inom Bergs kommun
Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i
Från 2016 indelas kommunen i följande distrikt, vilka motsvarar socknarna[17]:
Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Bergs kommun.
| Nr |
Tätort |
Befolkning |
| 1 |
Svenstavik |
&&&&&&&&&&&&0916.&&&&&0916 |
| 2 |
Hackås |
&&&&&&&&&&&&0531.&&&&&0531 |
| 3 |
Myrviken |
&&&&&&&&&&&&0295.&&&&&0295 |
| 4 |
Klövsjö |
&&&&&&&&&&&&0292.&&&&&0292 |
| 5 |
Åsarna |
&&&&&&&&&&&&0280.&&&&&0280 |
| 6 |
Rätan |
&&&&&&&&&&&&0213.&&&&&0213 |
| 7 |
Hoverberg |
&&&&&&&&&&&&0206.&&&&&0206 |
Centralorten är i fet stil.
Bergs kommun har sedan kommunens bildande dominerats av Centerpartiet som styrt tillsammans med de övriga borgerliga partierna.
1984 blev Olle Nord kommunalråd och var det i 14 år fram till 1998 då han lämnade posten och Centerpartiet efter interna stridigheter. Kommunvalet 2002 återkom han med sitt nya parti, Bergspartiet, som fick 41,3 procent av rösterna som främst kom från Centerpartiet. Efter valet inledde Bergspartiet ett minoritetsstyre och bröt därmed Centerpartiets dominans över kommunpolitiken. Efter två år (2004) inledde Bergspartiet ett majoritetsstyre med Socialdemokraterna och Folkpartiet. Folkpartiet hoppade dock av samarbetet i slutet av mandatperioden.
Vid kommunvalet 2006 blev Bergspartiet åter kommunens största parti och bröt sitt tidigare samarbete med Socialdemokraterna och valde i stället att regera med Centerpartiet, Moderaterna, Kristdemokraterna och Vänsterpartiet. Vänsterpartiet valde att lämna den styrande majoriteten hösten 2008.
| Presidium 2014–2018 |
| Ordförande |
S
|
Karin Paulsson |
| Förste vice ordförande |
S
|
Richard Lundgren |
| Andre vice ordförande |
M
|
Kent Karlsson |
| Ordförande |
Nämnd |
Vice ordförande |
|
S
|
Therese Zetterman |
Kommunstyrelsen |
MP
|
Alf Lundin |
|
S
|
Mikael Abramsson |
Verksamhetsnämnden |
MP
|
Sonja Wredendal |
|
S
|
Ulla-Britt Lindblad |
Valnämnden |
C
|
Sven-Åke Engmar |
|
MP
|
Eva Simonsson |
Miljö- och byggnadsnämnden |
C
|
Lena Kjellson |
Mandatfördelning i Bergs kommun, valen 1970–2014[redigera | redigera wikitext]
| Valår |
V |
S |
MP |
UP |
SD |
ÖVR |
BE |
C |
FP |
KD |
M |
Grafisk presentation, mandat och valdeltagande |
TOT |
% |
Könsfördelning (M/K) |
| 1970 |
1 |
18 |
|
|
|
5 |
|
13 |
4 |
1 |
3 |
|
45 |
83,5 |
|
| 1973 |
2 |
18 |
|
|
|
4 |
|
17 |
3 |
1 |
|
|
45 |
86,8 |
|
| 1976 |
2 |
18 |
|
|
|
|
|
17 |
3 |
1 |
4 |
|
45 |
87,2 |
|
| 1979 |
2 |
19 |
|
|
|
|
|
16 |
2 |
1 |
5 |
|
45 |
86,4 |
|
| 1982 |
1 |
21 |
|
|
|
|
|
14 |
1 |
1 |
7 |
|
45 |
87,4 |
|
| 1985 |
1 |
20 |
|
|
|
|
|
15 |
3 |
|
6 |
|
45 |
85,6 |
|
| 1988 |
1 |
20 |
1 |
|
|
|
|
16 |
2 |
1 |
4 |
|
45 |
82,6 |
|
| 1991 |
1 |
18 |
1 |
|
|
|
|
19 |
1 |
1 |
4 |
|
45 |
81,7 |
|
| 1994 |
1 |
18 |
|
1 |
|
1 |
|
20 |
1 |
|
3 |
|
45 |
