Hoppa till innehållet

Hagfors kommun

Hagfors kommun
Kommun
Hagfors stadshus (kommunhus)
Kommunens vapen.
Hagfors kommunvapen
LandSverige
LandskapVärmland
LänVärmlands län
CentralortHagfors
Inrättad1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd11 428 ()[1]
Areal2 000,16 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 824,2 kvadratkilometer[2]
- därav vatten175,96 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet6,26 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater60°02′00″N 13°39′00″Ö / 60.033333333333°N 13.65°Ö / 60.033333333333; 13.65
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsVärmlands domkrets (–)
Sunne domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-1884[3]
Anställda1 375 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod1783
GeoNames2709213
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Hagfors kommun är en kommun i Värmlands län. Centralort är Hagfors.

Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Området har en lång tradition av industrier; inom järn och stål. Dessa dominerade även i början av 2020-talet.

Sedan kommunen bildades 1971 har invånarantalet kraftigt  minskat. Socialdemokraterna har dominerat den lokala politiken fram till 2018 då makten övertogs av det lokala partiet Oberoende realister.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Ekshärad, Gustav Adolf, Norra Råda och Sunnemo. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

I Norra Råda landskommun inrättades 8 december 1939 Hagfors municipalsamhälle, vilken upplöstes när den 1950 ombildades till Hagfors stad.

Vid kommunreformen 1952 uppgick Sunnemo landskommun i Norra Råda landskommun medan Gustav Adolfs landskommun och Ekshärads landskommun samt Hagfors stad förblev oförändrade.

Hagfors kommun bildades vid kommunreformen 1971 genom en ombildning av Hagfors stad. 1974 införlivades kommunerna Gustav Adolf, Ekshärad och Norra Råda.[5]

Kommunen ingick från bildandet till 2005 i Sunne tingsrätts domsaga och från 2005 ingår kommunen i Värmlands tingsrätts domsaga.[6]

Kommunen ligger ca 10 mil norr om Karlstad. Norra delen ingår i den så kallade Tiomilaskogen.

Kommunen gränsar i nordväst till Torsby kommun, i väster till Sunne kommun, i söder och sydväst till Munkfors kommun, i sydväst till Forshaga kommun, i söder till Karlstads kommun och i öster till Filipstads kommun, alla i Värmlands län, samt i norr och nordöst till Malung-Sälens kommun i Dalarnas län.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

Området som utgör kommunen är kraftigt kuperat och genomsatt av dalgångar. I norra delen når höjderna drygt 500 meter över havet. Oftast är höjderna klädda med morän. Bland dalgångarna är Klarälvens sprickdal i nord–sydlig riktning den mest markanta. Den var efter isavsmältningen en vik och dess dalgång är delvis utfylld av sediment. Den föristida Klarälven hade sin fortsättning i den sänka där Rådasjön ligger. Den dåvarande Rådafjärden var fylld med sediment vilket ledde till att älven letade ett nytt lopp vid Edebäck. Den får ett meandrande lopp när den skär ner i dalbottens sediment och flera övergivna meandersjöar hittas längs sträckan från kommungränsen i norr mot Edebäck. Längs Klarälvens bidal, Halgån, finns ett högsta kustlinjendelta med både vattenavsatta sediment och vindavsatta dyner.[7]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[8]

Hagfors kommun Hela riket






  Bebyggelse (2,5 %)
  Skog (87,7 %)
  Öppen myrmark (6,5 %)
  Jordbruksmark (2,1 %)
  Övrig mark (1,2 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

År 2023 fanns åtta naturreservat i Hagfors kommun.[9] Som exempel kan nämnas det kommunala reservatet Mana-Örbäcken, ett område som utgörs av 25 hektar. I reservatet inkluderas rullstensåsen Mana, Örbäcken och gammal naturskog.[10] Ett annat exempel är det stora myrkomplexet Fräkensjömyrarna. I reservatet, som är &&&&&&&&&&&01777.&&&&&01 777 hektar, växer arter som småsileshår, brunag och myggblomster. I reservatet växer även björnbrodd, det är den sydligaste kända svenska platsen för denna.[11]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i tre församlingar: Ekshärads församling, Hagfors-Gustav Adolfs församling och Norra Råda-Sunnemo församling.

