Hameln

Hameln
Stad
Hameln, Osterstraße.
Hameln, Osterstraße.
Flagga
Staden Hamelns vapen
Land Tyskland Tyskland
Förbundsland Niedersachsen
Kreis Hameln-Pyrmont
Höjdläge 68 m ö.h.
Koordinater 52°06′N 09°21′Ö / 52.100°N 9.350°Ö / 52.100; 9.350
Yta 102,53 km² ()[1]
Folkmängd 57 905 ()[2]
Befolkningstäthet 565 inv./km²
Borgmästare Claudio Griese (CDU)
Postnummer 31785, 31787 och 31789
Riktnummer (+49) 05151 och 05158
Registreringsskylt HM
Kommunkod 03 2 52 006
Geonames 6557417
OSM-karta 1730383
Läget för Hameln i Tyskland
Läget för Hameln i Tyskland
Läget för Hameln i Tyskland
Läget för Hameln i Hameln-Pyrmont
Läget för Hameln i Hameln-Pyrmont
Läget för Hameln i Hameln-Pyrmont
Webbplats: Hameln

Hameln (latin: Hamala, engelska: Hamelin, nederländska: Hamelen) är en stad i Landkreis Hameln-Pyrmont i delstaten Niedersachsen i nordvästra Tyskland.

Staden är känd för Råttfångaren i Hameln.

Läge[redigera | redigera wikitext]

Hameln ligger sydväst om Hannover vid floden Oberweser. I staden mynnar de mindre floderna Hamel och Humme i Oberweser. Staden är belägen mellan två bergsområden, Weserbergland i väst och Leinebergland i öst.

Historia[redigera | redigera wikitext]

År 802 eller 812 uppförde den sachsiske greve Berhard tillsammans med sin fru Christina en privat kyrka på sin gård. Godset tillhörde senare klostret i Fulda. Munkarna från Fulda grundade 851 vid floden ett benediktinkloster. I de första urkunderna kallas orten Hamela eller Hameloa. Bredvid klostret växte ett samhälle fram som omkring 1200 för första gången fick beteckningen stad. På så sätt är Hameln en av de äldsta städerna i före detta kungariket Hannover.

Kort efteråt skedde år 1284 händelsen som utvecklades till råttfångarsagan. Enligt nyare forskning handlar sagan om ett uttåg av unga stadsbor för att kolonisera regioner i dagens Brandenburg.

Mellan 1426 och 1572 var Hameln medlem i Hansan och år 1540 kom reformationen till staden. Under 1500-talet hade staden en storhetstid som varade fram till trettioåriga kriget. Hamelns borgare tävlade med adeln på landet omkring genom att uppföra sina hus i kostsam renässansstil. Flera av dessa står ännu idag.

Under trettioåriga kriget tillhörde staden först Kristian IV av Danmark, sedan den katolska ligans överbefälhavare Johann Tilly och efter en belägring hertigdömet Braunschweig-Lüneburg. Efter 1664 blev hela staden en fästning. På grund av dessa försvarsanläggningar kallades staden vid denna tid "Nordens Gibraltar".

År 1806 kapitulerade Braunschweigs regent hertig Karl Wilhelm Ferdinand i slaget vid Jena-Auerstedt och staden blev en av Napoleons besittningar. Han lät riva alla befästningsverk med undantag av två torn.

År 1866 blev Hameln en del av Preussen och år 1897 byggdes den första järnvägslinjen. Hameln förskonades inte under Andra världskriget, till exempel fick centralstationen, rådhuset och den centrala bron stora skador. Kort efter kriget ingick Hameln i den brittiska sektorn och även under det kalla kriget var en brittisk enhet stationerad i Hameln.

Bilder[redigera | redigera wikitext]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia.

Noter[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2018 (4. Quartal) (på tyska), Statistisches Bundesamt, läs online, läst: 10 mars 2019.[källa från Wikidata]
  2. ^ Alle politisch selbständigen Gemeinden mit ausgewählten Merkmalen am 31.12.2022, Statistisches Bundesamt, 21 september 2023, läs online, läst: 7 oktober 2023.[källa från Wikidata]

Externa länkar[redigera | redigera wikitext]