82,2 |
|
| 1998 |
6 |
13 |
2 |
|
|
|
|
18 |
1 |
1 |
4 |
|
45 |
77,55 |
|
| 2002 |
2 |
8 |
1 |
|
|
|
16 |
7 |
1 |
2 |
2 |
|
39 |
76,96 |
|
| 2006 |
3 |
10 |
1 |
|
|
|
11 |
9 |
|
2 |
3 |
|
39 |
75,37 |
|
| 2010 |
1 |
11 |
2 |
|
1 |
|
3 |
7 |
1 |
|
5 |
|
31 |
77,99 |
|
| 2014 |
|
13 |
2 |
|
2 |
|
|
7 |
|
|
7 |
|
31 |
82,20 |
|
- Övriga 1970–1973 var Kommunal samling
- Övriga 1994 var Åsarna väl
|
| Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten. |
Det finns många
fäbodar i Bergs kommun.
Fjällandskap i den västra delen av kommunen med
Helags och
Sylarna.
Torkilstöten ovanför Ljungdalen.
Bergs kommun har en vänort:
- ^ Förordning (1982:996) om rikets indelning i domsagor
- ^ [a b] ”Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012 - 2015” (Excel). Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Statistikdatabasen/Variabelvaljare/?px_tableid=ssd_extern%3aAreal2012&rxid=87a2177f-7ffc-49c9-b4f1-227fd7230618. Läst 5 juli 2015.
- ^ [a b] ”Folkmängd i riket, län och kommuner 31 mars 2017”. Statistiska centralbyrån. 10 maj 2017. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/kvartals--och-halvarsstatistik--kommun-lan-och-riket/kvartal-1-2017/. Läst 10 maj 2017.
- ^ Statistiska centralbyrån den 1 januari 2009
- ^ ”Tätortsgrad (inv i och utanför tätort), per kommun 2005 och 2010”. Statistiska centralbyrån. http://www.scb.se/Statistik/MI/MI0810/2010A01/Perkommunmi0810tab4.xls. Läst 19 augusti 2015.
- ^ ”Största offentliga arbetsgivare”. Ekonomifakta. http://www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/Nyckeltal-for-regioner/?var=17259. Läst 8 november 2015.
- ^ ARENA för Tillväxt, Rapport nr 2-03 - Kunskapssamhällets geografi, s. 35
- ^ Minoritet.se: Förvaltningsområden för minoritetsspråk Läst 30 juli 2016
- ^ Berg.se: Samisk förvaltningskommun Läst 30 juli 2016
- ^ Sametinget.se: Förvaltningskommuner i det samiska området Läst 30 juli 2016
- ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X
- ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Svegs tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
- ^ Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas
- ^ http://www.svensktnaringsliv.se/multimedia/archive/00028/Kommunernas_befolkni_28295a.pdf
- ^ Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2014 (Läst 6 december 2015)
- ^ [a b] Statistiska centralbyrån: Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2014 (XLS-fil) Läst 17 januari 2016
- ^ SFS 2015:493, justerad i SFS 2015:698 Förordning om distrikt. Träder i kraft 1 januari 2016.
Sverige
Europeiska unionen: Övriga länder
Somalia
Syrien
Finland
Polen
Tyskland
Thailand
Norge
Afghanistan
Iran
Danmark
Irak
Island
Turkiet
Kina
Sovjetunionen
Bosnien och Hercegovina
/
Wikimedia Commons har media som rör Bergs kommun.
Wikimedia Commons har media som rör 