Distrikt inom Hagfors kommun

Från 2016 indelas kommunen istället i fem distrikt:[12]

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det sju tätorter i Hagfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Hagfors &&&&&&&&&&&04869.&&&&&04 869
2 Ekshärad &&&&&&&&&&&&0991.&&&&&0991
3 Uddeholm &&&&&&&&&&&&0619.&&&&&0619
4 Råda &&&&&&&&&&&&0449.&&&&&0449
5 Sunnemo &&&&&&&&&&&&0276.&&&&&0276
6 Mjönäs &&&&&&&&&&&&0257.&&&&&0257
7 Bergsäng &&&&&&&&&&&&0203.&&&&&0203

Centralorten är i fet stil.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Socialdemokraterna styrde Hagfors kommun från dess bildande fram till valet 2018, förutom under perioden från 2001 fram till valet 2002, när Vänsterpartiet övergav samarbetet med Socialdemokraterna och istället tog över styret tillsammans med den tidigare borgerliga oppositionen.[13] I valet 2018 blev Oberoende realister största parti och styrde kommunen i minoritet.[14] Valet 2022 ledde till att partiet ökade ytterligare[15] och partiet kunde fortsätta styra i minoritet. I och med detta var Hagfors kommun den enda svenska kommun där ett lokalt parti ensamt styrde en kommun.[16]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2022–2026[17]
Ordförande OR Michael Kjellstrand
Förste vice ordförande S Jessica Larsson
Andre vice ordförande SD Karl Persson

Mandatfördelning 1970–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSDNYDORCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
1970321321
32132
3092,7
27
19734301023
4301023
4993,5
43
19764301023
4301023
4993,2
3910
1979430924
430924
4992,3
3118
19824321714
43274
4992,6
3316
19854311625
431625
4991,2
3118
19884312723
4312723
4987,6
3019
1991429126214
4292624
4986,0
3415
19945322514
532254
4987,1
2623
199882015124
820524
4181,17
2417
20026235223
6235223
4178,39
2417
200662115314
621534
4177,69
2516
201041812433
4182433
3579,51
2015
201431815422
3185422
3580,57
1817
2018212313311
2123133
3581,00
2114
202211431511
14315
3577,31
2312
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

För valresultat äldre än 1970, se tidigare kommuner; Hagfors stad, Norra Råda, Ekshärad eller Gustav Adolf.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022
Ordförande OR Jens Fischer
Förste vice ordförande OR Boo Westlund
Andre vice ordförande S Tomas Pettersson

Lista över kommunstyrelsens ordförande

[redigera | redigera wikitext]

Kommunstyrelsens ordförande är även kommunens kommunalråd.

Denna lista hämtas från Wikidata. Informationen kan ändras där.

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Hagfors ligger i Bergslagens västligaste utlöpare. Det lokala näringslivet har en lång tradition av industrier; inom järn, stål och trävaruhantering. I regionen är jord- och skogsbruk traditionella näringar, men stål- och verkstadsindustrin dominerade även i början på 2020-talet. Bland större företag kan nämnas Uddeholm AB (tillverkning av specialstål för verktygsframställning) och Valmet AB (malsegment till pappersindustrin).[7]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen genomkorsas från söder till norr av riksväg 62 som från Råda följer Klarälven. Länsväg 239 ansluter till denna i norr. Genom östra delen av kommunen går länsvägarna 245 och 246 som strålar samman norr om Gumhöjden. Genom södra delen av kommunen går länsväg 240.[7]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har 11 428 invånare (30 juni 2024), vilket placerar den på 196:e plats avseende folkmängd bland Sveriges kommuner.

Befolkningsutvecklingen i Hagfors kommun 1810–2020[22][23]
ÅrFolkmängd
1810
  
7 723
1820
  
8 486
1830
  
9 957
1840
  
11 391
1850
  
13 075
1860
  
15 265
1870
  
17 517
1880
  
18 676
1890
  
19 203
1900
  
20 335
1910
  
20 642
1920
  
20 844
1930
  
20 515
1940
  
20 153
1950
  
19 936
1960
  
21 029
1970
  
19 528
1980
  
17 511
1990
  
16 121
2000
  
14 059
2010
  
12 480
2020
  
11 517
Anm: Informationen gäller för dagens kommungränser. Äldre informationen är ihopsamlad från tidigare kommuner eller från socknarna som idag ingår i kommunen.

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Hagfors kommun.[24] Den största invandrargruppen i Hagfors kommun är nederländare.[25][26]

Födelseland 31 december 2022[24]
Nr Land Antal Andel
1 Sverige Sverige &&&&&&&&&&&09680.&&&&&09 680 83,53 %
2 Nederländerna Nederländerna &&&&&&&&&&&&0458.&&&&&0458 3,95 %
3 Tyskland Tyskland &&&&&&&&&&&&0266.&&&&&0266 2,30 %
4 Syrien Syrien &&&&&&&&&&&&0200.&&&&&0200 1,73 %
5 Norge Norge &&&&&&&&&&&&0148.&&&&&0148 1,28 %
6 Finland Finland &&&&&&&&&&&&0113.&&&&&0113 0,98 %
7 Storbritannien Storbritannien &&&&&&&&&&&&&044.&&&&&044 0,38 %
8 Eritrea Eritrea &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 0,37 %
Thailand Thailand &&&&&&&&&&&&&043.&&&&&043 0,37 %
10 Turkiet Turkiet &&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037 0,32 %
Danmark Danmark &&&&&&&&&&&&&037.&&&&&037 0,32 %

