Hampus Hellekant

Från Wikipedia
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Hampus Hellekant
Nytt namnKarl Hampus Svensson[1]
Alias"Sätramördaren"[2]
Född30 januari 1976 (42 år)
Gripen14 oktober 1999[3]
ÅtalMord alternativt medhjälp till mord, förberedelse till grovt rån, vapenbrott och dopningsbrott[3]
DomMord på Björn Söderberg
Straff11 års fängelse på Hallanstalten[2]
StatusVillkorligt frigiven

Hampus Hellekant, senare Karl Svensson,[4][5] född 30 januari 1976, dömdes till elva års fängelse för mordet på syndikalisten Björn Söderberg den 12 oktober 1999.[6][7] Han var då nazist.[8]

Mordet på Björn Söderberg[redigera | redigera wikitext]

Den 16 september 1999 avslöjade den SAC-knutna tidningen Arbetaren att Robert Vesterlund, en känd person i den svenska nynazistiska rörelsen, satt i styrelsen för den lokala avdelningen av fackförbundet Handels vid Svanströms lager i Stockholm.[9] Arbetaren hade delgivits informationen genom en av Vesterlunds medarbetare, syndikalisten Björn Söderberg.[9] En vecka senare uteslöts Vesterlund från Handels och sade därefter upp sig.[6][9]

På grund av detta kom Hellekant och två vänner, Björn Lindberg-Hernlund och Jimmy Niklasson, till Söderbergs hem i Sätra den 12 oktober.[10] Hellekant har erkänt att han, på order av en annan person, ringt Söderberg några timmar tidigare.[11] Ett gräl utbröt, och några minuter senare hade Söderberg blivit skjuten ett flertal gånger, bland annat i huvudet.[10]

När Hellekant greps den 14 oktober 1999[3] misstänkt för mord, kunde polisen avslöja hans delaktighet i en nazistisk underrättelsetjänst.[2][12] I sin dator hade Hellekant ett avancerat krypterat register över kända svenskar med judiskt påbrå, riksdagsledamöter, artister och andra "motståndare".[2][13] Hellekant gjorde tidigare värnplikt som kryptör på P 10 i Strängnäs.[3]

Efter fängelset[redigera | redigera wikitext]

Höstterminen 2007 började Hellekant, under nytt namn, studera till läkare vid Karolinska institutet. När det uppdagades att han tidigare dömts för mord utbröt en debatt om huruvida dömda mördare ska tillåtas praktisera medicin, något som också uppmärksammades internationellt.[4] Lagstiftningen kring högre utbildning gav dock inte universitetet någon möjlighet att stänga av Hellekant från studierna på grund av tidigare begångna brott. Det konstaterades dock att Hellekant troligen inte skulle erhålla läkarlegitimation efter avslutad utbildning,[4] vilket krävs för att praktisera som läkare. Senare avslöjades det att Hellekant hade antagits på betyg vars riktighet inte gick att bestyrka, vilket ledde till att han fråntogs sin utbildningsplats. Frågan om Hellekant kunde ställas till ansvar för urkundsförfalskning prövades dock inte rättsligt på grund av att tingsrätten inte lyckats delge honom åtal.[14]

År 2009 kom det fram att Hellekant återigen hade antagits på läkarprogrammet, denna gång på Uppsala universitet.[15] Före dessa studier hade Hellekant från fängelset läst en distanskurs i informationssäkerhet vid Blekinge Tekniska Högskola i Ronneby och ekonomi vid Uppsala universitet.[2]

Enligt tidningen Arbetaren har Hellekant efter sin frigivning fortsatt kartlägga vänsteraktivister samt andra individer han betraktar som motståndare. Enligt samma tidning ska han också ha redigerat Wikipediaartikeln om sig själv.[16]

Referenser[redigera | redigera wikitext]

  1. ^ Arbetaren - Hellekant fortsätter kartlägga vänstern Arkiverad 11 oktober 2009 hämtat från the Wayback Machine.
  2. ^ [a b c d e] Andreas Harne (17 september 2002). ”Morddömd nazist får gå på datakurs”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article95109.ab. Läst 5 mars 2009. 
  3. ^ [a b c d] Lennart Håård & Andreas Harne (2 mars 2000). ”Avslöjade av Säpos video”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/02/mord.html. Läst 5 mars 2009. 
  4. ^ [a b c] Lawrence K. Altman (25 januari 2008). ”Swedes Ponder Whether Killer Can Be a Doctor”. The New York Times. http://www.nytimes.com/2008/01/25/science/25student.html. Läst 29 mars 2008. 
  5. ^ Anneli Rogeman (28 oktober 2010). ”Ett namn betyder så mycket”. Vi. 
  6. ^ [a b] Stefan Lisinski (15 april 2000). ”Fängelse för nazisterna. Mordet på Björn Söderberg. Alla tre åtalade dömda för medhjälp för mord”. Dagens Nyheter. 
  7. ^ Magnus Hellberg (23 mars 2005). ”Känd nazist gick rakt i polisfällan”. Expressen. http://www.expressen.se/1.187910. Läst 28 mars 2008. 
  8. ^ Nätverket kring Malexandermännen”. Svenska Dagbladet. 30 november 1999. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/natverket-kring-malexandermannen_1020945.svd. Läst 17 november 2012. 
  9. ^ [a b c] Richard Aschberg & Ulf Wallin (11 februari 2000). ”"Omfattande bevis mot nazisterna"”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0002/11/nazmord.html. Läst 4 april 2008. 
  10. ^ [a b] TT (12 oktober 2000). ”Björn Söderberg hedrad i hela landet”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0010/12/bjorn.html. Läst 4 april 2008. 
  11. ^ Richard Aschberg (1 mars 2000). ”Han ringde offret strax före mordet”. Aftonbladet. http://wwwc.aftonbladet.se/nyheter/0003/01/nazmord.html. Läst 6 april 2008. 
  12. ^ "Nazister förde register över 1.300 svenskar"”. Dagens Nyheter. 22 oktober 2002. http://www.dn.se/nyheter/sverige/nazister-forde-register-over-1300-svenskar. Läst 17 november 2012. 
  13. ^ Lasse Wierup (8 mars 2000). ”"Kryptering gäckar polis i Sätramålet"”. Sydsvenska Dagbladet. 
  14. ^ Johan Apel (11 oktober 2012). ”"Nazist slapp åtal om urkundsförfalskning"”. Arbetaren. 
  15. ^ Zendry Svärdkrona & Staffan Lindberg (18 januari 2009). ”Dömd mördare vill bli läkare – igen”. Aftonbladet. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article4204904.ab. Läst 5 mars 2009. 
  16. ^ Martin Fredriksson (9 oktober 2009). ”"Hellekant fortsätter kartlägga vänstern"”. Arbetaren. http://arbetaren.se/artiklar/hellekant-fortsatter-kartlagga-vanstern/. Läst 25 december 2014.