Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Området har en lång tradition av industrier; inom järn och stål. Dessa dominerade även i början av 2020-talet.
Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet kraftigt minskat. Socialdemokraterna har dominerat den lokala politiken fram till 2018 då makten övertogs av det lokala partiet Oberoende realister.
Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. I norra delen når höjderna drygt 500 meter över havet. Oftast är höjderna klädda med morän. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Den var efter isavsmältningen en vik och dess dalgång är delvis utfylld av sediment. Den föristida Klarälven hade sin fortsättning i den sänka där Rådasjön ligger. Den dåvarande Rådafjärden var fylld med sediment vilket ledde till att älven letade ett nytt lopp vid Edebäck. Den får ett meandrande lopp när den skär ner i dalbottens sediment och flera övergivna meandersjöar hittas längs sträckan från kommungränsen i norr mot Edebäck. Längs Klarälvens bidal, Halgån, finns ett högsta kustlinjendelta med både vattenavsatta sediment och vindavsatta dyner.[7]
Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]
Socialdemokraterna styrde Hagfors kommun från dess bildande fram till valet 2018, förutom under perioden från 2001 fram till valet 2002, när Vänsterpartiet övergav samarbetet med Socialdemokraterna och istället tog över styret tillsammans med den tidigare borgerliga oppositionen.[13] I valet 2018 blev Oberoende realister största parti och styrde kommunen i minoritet.[14] Valet 2022 ledde till att partiet ökade ytterligare[15] och partiet kunde fortsätta styra i minoritet. I och med detta var Hagfors kommun den enda svenska kommun där ett lokalt parti ensamt styrde en kommun.[16]
Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2024-06) Motivering: Avsnittet behöver uppdateras efter valet 2022Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
Hagfors ligger i Bergslagens västligaste utlöpare. Det lokala näringslivet har en lång tradition av industrier; inom järn, stål och trävaruhantering. I regionen är jord- och skogsbruk traditionella näringar, men stål- och verkstadsindustrin dominerade även i början på 2020-talet. Bland större företag kan nämnas Uddeholm AB (tillverkning av specialstål för verktygsframställning) och Valmet AB (malsegment till pappersindustrin).[7]
Kommunen genomkorsas från söder till norr av riksväg 62 som från Råda följer Klarälven. Länsväg 239 ansluter till denna i norr. Genom östra delen av kommunen går länsvägarna 245 och 246 som strålar samman norr om Gumhöjden. Genom södra delen av kommunen går länsväg 240.[7]
Kommunen har 11 428 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 196:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.
Befolkningsutvecklingen i Hagfors kommun 1810–2020[22][23]
År
Folkmängd
1810
7 723
1820
8 486
1830
9 957
1840
11 391
1850
13 075
1860
15 265
1870
17 517
1880
18 676
1890
19 203
1900
20 335
1910
20 642
1920
20 844
1930
20 515
1940
20 153
1950
19 936
1960
21 029
1970
19 528
1980
17 511
1990
16 121
2000
14 059
2010
12 480
2020
11 517
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.
Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Hagfors kommun.[24] Den största invandrargruppen i Hagfors kommun är nederländare.[25][26]
Området runt Brattforsheden har en lång historia. Där har lämningar hittats från stenåldern liksom gravrösen från bronsåldern.[27] Området för naturreservat Fräkensjömyrarna koloniserades av skogsfinnar under 1600-talet. Myrarna användes till slåtter och bete. De tog också upp svedjor i skogen. Under 1700-talet användes skogen för att göra träkol vilket användes till hamrarna vid sjön Uppämten. Den grova timmerskogen blev intressant under 1800-talet och en stor andel naturskog sågades ner.[11]
Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga.
För den sent inrättade Hagfors stad fastställdes detta vapen år 1951. Eftersom järnindustrin haft stor betydelse för ortens framväxt valdes en symbol med anknytning till denna. Även Ekshärad och Norra Råda, två av de landskommuner som lades samman med Hagfors kommun år 1974, hade vapen, men man ansåg att stadsvapnet lämpade sig även för den nya kommunen. Det registrerades för denna redan samma år.