Området runt Brattforsheden har en lång historia. Där har lämningar hittats från stenåldern liksom gravrösen från bronsåldern.[27] Området för naturreservat Fräkensjömyrarna koloniserades av skogsfinnar under 1600-talet. Myrarna användes till slåtter och bete. De tog också upp svedjor i skogen. Under 1700-talet användes skogen för att göra träkol vilket användes till hamrarna vid sjön Uppämten. Den grova timmerskogen blev intressant under 1800-talet och en stor andel naturskog sågades ner.[11]

I närheten av Brattforsheden ligger kulturreservatet Krigsflygfält 16 Brattfors, ett minne efter den militära mobilisering under andra världskriget.[27]

Blasonering: I fält av guld en från en uppskjutande röd tegelmur uppskjutande tegelmurad röd bessemerskorsten, ur vilken blå lågor uppstiga.

För den sent inrättade Hagfors stad fastställdes detta vapen år 1951. Eftersom järnindustrin haft stor betydelse för ortens framväxt valdes en symbol med anknytning till denna. Även Ekshärad och Norra Råda, två av de landskommuner som lades samman med Hagfors kommun år 1974, hade vapen, men man ansåg att stadsvapnet lämpade sig även för den nya kommunen. Det registrerades för denna redan samma år.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 2, 2024, SCB, 20 augusti 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  6. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Sunne tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  7. ^ [a b c] ”Hagfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/hagfors. Läst 28 april 2023. 
  8. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  9. ^ ”Sök”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/sok.html. Läst 28 april 2023. 
  10. ^ ”Mana-Örbäcken”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/mana-orbacken.html. Läst 28 april 2023. 
  11. ^ [a b] ”Fräkensjömyrarna”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/frakensjomyrarna.html. Läst 28 april 2023. 
  12. ^
  13. ^ Olsson, Peter (juni 2001). ”Kommunal kaffereps-demokrati”. Moderna Tider (nr 128). 
  14. ^ ”Hagfors egen Emmanuel Macron drar till sig rikspolitikens blickar”. DN.SE. 14 maj 2021. https://www.dn.se/sverige/hagfors-egen-emmanuel-macron-drar-tills-sig-rikspolitikens-blickar/. Läst 30 maj 2021. 
  15. ^ Grönlund, Erik (12 september 2022). ”Nytt succéval av Oberoende realister – största parti i Hagfors”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/nytt-succeval-av-oberoende-realister-i-hagfors. Läst 28 april 2023. 
  16. ^ ”Nytt styre i 107 kommuner efter valet”. skr.se. https://skr.se/skr/tjanster/pressrum/nyheter/nyhetsarkiv/nyttstyrei107kommunereftervalet.69654.html. Läst 28 april 2023. 
  17. ^ ”Presidium”. www.hagfors.se. https://www.hagfors.se/undersidor/politik-och-kommun/kommunfullmaktige/presidium.html. Läst 16 juni 2024. 
  18. ^ [a b c d e f] läs online, sverigesradio.se , läst: 16 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  19. ^ läs online, gupea.ub.gu.se , läst: 16 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  20. ^ läs online, www.expressen.se , läst: 16 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  21. ^ läs online, www.expressen.se , läst: 15 oktober 2023.[källa från Wikidata]
  22. ^ ”Statistiska centralbyrån - Folkmängd efter region och tid”. http://www.ssd.scb.se/databaser/makro/SubTable.asp?yp=tansss&xu=C9233001&omradekod=BE&huvudtabell=BefolkningNy&omradetext=Befolkning&tabelltext=Folkm%E4ngden+efter+region%2C+civilst%E5nd%2C+%E5lder+och+k%F6n%2E+%C5r&preskat=O&prodid=BE0101&starttid=1968&stopptid=2008&Fromwhere=M&lang=1&langdb=1. 
  23. ^ ”Folkmängdsdatabasen, Umeå universitet”. Arkiverad från originalet den 21 mars 2015. https://web.archive.org/web/20150321213844/http://www.ddb.umu.se/databaser/folkmangdsdatabas/. Läst 12 mars 2011. 
  24. ^ [a b] ”Folkmängden efter region, födelseland och kön. År 2000 - 2021”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. https://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101E/FolkmRegFlandK/. Läst 3 juni 2022. 
  25. ^ Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Befolkningstrenden i Hagfors har vänt – tack vare nederländarna”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/befolkningstrenden-i-hagfors-har-vant-tack-vare-nederlandarna. Läst 22 november 2023. 
  26. ^ Ingemarsson, Frida (10 mars 2023). ”Rekordökning av nederländare i Hagfors – peak i villapriser kan ligga bakom”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/rekordokning-av-nederlandare-i-hagfors-peak-i-villapriser-kan-ligga-bakom. Läst 22 november 2023. 
  27. ^ [a b] ”Brattforsheden”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/varmland/besoksmal/naturreservat/brattforsheden.html. Läst 28 april 2023. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]